Alla inlägg av

roethlisberger

GODIS JULRECEPT

Protein-Rocky Road med banan & fudge

För tre år sedan postade jag recept för två sorters protein-rocky road, och det är ett recept jag fortfarande använder mig av regelbundet, inte minst kring jul. Rocky road är ett så tacksamt godis, som en enkelt anpassar efter smak och önskemål – en slänger helt enkelt i lite vad en vill för gotte! Personligen gillar jag att få i både sött och salt, och både krispigt och segt.

Varianten av rocky road jag bjuder på idag har en härlig smak av skumbanan och choklad, och är sprängfylld med bitar av två av mina absoluta favoritbars från Barebells, nämligen Xmas Fudge och Core Bar Banana Caramel. De båda är galet goda verkligen, och gör sig perfekt i godis likt denna rocky road!

För att göra det till en protein-rockyroad har jag kaseinproteinpulver i själva chokladsmeten, och för just denna smak valde jag såklart Tunga Bananer från Tyngre. Den är riktigt riktigt god alltså!


Protein-Rocky Road med banan & fudge

Du behöver:

Gör såhär:

  1. Skär proteinbarsen i bitar, cirka 1×1 cm, ställ åt sidan.
  2. Bryt chokladen i mindre bitar och smält tillsammans med kokosolja i micron eller över vattenbad. Tillsätt salt och rör om.
  3. Strö över kasein och rör ordentligt så du får en helt slät chokladsmet. Vänd sist ner proteinbars-bitarna.
  4. Klä ”någon typ av form” (en ugnsform eller plastburk eller liknande) med plastfolie, och bre ut smeten däri. Låt stelna i kyl och skär sedan i bitar.
LUNCH & MIDDAG Recept VEGAN

Superenkla & supergoda havrebollar

Lunch för mig måste gå snabbt. Ett trick för mig är att göra plocktallrik – helt enkelt en tallrik med diverse olika gott. Jag gör stora batcher av olika saker och har redo i kylen att snabbt slänga ihop till en lunch. Igår åt jag till exempel det här;

I botten av skålen har jag ris. Sedan är det gräddstuvad spenat (fryst spenat+grädde+svartpeppar+salt+muskot), kokt broccoli, snabbfrästa champinjoner och rödlök, tärnad gurka och tomat, en grönkålsbiff (fryst från Dafgårds, ny favorit hos mig, JÄTTEgod verkligen) samt havrebollar. Till dessert (för alla luncher kräver sin dessert) åt jag en nyhet från Nicks; proteinbar i smaken nougat crisp.

Havrebollarna gjorde jag med en ny produkt jag fick hem i Smakbox Kylt & Fryst* senast, nämligen Fazer Yosa Havrebit. Den kan användas på massa olika sätt; i matlagning (till exempel stekt, grillad eller som jag gjorde; bas i bollar) i såser (tänk typ mosad fetaost i crème fraîche), som den är i sallader, eller skivas med osthyvel och användas som ost eller chark på smörgåsar. Havrebiten finns i två olika smaker: Fazer Yosa Havrebit Naturell och Fazer Yosa Havrebit Örter. Till bollarna använde jag den med örter och receptet är löjligt enkelt;

Mixa ihop halva paketet havrebit med 2 vitlöksklyftor och 1/2 dl färska örter (jag använde persilja och basilika) till en smet. Mosa andra halvan havrebit grovsmulig med en gaffel. Tillsätt smulet och 2 msk mandelmjöl till smeten och rör ihop. Forma bollar och grädda i ugn (på plåt med bakplåtspapper)200 grader i ca 10 minuter.


* HÄR har jag skrivit mer om Smakbox och vad det är. Startar du en prenumeration kan du använda koden ROETHLISBERGER för 50% rabatt på första boxen.

