Browsing Category

Vardagsuppdatering

Vardagsuppdatering

TWEEK – sockerfritt lösgodis

Jag har sett hyllorna dyka upp i allt fler butiker de senaste åren. Hyllorna som brukar stå intill det vanliga lösgodiset, och erbjuda ett alternativt lösgodis. Ett sockerfritt godis med mindre kalorier.

Jag har aldrig provat, utan alltid plockat mitt vanliga lösgodis och helt ärligt kanske även fnyst lite för mig själv, tänkt ”herregud ska en ha godis ska en väl ha GODIS”. Men sedan har jag gått till glassdisken och köpt med mig proteinglass. Hemma har jag bakat sockerfria kakor och bakverk. Varför har jag fått för mig att sockerfritt godis är ett sådant no-no och lite fånigt? Förmodligen eftersom de varianter jag provat varit föga imponerande. Framför allt det där ”proteingodiset” som finns, fyfabian säger jag bara. Inga namn nämnda men nä, verkligen ingen hit alltså…

Hur som helst. På alla hjärtans dag satte J mig i bilen och sa åt mig att blunda. När vi kört en bit och bilen tillslut parkerades fick jag slå upp ögonen, och då såg jag himmelriket. Eller ja, jag såg Kandyz. Som tydligen precis slagit upp portarna här i Uppsala, helt utan min vetskap faktiskt (sådant brukar jag ha koll på). Om du inte vet vad Kandyz är och om namnet mot förmodan inte avslöjar det, så är det en godisbutik, med flera hundra sorters lösgodis. Jag fick direktiven att handla för max 500:- och sprang lyckligt in.

Det var alltså här jag såg den igen, Tweek-hyllan med sockerfritt godis. Jag bestämde mig för att det var dags att testa, och plockade med mig en blandning surt och choklad.

Nu när jag skulle skriva om godiset gick jag in på deras hemsida (HÄR hittar du den) och det visar sig vara mer än ”bara” sockerfritt godis. Exempelvis används ingredienser som lila morot och sötpotatis för att färga godiset. Sådant tycker jag alltid är roligt.

Har jag nämnt att jag för något år sedan var en bit in i processen att göra just precis detta? Sockerfritt (ev protein)godis. Jag och min tänkta businesspartner var på besök hos godisfabriker, hade kontakt med allt från diabetesläkare och diverse livsmedels-människor och hela köret. Tyvärr blev det bevisligen aldrig något av det, och sen han Tweek som sagt före. Men det var ett litet sidospår!

Hur smakade det då? Jag blev positivt överraskad. De sura godisarna väntade jag mig något liknande det där förfärliga protein-godiset jag nämnde tidigare, men icke. Dessa var riktigt goda! Choklad är ju choklad, liksom. I love it, always. De chokladdoppade lakritskolorna var nog min absoluta favorit, galet goda!

Om någon nu är orolig och tror jag köpte sockerfritt godis för 500:- så kan jag lugna er med att nejdå, jag plockade bara en liten test-påse sockerfritt, resten var vanligt, hederligt lösgodis. Med massa socker. Balans, osv.

Vardagsuppdatering

Protein Pow har släppt en kakdeg – att äta som den är eller grädda till kakor

Ända sedan förra våren när jag började göra receptvideos för Protein Pow och fick höra om deras kommande produkt har jag längtat efter lanseringen. Jag har haft tät kontakt med Anna, grundaren av Protein Pow, hela året och nu i januari var det äntligen dags; deras protein cookie dough lanserades. Låt mig berätta varför den är så speciell och allmänt awesome.

För det första är den ”plant-based”, dvs vegansk. Den är även glutenfri, har högt fiber- och givetvis proteininnehåll. Den kan ätas som den är, som kakdeg, eller gräddas till kakor. Det finns tre smaker; snickerdoodle, chocolate chip och fudge brownie.

