Vardagsuppdatering

Imorse ringde klockan innan fyra, och strax därefter satt vi i bilen mot Arlanda. När vi skickat iväg vårt bagage gick vi och åt frukost medan vi väntade på att få boarda planet som skulle ta oss till Schweiz.

När vi lyfte regnade det, och dryga två timmar senare landade vi i ett soligt och varmt (!) Schweiz. På flygplatsen väntade pappa och Liz och vi tog över en av deras bilar och började köra upp mot bergen. Varje gång jag är här slås jag av hur otroligt vackert det är. Man kan inte stirra sig mätt på de pampiga bergen och de turkosblåa sjöarna nedanför.

Väl framme i St Moritz checkade vi in på hotellet för att sedan genast ta oss ner på stan och Coop för att inhandla dryck och snacks till rummet. Viktigt. Sedan åt vi en sen lunch i solen, jag beställde min favorit rösti med massa ost och grönsaker.

Sen åkte vi och hyrde snowboard och skidor inför kommande dagars åkande. Vi stannar här tills på onsdag och sedan får vi några dygn nere hemma hos pappa.

Nu äntligen har vi landat på hotellrummet, man blir så mör av att resa… så vi ligger nog kvar här tills det är dags för middag. Men åh, vad glad jag är över att vara här igen!

Så mycket skogspromenader som möjligt. Vi har jättebra promenader här hemma omkring, som inte är inne i stan utan längs ån och åkrar. Men, skogen kommer alltid vara min favoritmiljö när det ska promeneras. Älskar att knata runt på kringliga stigar och lugnet som infinner sig när man är ute i naturen är verkligen svårslagen. Så, jag hoppas få till många fler mysiga skogspromenader under våren!

Resor och utflykter. Vi åker snart till Schweiz, vilket jag har längtat efter! Har inte träffat pappa på över 1,5 år… tiden går så fort när vardagen bara rullar på. Vi hörs över telefon varje vecka men det är ju inte samma sak som att träffas fysiskt. Så jag har längtat jättemycket efter denna resa och ser fram emot att komma iväg! I sommar blir det en tur ner till mitt älskade Österlen igen. Och självklart ska Rutan med också!

Läsa! Jag har ju blivit väldigt förtjust i Colleen Hoovers böcker. Nu har jag läst alla som finns översatta till svenska och eftersom jag inte orkar eller vill vänta på att resten ska översättas beställde jag i veckan hem två på engelska. Jag är så glad att jag ”hittat tillbaka” till läsningen genom Colleens böcker, och tänkte att en rimlig målsättning för resten av året är att läsa i alla fall en bok i månaden.

Umgås mer med vänner. Månaderna efter att jag flyttat i maj gick cirka all energi och kraft åt att bara hålla ihop. ”Hitta mig själv” osv. Det är både fascinerande och skrämmande hur en människa på två små år kan bryta ner något man lagt många många år på att bygga upp. Jag har iallafall behövt fokusera på mig och mina mest basala behov. Typ äta och sova och röra mig och sånt. Ta hand om Rut. Nu mår jag sakteligen bättre och ser fram emot att umgås mer med mina fina vänner. Häromdagen åkte jag tex till Ditte för en promenad och efterföljande kaffe. Sådant, små saker, har jag saknat något väldigt.

Plugg…. Det här är väl inte direkt vad jag skulle VILJA ägna våren åt, meeeen jag kämpar på med mina kurser för att äntligen få ett komplett gymnasiebetyg. När jag väl har det vet jag inte riktigt vad jag ska göra, jag har två ”vägar” jag överväger, mot två olika yrken, men samtidigt som jag gärna vill plugga vidare och utbilda mig så är jag ärligt talat lite rädd… för att misslyckas, antar jag. Och för att må dåligt eller till och med bli sjuk. Nåja, jag ska banne mig få det fullständiga gymnasiebetyget iallafall! En sak i taget.

Bli bättre på att rita/måla på iPad. Jag har inte ritat så mycket under hösten, men häromdagen fick jag feeling igen! Det är ju himla kul, om än rätt jäkla frustrerande också, när det inte bara ”blir” som man tänkt sig, haha. Jag vill bli bättre, och då får jag helt enkelt träna. Så det planerar jag att göra!

Igår tog vi bilen till min favoritskog. Till min förvåning var vi ensamma på parkeringen så en bit in i skogen släppte jag Rut lös. Det är så fint att se lyckan hos henne när hon får springa fritt, även om hon aldrig rör sig långt bort från mig. Hon vill att vi håller ihop, och när hon går före mig vänder hon sig hela tiden om för att se så jag ”är med”. Så gullig. 10 km tog vi oss i alla fall, och jag kan inte tänka mig en bättre start på dagen.

I fredags körde jag och min vän (tillika Ruts favorit-hundvakt) Jonna ett helkroppspass. Vi känner båda fortfarande av det i våra kroppar kan jag säga, haha. Men det var kul! Här hittar ni hela passet.

Och så bakade jag lite förra veckan! Närmar bestämt proteinbiskvier med citron och vit choklad. Så himla himla goda! Tog slut på ingen tid alls. Scrolla ner för receptet!