Träning Träningsövningar

30 minuters hemmapass

Just nu ringer min inre väckarklocka alldeles för tidigt; den senaste tiden har jag vaknat runt 03 varje natt. Vilket givetvis leder till sega dagar och trötta kvällar. Den här veckan är dessutom kryddad med mensvärken från helvetet, så jag är väl inte på topp direkt haha..

Igår ville jag träna, men orkade inte ta mig hemifrån. Så jag skissade ihop ett kort pass med minimalt med vila, att köra igenom hemma med kettlebellsen. Det är 6 övningar uppdelade i 3 superset, och mellan varje superset kör en 20 kettlebellsvingar. Totalt tog det mig 30 minuter att genomföra, vilket kändes lagom för dagen.


SUPERSET 1: (4 varv) Pullups x5 + Goblet squat x10


{20 kettlebellsvingar}


SUPERSET 2: (4 varv) Pressar x12 + Single leg box squat x10/sida


{20 kettlebellsvingar}


SUPERSET 3: (4 varv) Rodd x12/sida + Utfall bakåt m vikt över huvud x10/sida


{20 kettlebellsvingar}

BARS & RUTOR Recept

PROTEINBARS MED JORDNÖTSSMÖR & KOLASÅS

Proteinbars med smak av choklad, jordnötssmör och kolasås… toppad med ännu mer kolasås… doppad i mjölkchoklad.

THAT’S A WINNER!


PROTEINBARS MED JORDNÖTSSMÖR & KOLASÅS

receptet ger 3 bars

Bars:

Kolasås:

  • 1,5 dl grädde, jag använde Milda mini mat 4%
  • 2 msk fibersirap gold, jag använde Nicks med honungssmak

+ 75g choklad att doppa barsen i, jag använder Nicks steviasötade mjölkchoklad

Gör såhär:

  1. Rör ihop de torra ingredienserna i en bunke.
  2. Tillsätt jordnötssmör, sirap och mjölk/milkshake och arbeta ihop. Det kan bli rätt kladdigt.
  3. Formar degen till en rektangulär platts, lägg åt sidan.
  4. Gör kolasåsen: rör ihop grädde och sirap i en liten kastrull och koka upp. Sänk värmen och låt puttra tills du har en kolasås (för mig tog det X minuter)
  5. Bre kola över proteinbars-botten, ställ in i kylen att svalna och ”sätta sig” en aning.
  6. Smält chokladen, skär upp i bars och doppa dem i chokladen, låt sedan stelna i kyl.
Uncategorized

Tre sorters mums

Tre ätbara saker jag är lite extra glad i just nu:

1: Glass

… något jag i och för sig alltid är extra glad i. Men jag har precis smakat två nya sorter som båda blev storfavoriter direkt. Häagen Dazs brownie macchiato visste jag att jag skulle tycka om redan på förhand, och jag blev inte besviken; jag blev, utan att överdriva, helt lycklig i själen när jag åt den. Fazers Tyrkisk Peber var jag inte alls lika optimistisk inför. Jag gillar lakrits i måttliga mängder, allra helst i kombination med choklad (vad är inte gott med choklad, liksom) men en hel bytta lakritsglass var jag osäker på vad jag skulle tycka om. Men den var ljuvlig! ”Lätt och fluffig” i konsistensen med härliga virvlar av saltlakritssås och bitar av turkisk peppar. Riktigt jäkla god!

PS: båda de här glassarna fick jag hem i senaste Smakbox-tillägget Kylt & Fryst. Vill du testa Smakbox kan du använda koden ROETHLISBEGRER för hela 50% rabatt på första boxen. [direktlänk till smakbox] För mer info om smakbox läs längst ner i inlägget!


2: Hemodlade tomater

Jag vet inte om ni förstår hur fullkomligt otroligt det är att jag lyckats odla de här. Jag är hopplös med levande ting – i våras dog min KAKTUS. Tydligen vattnade jag den för ofta (inte ofta, men de ska tydligen inte vattnas ALLS) så den ruttnade. Jag sörjer den fortfarande, den var så fin. Nåväl! Tomater, var det. KOLLA SÅ FINA DE ÄR. Eftersom det är så kallt ute nu tog jag in dem och la i ett soligt fönster, där jag hoppas de mognar.


