Vardagsuppdatering

Studier och helgnöjen

Förra veckan var officiellt min första vecka ”åter i skolbänken”. Jag var väldigt nervös inför att börja studera igen. Det var så många år sedan jag pluggade och på den tiden var livet så annorlunda. Till att börja med var jag odiagnostiserad och helt ovetandes om min problematik; jag fick alltid högsta betyg men helt ärligt vet jag knappt hur. Jag har aldrig pluggat-pluggat, eller vad jag ska säga. Suttit hemma och läst på, liksom. Aldrig. Min hjärna är snabb och det är på gott och ont. Det låter kanske som en självklarhet att det skulle vara något positivt men ibland ställer det till det mer än gör nytta. Jag blir lätt rastlös, ser inte ”poängen” med en uppgift och har då svårt att motivera mig att göra den alls. Nu har jag diagnoserna och medicinerna och de hjälper mig givetvis enormt (även om problematiken är densamma) men samtidigt innehåller vardagen helt andra saker än för tio år sedan. Nu har jag ett hushåll och husdjur att ta hand om. För mig kan det vissa dagar vara allt jag med nöd och näppe klarar av.

Jag var helt enkelt skitnervös. Visste inte vad jag skulle vänta mig. Min första kurs heter ”Ledarskap och Organisation” och jag hade egentligen ingen aning om någonting. Till att börja med visste jag inte kursen eller uppgifterna var upplagda, har en svårt att plugga överhuvudtaget är det extra svårt att göra det på egen hand. Jag visste inte hur mycket tid som skulle gå åt, eller energi för den delen. Det största orosmolnet var hur ska jag få ihop vardagen? Det är mitt största problem nästan oavsett vad jag gör. Pusslet. Få ordning och reda i skallen. Planera. Strukturera. Allt det där alla andra gör utan att tänka på det kräver extremt mycket tankeverksamhet och energi för mig.

Hur som helst; det har nog gått rätt bra. Jag har absolut ingen struktur eller vettig planering, men de timmar jag suttit har räckt för att jag ska ligga två och en halv vecka före i schemat och jag känner mig lite lugnare nu. Kursen är intressant och mitt största problem är egentligen att ta uppgifterna på allvar, inte bara sucka inombords och tänka ”men åååh det är ju så självklara saker, palla skriva ett utförligt svar på varför”. Jag blir galen på min skalle och mitt bristande tålamod. Menmen, än så länge är jag optimistisk.


Eftersom jag ligger bra till med plugget kunde jag ta ledigt hela helgen och ägna mig åt annat, vilket var precis vad jag gjorde! Såhär har min helg sett ut;

FREDAG — förmiddagspromenad i strålande sol med mina två vilddjur, lite målande, en inställd lektion i skolan (för lite extra poäng läser jag en kurs parallellt som har lärarledda lektioner på plats i skolan) gav mig tid för ett träningspass och slutligen cyklade jag över till en kompis för grillmiddag på takterrassen. Avslutade kvällen gjorde vi hemma hos mig med några omgångar kubb, sommarkänslan var med andra ord maxad!

Parantes i sammanhanget; vi måste slagit något slags rekord i antal såser till middagen. Vi var 6 personer och jag tror vi hade 8 eller 9 olika såser. Mitt bidrag var dessa tre nyheter från Johnnys;

LÖRDAG — medan jag var på grillmiddag var J på aw med jobbet, så i lördags var vi båda trötta efter fredagens nöjen. Vi tog en lugn morgon, promenerade runt ån med hundarna och sedan bara slappade vi. Jag målade och åt godis och resten av familjen sov. Bra så.

SÖNDAG — energin någorlunda tillbaka och söndagen fylldes med lite av varje; skogstur, träning och städning.


Men det här med plugg och studier hörrni. Är ni ”utbildade”? Har ni erfarenhet av att studera med någon form av diagnoser/problematik? Jag tar tacksamt emot alla typer av tips och råd på denna front!! Vill verkligen klara av att genomföra och slutföra denna gång.

Du kanske gillar

7 Kommentarer

  • Svara
    Lena
    29 april, 2019 at 12:31

    Är så imponerad av dig och tycker du är fantastisk. Så spännande med studierna. Är utbildad fritidshemslärare men har ingen diagnos så kan inte ge råd utifrån det. Men jag behövde ändå planera och ha rutiner kring studierna. Så när vi fick studiemanualerna för det vi skulle göra kommande kurs la jag upp en plan för när jag skulle ha gjort klart uppgifterna så jag hade bra med tid och hade tid att fixa böckerna. När jag läste i böckerna hade jag även ett anteckningsblock där jag skrev upp stödord för sånt som kunde vara viktigt och i marginalerna skrev jag upp vilken sida det stod på så det var lätt att hitta sidan sen när jag skulle skriva uppgifterna. Skrev även ett första utkast i ett block innan jag skrev rent det på datorn. Tog även pauser i studierna tex satt någon timme pausade i 20min innan jag fortsatte. Lycka till fina du med studierna. Kram