Anna berättade för mig att det tog dem två hela år att få till receptet precis som de ville. Anna var också väldigt bestämd att hon förutom ärtprotein även ville inkludera kikärtsmjöl – och ni vet ju hur förtjust jag är i att baka sötsaker med just kikärtor. Så det tyckte jag lät lovande.

Jag var minst sagt ivrig att prova denna kakdeg, och blev såklart överlycklig när jag fick hem ett litet paket från Anna, innehållandes två bars i varje smak. Jag åt en av var ”rå”, och tänkte prova att grädda de tre resterande till kakor.

Min favorit blev snickerdoodle. Kanske för att en inte känner ärtproteinet alls i den. Är en van vid att äta bars mm innehållandes ärtprotein kommer en inte alls störas av den lilla (alltså verkligen LILLA) ärt-smak en kan ana, men vill en vara på säkra sidan rekommenderar jag snickerdoodle, där känner en inte av den överhuvudtaget.

Vad gäller konsistensen så är detta inte som en ”vanlig” proteinbar, det vill jag vara tydlig med. Det är KAKDEG. Den är mjukare, ”kakigare” och ärligt talat på många sätt godare än proteinbars. Jag menar, igen, det är kakdeg!?

Det enklaste (och billigaste) sättet att beställa hem av denna kakdeg till Sverige är direkt genom shopen på Protein Pow’s hemsida, HÄR. Jag pratade med Anna om detta och hon lyckades sänka frakten till just Sverige, så att ni kan beställa! För 1 eller 2 lådor landar frakten på £9.

Vardagsuppdatering

Det där med privilegier och att ”unna sig”

Jag har skrivit om det förr men jag har verkligen fått aktivt jobba för att lära mig ”unna mig” saker. Småsaker ni vet. Sådant en inte behöver. Under en period hade jag inga pengar, eller ett hem för den delen, och även om det var flera år sedan nu sitter det kvar i mig, att inte spendera. Allt från prydnadssaker till hemmet till kryddor i spännande smaker till nöjen och fritidsaktiviteter — allt sådant var uteslutet för mig tidigare. Jag hade helt enkelt inte pengarna. Idag kan jag lägga pengar på nyss nämnda, ändå tar det emot. Jag dividerar alltid med mig själv i butiken, ”behöver jag verkligen detta? Är det nödvändigt?” Vilket det ju sällan är. Jag behöver inte fina prylar till hemmet, det är ju ändå bara jag som ser dem. Jag behöver inte de där extra sköna lakanen, de billigaste från Ikea duger, dessutom funkar ju de jag redan har, även om de har trettio hål och konstiga fläckar. Jag behöver inte fancy matgrejer, jag vet ju hur jag lagar billig mat.

Det här är ett lyxproblem, det är jag högst medveten om. Men precis som med alla privilegier tänker jag att det viktigaste är att en är medveten om dem. Samt, i den utsträckning det går, att en hjälper och står upp för de som är mindre priviligierade. Jag är vit, bor i Sverige, har pengar. Visst, jag är också kvinna, har funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar. Men jag är så jävla medveten om mina privilegier. Kanske är det därför det tar emot? Kanske är det därför jag inte gärna spenderar pengar. Unnar mig saker. För jag vet hur det är att inte kunna. Det är därför jag så självklart röstar vänster, även om det inte är det som gynnar mig personligen. För jag vet hur det är att inte kunna, och då måste vi som medmänniskor hjälpas åt. Det handlar om privilegier och de som har dem har ett jäkla ansvar att vara medveten om dem.