3: Broccoli med parmesan, rostade hasselnötter och olivolja

När vi var på middag hos mamma förra helgen blev vi bjudna på torsk, potatismos och kvällens höjdpunkt: broccoli. Nu älskar jag broccoli i cirka alla former, men den här varianten var något extra alltså. Enkel att göra är den också! Varm broccoli toppas med fint riven parmesan, rostade hasselnötter och olivolja. That’s it! TESTA!


*Smakbox finns 4 olika smakinriktningar; original, balans, måltid och nyfiken. Du kan läsa mer om dem alla och vilka skillnaderna är här. Boxarna innehåller ca 15 produkter, till ett värde av 350-450 kr. Lite beroende på var i landet en bor kan en också lägga till ”Kylt & Fryst-tillägg” (ytterligare ≈10 kylda/frysta produkter, som levereras hem till dörren).

BROWNIES & BLONDIES Recept

PEPPARKAKSBLONDIES med salt kola-frosting

Jag vet vad du ska baka i helgen!

Klassiska pepparkakssmaker i formatet: kladdig blondie, kombinerat med en saltad kolafrosting… det är en himla bra kombination kan jag tala om!

Den här blondien är smakar verkligen JUL, och den salta kola-frostingen är pricken över i, och gifter sig superfint med pepparkakskryddorna i blondien.

Frostingen görs på några få ingredienser; kokosolja, en liten skvätt mjölk, en nypa salt, sukrin melis och kolasås. Den blir lagom mjuk att enkelt frosta blondiesen med, för att sedan bli lite fastare om du förvarar dem i kylen.


PEPPARKAKSBLONDIES med salt kola-frosting

receptet ger 4 blondies

Du behöver:

  • ca 95 kokta kikärtor (drygt 1/2 tetra/burk), väl sköljda och avrunna
  • 45g mandelsmör
  • 4 msk sirap, jag använder fibersirap med honungssmak från Nicks
  • 3 msk (24g) havremjöl
  • 1/8 tsk bikarbonat
  • 1/8 tsk bakpulver
  • en rejäl nypa salt
  • 1 tsk kanel
  • 1 tsk pepparkakskryddor

Gör såhär:

  1. Sätt ugnen på 175 grader.
  2. Skölj kikärtorna ordentligt, gärna flera gånger. Om du orkar; ”skala” dem, så du får bort den tunna hinnan.
  3. Mixa ihop kikärtor med mandelsmör, sirap, havremjöl, bikarbonat, bakpulver, salt, kanel och pepparkakskryddor till en helt slät smet.
  4. Bre ut smeten i en form (15×15 cm) och grädda i ca 18 minuter.
  5. Ta ut och låt svalna innan du skär upp i bitar. Förvara blondies i kyl.

Salt Kola-frosting:

(receptet ger lite extra frosting, räcker till 2 batcher blondies)

  • 22g kokosolja
  • 1 msk mjölk
  • 1 msk kolasås, jag använde Healthyco
  • 1 dl + 5 msk sukrin melis (eller vanligt florsocker)
  • salt efter smak

Gör såhär:

  1. Värm kokosolja och mjöl i micro, bara så oljan smälter.
  2. Rör ner kolasås.
  3. Rör ner sukrin melis, lite i taget, och smaka slutligen av med salt.
  4. Frosta blondien

Vad vi borde prata om

Under två och ett halvt års tid har jag successivt brutits ned.

