Häromdagen trillade jag in på Saras inlägg om ”sjukshaming” – ett inlägg om hur bloggare inom hälsovärlden sprider s.k. ”sjukshaming” (=påhittat ord som beskriver skuldbeläggning av sjuka). Det här är något jag tänkt mycket på och i allra högsta grad upplever själv. Många profiler inom ”hälsovärlden” framställer och talar om mediciner som om det vore djävulens påhitt. Värst av allt är sättet de antingen direkt eller indirekt antyder att alla vi som medicinerar i någon form har ”fallit offer” för den stora stygga läkemedelsindustrin som tjänar pengar på att lura oss. Droga oss. Enligt samma skara självutnämnda experter/hälsoprofiler kan nämligen det mesta botas med gröna juicer och ”rätt inställning” till livet.
Självklart är det både väsentligt och av största vikt att vid behandling av sjukdom se över sin livsstil med allt vad det innebär, exempelvis kost och motion. Självklart kan hur vi lever, och miljön vi gör det i, öka risker för vissa typer av sjukdomar. Självklart påverkar dessa faktorer även förutsättningarna för tillfrisknande och hur illa vi upplever våra symptom. Det tror jag inte är saker någon säger emot…? Men, stort fett MEN – att minska risker eller mildra symptom är inte detsamma som att ignorera fakta. Att sedan ens antyda att man får ”skylla sig själv” (?!) om man, vad… levt ohälsosamt nog att bli sjuk från början? Förutom att det är fruktansvärt respektlöst, så visar det på en stor kunskapsbrist.
Sara refererar i sin text flera gånger till ett inlägg hon sett i sitt facebook-flöde, skriven av en hälsobloggare. Ett inlägg som när jag letat upp det själv, gjorde även mig hemskt illa till mods. Sara skriver bland annat följande; ”som om det är mitt eget fel att jag blev sjuk – vilket jag är rätt säker på att det inte är eftersom jag förmodligen föddes med min hjärntumör – och som om jag får skylla mig själv för att jag inte blir frisk eftersom jag inte har rätt inställning.”
Ord jag givetvis skriver under på. Att läsa nämnda facebook-post gav mig en stor klump i magen och en bubblande känslomix av ilska, frustration och uppgivenhet. Så jag har nu plockat ett par citat ur det för att bemöta dem själv;
”…spelar på dennes svagheter & mindset för att få den att konsumera ännu mera gifter för att tjäna mera pengar”
(det är alltså vad bloggaren menar att läkare gör när de informerar cancersjuka patienter om att de behöver cellgifter för att överleva)
Är det något jag är trött på så är det snacket om hur läkare (/förskrivare av läkemedel) skulle vara ”sponsrade” av läkemedelsbolagen. Det finns givetvis extremexempel inom alla kårer och branscher, alltså säkerligen även inom vården, men att påstå eller ens antyda att läkare skulle skriva ut läkemedel för att tjäna pengar är inte bara urbota korkat utan direkt inkorrekt. Det är inte sant. I Sverige och i landstinget finns det tex en så kallad ”kloka listan”, som gör att man oftast börjar med att förskriva ett billigare generikapreparat, dvs ett läkemedel som innehåller samma verksamma ämne/ämnen som ett originalläkemedel, men alltså kan vara från vilket läkemedelsföretag som helst. Det är först långt ner på listan man kommer till att testa preparat som ett specifikt läkemedelsbolag står bakom (som då ev. tjänar pengar). Det här JUST för att det inte ska, jag citerar, ”spelas på” människors hälsotillstånd (och vid svår sjukdom kanske ren desperation att alls överleva) och på något vis lura dem att ”konsumera gifter för att tjäna mer pengar”. Det är inte sant. Och det gör mig skitförbannad att läsa sådant här skitsnack.
”Att många människor är så manipulerade att de 100% blint bara tror på att den ända vägen till ett tillfrisknande är genom gifter & inte genom att hmmm kanske bl.a ändra sin livsstil ( tex stress, negativitet) & inställning, funderar över vad de äter samt smörjer på kroppen”
Alltså STOPP DÄR. Jag har då inte hört talas om någon läkare som ihop med ev. läkemedelförskrivning slänger med rekommendationer till patienten att skaffa sig en ohälsosam livsstil, mer stress eller äta mer skitmat. Aldrig. Saken är att det ena inte utesluter det andra. Är man sjuk, fysiskt eller psykiskt, är det sällan EN faktor som orsakat, eller för den delen kommer bota, sjukdomstillståndet. Må hända att medicinering i sig inte är det enda som behövs/hjälper – men kom inte och påstå att medicinering är värdelös om en inte… smörjer in sig (?) med rätt saker. Nej.
”Det handlar om helheten av hur du liv ser ut!!! Visst behöver vi forskning och vidare utveckling av kroppen, men kan resultatet bli något annat än lagliga droger. Jo, läkemedel är enbart lagliga droger!!!”
…no shit? Vem har påstått att läkemedel vore något annat än droger?
”Medvetenhet är nyckel till mycket, så var medveten över hur du lever, vad du äter, hur du mår, stressar du något etc. Var medveten över hur saker och ting egentligen fungerar”
Ja, men låt oss! Låt oss vara medvetna om hur saker och ting egentligen fungerar. För det första kan jag meddela att för mig och många andra är medicinering inte ens ett val. För många av oss är det en direkt nödvändighet, det är skillnaden mellan liv och död. För många är det ett verktyg, lite som en ”krycka” kan man säga, som gör vardagen och livet lite mer drägligt. Gör det hanterbart.
Så, några slutord då. Såhär är det: jag hade inte levt alls idag om det inte vore för mina mediciner. Varje dag tar jag mellan 4 och 7 tabletter, beroende på dagsform och hur svåra symptom jag har. Ingen av dem tar jag istället för att försöka ha en hälsosam livsstil. Ingen av dem tar jag i tron om att tabletten i sig ska göra mig frisk. Men faktum är att jag är sjuk, kroniskt sjuk. Jag behöver dessa läkemedel, inte bara för att leva ett någorlunda normalt liv – jag behöver dem för att överleva överhuvudtaget.
Med hem kom också lite påfyllning av sådant där som jag gillar lite extra och som går åt i ett himla snabbt tempo här hemma; Nocco, Barebells bars och nötkräm.
{ bild från sportamore’s nyhetsmail }
Fotograf: Pavel Maira // 