Okej, det här skulle ju inte handla om politik. Jag virrade visst iväg från det där med att unna sig. Jag har i alla fall varit, och är ännu, otroligt dålig på det. En sak jag tänkt mycket på att jag skulle vilja kunna göra oftare är äta ute. Dels för att jag älskar mat och att uppleva mat på det sättet, men också för det sociala och myset. Jag och J sa i somras att vi skulle göra det till en liten tradition att ta en middag ute varannan vecka. Det gick såklart åt helvete direkt. En gång hann vi äta ute, sen blev det inget mer. Sen kom Rut i höstas och livet bara snurrade på. För två veckor sedan tog vi tag i det igen, fixade hundvakt och gick ut och åt. Igår kom hundvakten igen och vi gick ut för middag på stan. Jag har inga förhoppningar om att det kommer bli av varannan vecka, men en gång i månaden eller så vore fint. Haha herregud, bara av att skriva detta känner jag penga-ångest.. Sådant slöseri med pengar Fanny! Men jag VILL kunna unna mig nåt. Varför är det så svårt för mig? Känner någon igen sig?

Igår åt vi i alla fall på ett thailändskt ställe här i Uppsala. Jag är ärligt talat lite trött på thaimat, då det var vardagsmat i mitt barndomshem när jag växte upp. Så jag valde en stor grilltallrik med fisk och skaldjur, utan speciellt thailändska smaker. Det var jättegott! Nästa gång vi går ut och äter vill jag besöka ett ställe som är franskt/asiatiskt. Har spanat in det stället en längre tid och är väldigt nyfiken.

Idag blir det en långpromenad med hundarna innan jag åker till Arlanda och sedan vidare till Schweiz. Min farmor har gått bort och jag åker ner för begravning. Så ingen nöjesresa direkt och jag stannar bara över helgen, men det ska bli fint att träffa familjen igen.

Vardagsuppdatering

De små sakerna

Veckan som gick innehöll ett viktigt möte och ett läkarbesök, och jag noterar än en gång att jag är så satans skör just nu. En vecka med två adderade saker räcker för att jag ska bli lite tröttare, lite mer stressad, lite känsligare för allt möjligt.

Mötet gick i alla fall bra, det rörde mina studier som jag hoppas kunna påbörja snart. Jag är ärligt talat väldigt rädd och orolig inför det, samtidigt som jag ser fram emot det enormt mycket. Jag har längtat efter att studera igen, men jag vågar inte tro att det går vägen förrän jag är igång. I veckan som kommer får jag förhoppningsvis mer besked och det kommer säkert lugna mig lite.

För att hålla mig någorlunda på banan denna vecka har jag varit noga med att försöka få till de små sakerna. Jag har städat och hållit efter i hemmet så gott jag kunnat (stök och skit stressar mig extremt och kan löjligt nog få mig att balla ur under perioder när jag är ”skör”), jag har tränat både hemma och på gymmet, och det kanske viktigaste av allt; jag har tagit långa promenader i skogen med mina fina tjejer. Det gör verkligen under för mig, hundpromenaderna. Helst i skogen, och nu när luften är så frisk och vädret fint njuter jag till max. När jag rör mig tänker jag som bäst. Huvudet liksom fungerar bättre, och tunga saker känns lättare.

mobil Vardagsuppdatering

Första veckan med Rut

I tisdags hämtade vi hem Rut, och det har varit så roligt att lära känna vår lilla tös under veckan. Hon var trygg och lugn från första sekund — nåja, så lugn som en valp nu är.. Vardagen med valp är en märklig kombination av att vara fullt ockuperad av fyrbeningen som har vad som verkar som oändlig energi, samtidigt som en blir rätt rastlös när en inte kan göra så mycket mer. Samtidigt har jag ju Nala, som har ett helt annat behov av stimulans och rörelse. Det har varit det knepigaste, att kunna tillgodose två hundar med så olika behov. ”Som tur är” råkar Nala löpa just nu, så hon är tröttare än vanligt och verkar helt ok med det lugnare tempot och de lite långtråkiga dagarna. Dessutom leker hon riktigt bra med Rut trots ålders- och storleksskillnaden. De kommer ha så roligt ihop när Rut vuxit till sig lite och vi kan börja göra saker alla tre!

Hon är SÅ fin, vår lilla Ruta. Kolla bara!