När jag fick mina diagnoser för snart 6 år sedan föll mycket på plats. Jag förstod varför det var något som skavt hela livet och varför jag alltid känt mig så annorlunda, så ”fel”. Jag insåg också att vetskapen om diagnoserna kom med ett ansvar, ett ansvar för mitt eget mående. Säga vad man vill om att ”alla borde få vara som de är”, faktum är att det samhälle vi lever i inte är anpassat för så vidare stora olikheter. Jag insåg att för att klara av att leva i samhället som det faktiskt ser ut, behövde jag ta mitt ansvar. Med ansvar menar jag här att skaffa mig kunskap och förståelse kring mina egna diagnoser och hur jag fungerar. Lära mig förebygga jobbiga situationer och vara noga med mitt umgänge.

Det absolut första min läkare sa till mig när jag kom till honom för fem år sedan var att omgivningen och människorna i ens närhet spelar betydligt större roll än en medicin någonsin kan göra. Jag förstod inte riktigt då, men idag förstår jag precis vad han menade. Jag jobbade som sagt på att förstå mina diagnoser och hur jag fungerade, jag tränade på att formulera mig och våga uttrycka mina behov, och för två och ett halvt år sedan var jag i stort sett symptomfri.

Sedan träffade jag J. Jag var sådär nykär och bekymmerslös och kände mig så mogen för ett förhållande; jag hade ju äntligen lyckats bygga upp mig själv och trodde jag hade alla verktyg för att göra mig förstådd. Jag träffade J’s familj och till en början var allt frid och fröjd. Jag var ju glad, upprymd och tillmötesgående. Allt eftersom dök dock varningsflaggor upp för mig. Jag försökte skjuta bort och ignorera dem bäst jag kunde men det blev tillslut omöjligt. Små subtila hintar och hån började såra allt mer, och jag började dra mig undan. För jag visste helt enkelt inte hur jag skulle bete mig eller hantera det.

Under två och ett halvt års tid har jag successivt brutits ned. Av J’s familj. Allt jag jobbat för i så många år är raserat, tankar och självhat jag kämpat för att bli av med är tillbaka och jag är så fruktansvärt ledsen över det. Uppgiven. Frustrerad. Besviken.

Det handlar om människosyn och värderingar. Den här familjen har från dag ett gjort det tydligt att en ska bete sig på ett visst sätt, annars kan en lika gärna vara tyst. Men är en tyst anklagas en istället för att vara falsk. Hur en än vänder och vrider sig för att vara tillags har en röven där bak. Det jag inte har förlorat under dessa dryga två år är min integritet. Jag vet att min kunskap är större än deras här. Jag vet att jag har rätt och de fel. Men det visar sig att det inte spelar någon roll, för de är helt ointresserade av att utvecklas och lära sig. Jag hånas, ljugs om, kallas för psyk-skitsnackare och diverse betydligt grövre saker.

Efter två och ett halvt år har J och jag nu separerat. Vi har haft ett väldigt fint och bra förhållande, och kommit varandra oerhört nära. Det enda vi någonsin bråkat om är just den här familjen. Tillslut landade jag i insikten att vi inte har en framtid tillsammans så länge den här familjen finns med i bilden. Det bara går inte. Jag kan inte leva med någon som har ett helt gäng människor runt sig som hånar och kränker mig på det här sättet. Jag kan inte rå för att jag är sjuk. Jag har tagit mitt ansvar och jobbat som ett as för att fungera i ett samhälle som egentligen inte passar mig alls. Och jag var ju där. Jag var symptomfri och livet funkade! Men jag trodde inte att den här typen av människor fanns. Människor som vänder ens sjukdomar och funktionsnedsättningar mot en. Som under så lång tid bryter ner en annan människa utan att det ens rör dem i ryggen vad de utsätter personen för.

Jag kommer behöva börja om igen. Vilket känns helt hopplöst och som ett evighetsprojekt, men samtidigt vet jag ju att det går. Det enda jag är säker på här är att det inte är jag som har gjort fel. Det jag har gjort och straffats för är att jag sagt ifrån när fel begåtts och behandlingen varit oschysst. Jag är glad och tacksam över allt jag lärt mig sedan jag fick diagnoserna. Jag är glad och tacksam över att jag vågat utveckla mig själv och utmana tankar. Jag är glad och tacksam över precis allt som skiljer mig från den här familjen. För det är egenskaper jag värderar högt och frågor jag aldrig någonsin kommer ge vika på. Som jag skrev sist när jag skrev om detta; någon måste ju säga ifrån när det som sker drabbar de redan allra mest utsatta människorna.

