Jag har aldrig varit vidare förtjust i frukt. Inte riktigt fattat dess syfte och charm, över huvudtaget. Vill jag ha sött så äter jag hellre glass eller godis, liksom. Vill jag ha ett mellis föredrar jag något mättande och gärna salt. I mat fullkomligt avskyr jag söta inslag av frukt. När jag tänker efter finns det ingen frukt jag någonsin känner mig sugen på, alls.
Däremot, tycker jag det är vackert. Och till frukost, bestämde jag mig, kan jag banne mig få till något med lite färg, sötma och ja.. jag kunde helt enkelt pimpa min frulle med någon frukt, kände jag. Så jag köpte en apelsin (aldrig tyckt om, men det är så himla fint. Och somrigt!) Kesokvarg toppat med kanel, kokosflingor och lite hackad apelsin fick göra mitt ägg-knäcke sällskap imorse. Det var väl gott. Jag föredrar fortfarande choklad och sura godisar med fruktsmak som inte innehåller något naturligt för fem öre – fast inte ens jag får en bra start när min frukost består av choklad (desperat beprövat x antal gånger, men funkar inte).
Nu har jag gjort väldigt mycket annat än just det jag borde. Jag borde plugga. Verkligen verkligen. Jag har diskat, jag har gått igenom garderoben, jag har gymmat, jag har fotat, jag har gått till Mr’s jobb och hämtat cykeln, jag har smsat, jag har redigerat bilder, jag har skapat absolut fabulösa recept i mitt huvud, jag har… ja, allt utom att plugga. Så nu. Nu stänger jag av datorn, slår upp böckerna, och intalar mig själv att latin är ett språk jag kommer ha nytta av, att jag älskar leder och muskelfibrer, att jag kommer hänga med bra på kommande 9-dagars utbildning… mmmmmm.
Inga kommentarer