Och Nala är verkligen världens bästa storasyster, som tålmodigt och lugnt låter Rut hoppa, leka och busa bäst hon vill.

Det gosigaste jag vet är när alla ligger trötta och utslagna i soffan efter en lång dag. Häromdagen låg vi och bara mös i hög medan Jocke och hans kompis gjorde årets mest ambitiösa halloween-pumpor.

Nu är det helg, vilket innebär att vi är två hemma och jag får lite mer möjlighet att göra något med Nala också. Så det blir nog en tur till skogen för oss nu under förmiddagen, medan Jocke och Rutan får gosa vidare här hemma.

Vardagsuppdatering

Färdig falafelmix och kolasåsrippel

Ibland får jag hem nya produkter i olika produktutskick, och huruvida jag skriver om dem beror kort och gott på två saker; om jag själv gillar, samt om jag tror det är ett tips ni har glädje av. Det är alltså inte samarbeten och jag får ingenting för att skriva om dessa produkter, och ärligt talat förblir de flesta utskick onämnda här i bloggen. Relevansen och vad jag själv tycker om dem avgör, helt enkelt.

Med det sagt – häromveckan fick jag hem en box från smakbox och däri låg en nyhet jag var nyfiken på att prova: falafelmix från Santa Maria. Det är alltså en torrmix som en bara ska blanda med kokande vatten, forma till bollar och sedan tillaga (enligt förpackningen steka, men jag slängde mina på en plåt och körde i ugnen på 175 grader i ca 10 minuter). Löjligt enkelt med andra ord, men eftersom jag verkligen gillar falafel och ofta gör det själv (favoritrecept här) så hade jag inte jättehöga förväntningar på en halvfärdig produkt likt denna. Jag trodde i alla fall inte att det kunde bli så gott som det faktiskt blev. Men tji fick jag! Falafeln blev krispig på utsidan, precis lagom mjuk i mitten och smaken var on point. Helt klart värd att testa om du gillar falafel! Jag fick också med två färdiga såser; roasted sesam mayo (vegan) och ginger ajvar relish. Eftersom jag hade planerat en annan middag, med egna såser och tillbehör, blev det inte att jag testade dem denna gång, men framför allt sesam-majonäsen är jag nyfiken på. PS: vill du testa smakbox kan du använda koden ROETHLISBERGER för att få 25% rabatt + en extra produkt. Jag får ingenting för att ge er denna kod, inte heller om ni använder den.


En annan nyhet, som jag tyvärr inte fått hemskickad utan körde till andra sidan stan för att köpa själv (ja, så prioriterar jag vad jag ska göra på lunchrasten) är Barebells nya glassar. Den säljs i tre smaker; cookie dough, salted caramel och strawberry white chocolate. Jag köpte de två förstnämnda och var minst sagt ivrig att se hur de stod sig mot konkurrenterna, numera finns det ju ett par protein-glassar på marknaden och jag är sedan tidigare storkonsument av både Lohilo och Add Ice Cream’s cookie dough-glassar. När jag nu öppnade burken med cookie dough-glass från Barebells blev jag genast glatt överraskad av att se hur den var sprängfylld av inte bara med kakdegs-bitar och choklad utan även kolasåsrippel. Det är något jag saknat hos tex Add Ice Cream, någon form av sås. Lohilo har det ju, men i mitt tyckte för lite. Smaken då? Barebells cookie dough-glass puttar ner alla konkurrenter från prispallen och blir min nya storfavorit. Salted caramel-varianten hade mycket att leva upp till när jag sedan smakade den, och här blev jag inte lika förtjust, även om den var god. Men jag gillar ju glass med massa gött i. Kakdegsbitar, chokladbitar och kolasås är svårslaget, så även om kolaglassen var väldigt god den också så tyckte jag att något saknades. Men det är såklart en smaksak, jag gillar helt enkelt glass med bitar och crunch och sås.På tal om både glass och sås och just Barebells så har de ju även kommit med två nya såser; chokladsås och kolasås. Sistnämnda är GALET god. Det är inget fel på chokladsåsen, men kolasåsen blev jag verkligen imponerad av. Kolasmakande grejer bli helt helt fel, men denna var bara helrätt.