Vardagsuppdatering

En handfull av alla skäl till att jag älskar min Nala så mycket

Det finns ca tusen skäl till att jag älskar min lilla knäpploppa Nala så oerhört. Jag skrev några rader om det på min Instagram i somras, såhär löd det;

Jag och Nala har som sagt ett fint band. Hon ÄR intensiv, hon är ju terrier herregud. Hon är precis som en amstaff SKA vara, på gott och ”ont”. Rut må vara större (och klumpigare) men hon är en SÅ mycket enklare hund än Nala. Rut gör som man säger. Hon lyssnar. Nala, hon kör sitt eget race. Hon är så jävla genomtrygg. Vilket också är varför jag älskar henne så mycket, hon är så cool. Så mycket personlighet. Jag tänker ofta att jag undrar vad exakt som rör sig där uppe i skallen på henne… jag tror det är mycket. För jag märker att hon är smart. Lite för smart kanske. 

Vi har ett så fint band, Nala och jag. När jag gråter finns det ingen som tröstar bättre än Nala, och när jag är glad finns det ingen bättre att dansa lyckodans med. När jag vill ut på äventyr är Nala bästa sällskapet, och när jag behöver vila är hon bästa värmekudden i knävecket. 

Många missförstår Nala. För hon är intensiv och skarp. Lite som jag, antar jag. Vi reagerar lite snabbt och stort ibland, och ibland blir känslorna för mäktiga att hantera. Men vi är egentligen bara väldigt snälla och kärleksfulla, och vill inget annat än att få ge. Det är så tråkigt att vi blir dömda så fort. 

Men himla tur att vi har varandra, för vi förstår varandra. Jag älskar den här tjejen så det gör ont (självklart gråter jag när jag skriver detta ja)

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av några utav alla dessa tusentals skäl till att jag älskar henne så mycket. Några händelser som fått mig att fnittra och känna sådan där bubblande kärlek ända nerifrån magen. För Nala är min soulmate, och jag är så jäkla tacksam att hon valde mig till sin matte. För det var hon som valde; när jag åkte ner till Skåne och kenneln som fött upp henne för att välja en valp visste jag inte ens om jag skulle ha en tik eller hane. Färg spelade heller ingen roll. Jag var fast besluten att låta valpen välja mig. Sekunden jag satte mig ner bland valparna på golvet kröp Nala upp i mitt knä, och där låg hon sedan ända tills jag körde hem igen. Hon hade valt mig och jag kunde inte fått en bättre hund.


När Nala var bara dryga halvåret gick jag och handlade, var borta kanske en halvtimme, och när jag kom hem hörde jag att tvn var på. Konstigt, tänkte jag, hade jag glömt den på? Men det hade jag inte, och när jag klev in i vardagsrummet hittade jag Nala sittande i soffan med fjärrkontrollen mellan tassarna med blicken riktad mot tvn. Hon hade då alltså 1) öppnat dörren in till vardagsrummet 2) tagit fjärrkontrollen och på något sätt lyckats trycka på exakt rätt knappar för att starta tvn, för att slutligen 3) sätta sig och se på tv.

Det var ju väldigt varmt i somras. En dag när vi kom hem från hagen ställde jag mig i köket och donade. Efter ett tag kom ett skall från Nala inne i vardagsrummet, bara ett skall, som för att påkalla min uppmärksamhet. Jag ignorerade det så snart kom ytterligare ett skall. Jag gick då in i vardagsrummet och såg Nala sitta framför fläkten. Nytt skall. Jag slog på fläkten och då la hon sig nöjt ner framför den — och förblev tyst, hon hade fått som hon ville.