  • Svara
    Erika
    29 april, 2019 at 19:13

    Jag har pluggat de senaste typ 5 åren (har dock inga diagnoser) men det var ändå tufft i vissa omgångar och planering och struktur var helt klart ett måste. Nu pluggade jag en utbildning med en hel del skrivande och skriftliga uppgifter så det är det jag har bäst koll på. Då var det helt klart att ta en fråga/del i taget och att sätta en timer på en kvart (eller vad som känns rimligt) och såklart att ta pauser 🙂 Men gällande att läsa texter så kan jag säga att det som fungerade bäst för mig var att börja med att läsa sammanfattningen/arna till varje kapitel om det fanns någon. för att sen gå in mer i själva texten.
    Hoppas dina studier går bra! 🙂

  • Svara
    Jes
    30 april, 2019 at 06:08

    Studerat vid universitet i snart 5 år (och har två år kvar på nuvarande utbildningen). Början på utbildningen jag läser nu var nog tuffast, allt var så nytt (dvs långt ifrån vad jag gjorde i gymnasiet och de två åren jag pluggat tidigare på universitetet). Tror att det gäller att hitta en bra rytm bara, påminna sig själv om att allt över godkänt egentligen bara är bonus -vilket varit speciellt tufft att acceptera för en som varit van vid höga betyg… ibland har en helt enkelt bättre flow och ibland händer livet.
    Har diagnostiserad atypisk autism (=något är lite off det ”normala”) men ingen medicinerig eller så… Däremot så finns det vid mitt universitet möjlighet att få skriva tentor i en separat sal (då jag är är något av en hsp), lite tystare/lugnare och ofta går det att få förlängd skrivit (eftersom koncentrationen eller läshastighet kan variera/avvika hos de som har intyg på svårigheter/diagnoser).
    Efter att ha studerat ganska vitt skiljda ämnen så kan väl jag bara säga att olika metoder funkat för olika kurser för mig. Ibland behövs saker funderas över -dvs längre pauser nödvändiga, ibland kan det vara bara nöta nöta nöta som gäller och ibland kanske arbete tillsammans med andra funkat bättre.
    Finns en massa spännande appar som är till för flashcards, plugg-timers osv. Vore kul om du kanske kunde recensera något sånt och hur de funkar för en som har diagnoser. Då får du iallafall ihop plugg och blogg (och kanske ett samarbete) 😉

  • Svara
    Frida
    30 april, 2019 at 08:46

    Jag har pluggat tre år på universitetet och fick hjälp av skolan med anpassade tentor. Man kan också få hjälp med struktur och tidsplaner. Har man diagnoser så har man rätt till hjälp så kolla upp vad som gäller på just ditt universitet vet ja:)

  • Svara
    Amanda
    1 maj, 2019 at 19:04

    Förutom att få stöttning av universitet, så skulle du även kunna kolla upp möjligheten att få boendestöd (om du inte redan gjort det)! Jag jobbar själv extra på boendestöd i Uppsala för personer med neuropsykiatrisk diagnos och vi hjälper bl.a. en del personer med hur de ska strukturera och få ihop sina studier samt vardagen i övrigt 🙂

  • Svara
    A
    1 maj, 2019 at 22:03

    Jag har börjat, och slutat, plugga två gånger pga. min mentala hälsa men har fått hjälp och mår lite bättre nu så har sökt till universitet till hösten igen och är verkligen jätterädd för det 🙁 Känner mig även alldeles för gammal men kommer ju aldrig bli yngre så inte så mycket jag kan göra åt det. Har inga bra tips ville egentligen bara säga att höra att du har börjat studera gjorde mig en smula mer motiverad. Stort lycka till med studierna <3

  • Svara
    Bea
    3 maj, 2019 at 07:49

    Jag har och håller även på att plugga med diagnoser, där jag känt igen mig mycket i hur du beskrivit dina förutsättningar.
    Grejen för mig var att ta reda på vad som funkar för att kunna ta in information. Jag kan inte sitta och nöta text för länge för då snurrar det bara i hjärnan på mig. Lösning: 30-45 min maxtid och sen något däremellan. Klarar inte heller att hålla fokus på längre föreläsningar vilket jag kände orimligt mycket skam över medan mina klasskamrater inte höll på krypa ur stolen. Men det enklaste är att ha en dialog med skolan för dom är tvugna att erbjuda sina elever lösningar på individuella plan. Så ta hjälp tidigt när du känner att du behöver.
    Träningen har varit min totala räddning bland studier! Känner mig rastad som en hund och kan sitta ner utan att tankarna vandrar iväg eller att det börjar klia i benen…. Disciplin och viss planering efter dina behov så kommer du inte ha några problem! STORT lycka till, hoppas vi får följa dina resa ❤️

Lämna ett svar till Bea Avbryt svar