Har du smakat någon god nyhet på senaste tiden som du vill tipsa om? Lämna jättegärna en kommentar, jag älskar att prova nytt!

Träning Träningsövningar Vardagsuppdatering

När en gärna vill träna men inte riktigt har peppen

Ibland tänker jag att jag ska träna en sak, men väl på gymmet är jag bara SÅ osugen på att göra just det där jag bestämt mig för att göra. Som när jag i förra veckan tog mig till gymmet fast besluten att nöta chins – för att väl på plats där under stången bara känner ne-ej vad jag inte vill göra detta. Det jag gör i sådana lägen är att hitta på varianter. En skulle kanske kunna kalla det fusk, men jag tycker snarare att det är.. tja, kreativ problemlösning? Hur som helst, jag gjorde chins, men inte de planerade 5×5 utan istället en himla massa varianter av chins. Svan full up’s, side-to-side’s, enarms chins, med mera. Istället för att pina mig igenom något jag inte kände för (och just därför kanske inte ens skulle ha slutfört) så modifierade jag utförandet efter dagsform och viktigare: dagens känsla. Såhär såg det ut;

Lite samma sak var det nu när jag nere i Spanien bestämt mig för att träna ben en dag, men väl på gymmet inte ens visste var jag skulle börja, så opepp var jag. Jag mindes då en liten serie jag sett i mitt instagramflöde någon gång, och tänkte att jag börjar där så får vi se. Det visade sig vara både en perfekt uppvärmning inför ett benpass och dessutom precis vad som krävdes för att peppen skulle infinna sig. Såhär; frivänd upp stången – pressa stången upp och lägg den bak på ryggen – utför en knäböj – pressa stången upp bakom huvudet och ner igen via bröstet. Förslagsvis kör du 5 varv, vilar och upprepar 4 gånger till (så du gör totalt 5 repetitioner 5 gånger).

Hur gör ni i liknande situationer? När en liksom gärna vill träna men inte får till den där peppen att bara sätta igång. Kommentera gärna!

Tankar om ting Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

Att resa med ångest, del 2

När jag var i Schweiz tidigare i sommar skrev jag ett inlägg på instagram om att resa med ångest. Den resan gick över förväntan, ångesten fanns där, som ett muller i bakgrunden, men den tog aldrig över. Att det gick så bra beror på många faktorer, inte minst att jag var med min familj som idag är medvetna om hur mina diagnoser ibland kan spela spratt och stå ivägen för en simpel vardag. Jag får ett lugn i att OM jag mår dåligt så visst, jag mår dåligt och det är illa nog, men jag blir inte på det också skuldbelagd av min omgivning. Genom åren har jag insett att just det är det mest och bäst förebyggande i sådana här situationer; att ha en förstående omgivning.

Hur som helst. Jag är nu i Spanien, och under denna resa är omständigheterna på många sätt lite annorlunda. Vi flög ner i söndags och de två första timmarna av flygresan var en mardröm, panikångesten slog till utan dess like för första gången på månader. Jag satt och grät hysteriskt och fick inte luft, när planet började rulla ville jag bara stanna det och springa av. Springa hem till min trygga zon. Men det går ju inte, och därefter följde alltså några timmar som var bland de värsta jag upplevt, och att då sitta fast på ett flygplan gjorde det inte lättare.

När vi efter en lång resa ankom till Nerja, som vi ska bo i resten av veckan, var jag helt slut. En sen middag och sedan stupade jag i säng. Igår blev det en heldag, som egentligen var i värsta laget för mig och kanske lite mer än vad jag har energi för just nu. Det är det här jag har svårast att acceptera med min nuvarande ”sjukdomsstatus”; att en helt normal aktivitetsmängd är mer än vad jag orkar. Jag vill ju så gärna orka. Jag får dåligt samvete och känner mig ”tråkig”. Och i vissa sällskap känner jag mig även extremt missförstådd.