Vi var ute på kvällspromenad och jag skulle bara springa in om City Gross snabbt, så J väntade utanför med Nala. Bredvid entrén satt en stor reklamaffisch med en 1:1 människokropp med zebrahuvud (reklam för optiker; ”ze-bra”) och denna reagerade Nala oerhört på. Hon skällde, ryggade tillbaka, hela tiden med blicken fäst på zebra-människan. Det här kanske låter som en liten sak, men för en hund att öht reagera på en BILD är ovanligt. 

Jag hade bakat två sockerkakor i sådana där silikonformar. Medan de svalnade tänkte jag fixa lite jobb vid datorn så jag ställde formarna längst in i hörnet på köksbänken, och runt dem ställde jag hushållspapper och lite andra prylar, med tanken just att Nala inte skulle få för sig att försöka norpa lite sockerkaka. Sedan gick jag till datorn, satt där i tja, en kvart kanske? När jag gick tillbaka till köket passerade jag vardagsrummet där Nala låg lugnt i soffan. Vidare in till köket och jag konstaterade lättat att hushållspapper mm stod kvar precis som jag lämnat det. Men så kikade jag ner i formarna — tomma. Hunden har alltså hoppat upp på diskbänken, och på något vis slukat båda sockerkakorna utan att välta en enda pryl eller göra någon som helst oreda, och allt detta under total tystnad. Jag var lika delar irriterad/fascinerad.

Det var vinter och kallt, och jag hade problem att få igen bakluckan på bilen. Efter några försök tröttnade Nala och hoppade helt enkelt ut. Hon tog fart och drog. Förbi vårt hus, tvärs över föreningens innergård, vidare genom parken som ligger intill, tvärs över gatan (!!! en bil fick tvärnita och jag som låg hack i häl hann få hjärtat i halsgropen) och vidare till husen som ligger mittemot. In på den innergården och fram till en av portarna. Där satte hon sig och lät sig utan problem kopplas. Det var först när jag själv lugnat ner mig som jag insåg att hon satt framför porten där hennes kompis Dino bor. Så hon hade helt enkelt velat hälsa på sin kompis. 

När vi äter tapas sitter Nala alltid tätt intill med förhoppningen att något ska tappas på golvet. Ibland ger jag henne en gurkstav — som hon alltid spottar ut direkt. Sist vi åt tapas lindade jag parmaskinka runt en gurkstav, hårt och jag gjorde till och med en ”knut”. Gav Nala och hon tog (såklart) emot den. Efter fem sekunder eller så spottar hon ut gurkstaven, helt intakt, och har alltså lirkat loss skinkan inne i munnen för att sedan spotta ut gurkan.

PROTEINBAK Recept TÅRTOR & KLADDKAKOR

Xmas Fudge (Protein-) KLADDKAKA

Nu inför jul har Barebells lanserat en limited edition-smak av proteinbar; Xmas Fudge. Det är en fudge-bas toppad med kola, täckt av mjölkchoklad. Påminner om mars/japp, tycker jag!

Jag funderade ett tag vad jag skulle baka med denna bar, och bestämde mig tillslut för att det fick bli en (protein-)kladdkaka. Jag använde mitt favoritrecept på kladdkaka och toppade det med bitar av baren. OM det blev bra, det blev jättejättejättebra!


XMAS FUDGE (Protein-) KLADDKAKA

receptet är för en springform med diametern 18cm

Du behöver:

  • 50g Barebells hasselnötskräm
  • 20g kokosolja
  • 60g mjölkchoklad (jag använde steviasötad från Nick’s)
  • 2 hela ägg
  • 2 äggvitor
  • 60g (3/4 dl) sötströ, jag använde Nick’s ”sweet like sugar”
  • 30g (1/2 dl) kokossocker
  • 35g (1/2 dl) sukrin gold, eller annan brun sötning så som kokossocker eller farinsocker
  • 50g vassle proteinpulver med chokladsmak, jag använde Tyngre’s kladdkaka
  • 32g (3/4 dl) kakao
  • 16g (2,5 msk) havremjöl
  • 1/3 tsk salt
  • 1/3 tsk bikarbonat
  • 1 Xmas Fudge-proteinbar från Barebells

Gör såhär:

  1. Sätt ugnen på 175 grader och spänn fast ett bakplåtspapper i botten av en springform.
  2. Bryt ner chokladen i en skål och tillsätt nötkräm och kokosolja. Värm försiktigt i micron, 20-40 sekunder borde räcka, och rör så att chokladen smälter helt. Ställ åt sidan att svalna en aning.
  3. Rör ihop vassle, kakao, havremjöl, salt och bikarbonat i en skål, ställ åt sidan.
  4. Vispa ihop ägg, äggvitor, sötströ, kokossocker och sukringold i en stor bunke. Tillsätt sedan chokladsmeten medan vispen är igång på låg hastighet. Vispa bara tills allt är blandat.
  5. Vänd sist ner den torra blandningen och häll sedan över smeten i den förberedda formen.
  6. Grädda i ca 14 minuter, tills kanterna är fasta men mitten fortfarande kladdig. Ta ut, låt svalna.
GODIS JULRECEPT Recept

COOKIEFUDGE

Nu närmar det sig jul (nåja, butiker har i alla fall börjat julpynta) och jag har börjar bli riktigt sugen på julbak. Det första jag tänker på när jag tänker julbak är godis. Så det fick bli mitt första ”juliga” recept i år, ett recept för godis!

Närmare bestämt fudge fylld med kakbitar – alltså cookie fudge! Själva fudgen har smak av vit choklad, medan kakorna är mörka chokladkakor –för choklad kan en ju inte få för mycket av.

Okej jag ska erkänna en sak: det här baket gick inte alls som planerat. Jag tänkte värma upp fudge-smeten till ca 125 grader, för att på den perfekta konsistensen. Men den ville liksom aldrig bli tillräckligt varm, utan höll sig runt 100 grader. Tillslut gav jag upp och tänkte att det blir väl en god kola istället, då! Jag hällde upp hela härligheten i en form och lät svalna i kylen. Jag skar sedan skåror i den fortfarande aningen sega ”fudgen” innan jag slängde in den i frysen, så det skulle vara lätt att skära upp bitar senare.

Det visade sig att några timmar i frysen bara gör denna fudge gott, faktum är att direkt ur frysen får de perfekt konsistens! De fryser aldrig så pass att de blir hårda, utan ja, de blir perfekta.

Basen i denna fudge är lika delar proteinella vit choklad, fibersirap och grädde. Sedan lite kokosolja, och i slutet rör en ner krossade kakor av valfri sort. Jag använde sockerfria chokladkakor från Healthyco men en kan självklart använda vilka kakor som helst!


COOKIEFUDGE

ger 16-20 bitar fudge

Du behöver:

  • 1 dl (108g) proteinella vit choklad
  • 1 dl (124g) fibersirap, jag använde Nick’s ljusa sirap
  • 1 dl grädde, jag använde Milda mat lätt 4%
  • 1/2 dl (40g) kokosolja
  • 1 dl krossade kakor, jag använde Healthyco chocolate cookies men vilka som funkar, såklart!

Gör såhär:

  1. Lägg ett bakplåtspapper i botten av en ugnsform (15×15 cm), jag använder denna), ställ åt sidan.
  2. Rör ihop alla ingredienser förutom kakorna i en liten kastrull och värm upp på medelvärme. Rör.
  3. När du har en tjock kola, ca 100 grader, dra kastrullen från värmen och rör ner kakorna. Häll över i den förberedda formen och låt svalna.
  4. När fudgen svalnat och ”satt” sig tillräckligt, skär skåror åt båda hållen så du får fudgebitar. Ta inte isär dem ännu utan låt först ligga i frysen ett tag.