Men, jag tog mig igenom gårdagen, och efter omständigheterna gick det ändå bra. Ingen ny panikångestattack även om jag var trött, och efter tio timmars sömn inatt mår jag nu helt okej. Idag ska jag och Jocke ut på egna äventyr i bergen och det ser jag fram emot. Det blir lite mental återhämtning för mig.

Med det sagt en sista påminnelse; det finns mycket som pågår bakom och runt om de där vackra bilderna vi ser i våra flöden. Glöm inte det. Jag har ett fantastiskt liv, men på flyget till ett semesterparadis sitter jag och hulkar i panikångest för att jag inte får stanna hemma i min lägenhet. Saker är inte alltid svarta eller vita och de är oftast betydligt mer komplexa än vad en bild i instagramflödet någonsin kan visa.

Vardagsuppdatering

Mina iherb-favoriter

Nu var det länge sedan jag skrev om Iherb, men jodå, jag beställer fortfarande hem godsaker därifrån på regelbunden basis. Det trillar också fortfarande in en hel del frågor om just Iherb, hur en beställer, vad som gäller med fraktkostnader, etc etc, och för dessa frågor hänvisar jag till den lilla ”iherb-guide” jag har HÄR. I det här inlägget tänkte jag dock gå igenom vad som blivit mina iherb-favoriter genom åren. Allt från choklad till kryddmixer till frystorkade bär.


Choklad & Snacks


Kryddor och smaksättare


Frystorkad frukt och bär


Något som ni inte får missa är alla olika typer av nötsmör (alltså verkligen, missa ej).

Vardagsuppdatering

Var är Nala?

Nu när vi är bortresta har jag fått ett par frågor om Nala och var hon är när vi är borta. Förra gången vi åkte till Schweiz, i vintras, var första gången jag var iväg från Nala en längre period (då var vi borta i en vecka) och inför den resan letade jag länge efter ett bra ställe att lämna henne på. Det finns en hel del ”hundpensionat” men många har korridorer med burar som rum och en enda stor hage de släpper hundarna i på dagarna — en lösning jag personligen inte alls är bekväm med. Nala är så social och kelig, jag ville ge henne en lika fin ”semester-upplevelse” som vi skulle få medan vi var borta.

Efter mycket letande hittade jag Miljagården. Hundhotellet ligger perfekt för oss, ganska precis halvvägs mellan vårt hem och Arlanda, och är allt en kan önska av ett hundhotell; inte så stort, hundarna har egna rum och hela dagarna ägnas åt långpromenader, aktivering, lek av olika slag, mys och gos. En kan lämna en eller flera hundar, och är en inte bekväm med att hunden sover själv om natten kan en boka en specialare där hunden får bo uppe med familjen i deras hus.

Rummen på Miljagården är både stora (10 m2) och framför allt så är de fantastiskt gulligt inredda; bädden är upphöjd och har en riktig sänggavel, på väggarna intill är sängbord målade, vid fönstret finns en bänk för hunden att sitta på och spana, och på golvet finns ytterligare en rymlig bädd för hunden att ligga i. Högst upp i ena hörnet sitter en liten liten tv, alltså verkligen LITEN, där det om kvällarna/nätterna rullar Astrid Lindgren-filmer på låg volym. Allting för att hunden ska känna sig bekväm, ombonad och lugn.

En sak jag uppskattat enormt när vi varit borta och Nala bott på hundhotellet, är det faktum att de skapat ett instagramkonto för Nala. Varje dag lägger de upp flera bilder och videos där jag kan följa vad de roar sig med och jag får uppdateringar om hur allting går. Fantastiskt! Nu har vi varit borta i drygt en vecka och än så länge ligger det 94 poster uppe i hennes flöde.