PROTEINBISKVIER med citron & vit choklad

receptet ger 10 biskvier

Botten:

• 150g sockerfri mandelmassa
• 1 äggvita
• 1 msk sötströ

Fyllning:

• 70g cream cheese
• 1 dl grädde, jag använder Milda mat 4%
• 50g (1 dl) kasein, i vanilj- eller citronsmak
• Rivet skal från 1 citron
• 3 tsk citronsaft
• 2 msk sukrin melis

Coating:

• 100g vit choklad
• 1 msk kokosolja
• Lite rivet citronskal

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 200 grader och lägg ett bakplåtspapper på en plåt.

2. Riv mandelmassan fint och vispa ihop med äggvita och sötströ till en jämn smet. Klicka ut smeten (10 klickar) på den förberedda plåten.

3. Grädda i 9-10 minuter, ta ut när de är lite gyllene.

4. Gör fyllningen: Vispa ihop alla ingredienser till en jämn smet. Ställ in i kylen en stund, medan biskvibottnarna gräddas och sedan svalnar något.

5. Fördela fyllningen på kakorna (enklast gör du detta med en stor sked).

6. Smält choklad och kokosolja, doppa försiktigt biskvierna och toppa med rivet citronskal. Ställ in i kyl att stelna.

Den här veckan blir sista rycket för mig i den kurs jag läser nu. Förutom att plugga ska jag försöka få upp skåp på väggen i arbetsrummet, rama in canvastavlor, och lite annat pyssel här hemma. Jag älskar verkligen att dona i hemmet. I förra veckan fick jag hem en ny hallampa (vars ena kula i glas jag tappade i golvet som då gick i tusen bitar och jag bröt absolut ihop en skvätt innan jag samlade mig och insåg att man kunde beställa reservkula) och så har jag fått upp lite kroklister både i sovrum och kök. Och åh! En tavla jag suktat efter länge har äntligen fått flytta in också! Än är det inte uppe på väggen men vi kommer dit…

Men dagens första to do är som vanligt att ta mig ut på promenix med Rutan. Hon sover fortfarande och verkar lite trött efter timmarna i skogen igår, så får se om jag får med mig henne…

Februaris första 3 veckor har liksom bara svischat förbi?! För mig har dessa veckor bestått av plugg och same old same old, dvs Rut och träning och piff och don hemma. Här kommer ett axplock av grejer (dvs det som fastnat på bild) från de senaste veckorna:

Jag har äntligen hittat en författare jag gillar! För mig är sättet böcker är skrivna det viktigaste, inte bara själva handlingen. Och därför tenderar jag att hitta författare vars språk jag gillar, för att sedan läsa ALLT de skrivit. Det har varit bland andra Erlend Loe och Jonathan Tropper, och nu senast har jag upptäckt Colleen Hoover. I höstas hittade och läste jag ”Förbannade kärlek”, sedan fortsatte jag med ”Det slutar med oss” och efterföljaren ”Det börjar med oss”. När vi åkte till Fuerteventura tog jag med mig och började läsa ”Minnen av honom”, som jag bara några dagar efter hemkomsten läst ut. Jag väntar nu ivrigt på att hela 4 (!) nya böcker av Colleen ska släppas under 2023. Älskar hennes sätt att skriva!

Bonusbild på Rut.

Förra helgen hade vi finbesök i form av mammas söta lilla Olga, aka Ruts bästis. De är så satans gulliga ihop!

Något jag gjort mycket senaste veckan är att betsa. Jag bestämde mig tillslut för att köra på klassiska IVAR-skåp från Ikea i arbetsrummet, men ville att de skulle matcha skrivbordet i nyans. Så, bets fick det bli! Nu är de monterade och klara, ska bara få upp dem på väggen… sen kan jag äntligen börja få lite ordning inne i arbetsrummet, det har varit hemmets kaosrum länge nu så det ska bli oerhört skönt!

Förutom att betsa skåp betsade jag även hyllplan av en enkel men fin hylla från Jysk, för att de skulle passa med bordet i köket. Den kom upp häromdagen och jag tokgillar!

När jag köpte bets på Bauhaus fyndade jag för övrigt storpack tulpaner för 10 (!) kronor. Typisk liten grej som kan göra min dag haha. Så himla fina!

Och på tal om blommor. Det var ju alla hjärtans dag i tisdags. Vi hade bestämt att inte ge varandra någonting, men jag hade beställt en låda med räkor, havskräftor, hummer och tillbehör från Feskarn här i Uppsala så vi fick en mysig middag, meeen ändå kommer han med den största buketten rosor jag sett. De står fortfarande och är verkligen superfina. Jag är kanske supertöntig men jag blev verkligen rörd, jag kan inte minnas att jag någonsin fått en blombukett såhär. Förutom från mammas trädgård, men det är ju en annan sak liksom.. så ja, det var fint.

Slutligen; tränats har det ju också gjorts! Förutom mina ”vanliga pass” så har jag och min kompis, aka Ruts bästa hundvakt, Jonna fått till två helkroppspass. Det ena hade fokus ben & axlar och ni hittar det HÄR, och det andra hittar ni HÄR. Båda två effektiva pass på cirka 30 minuter och tro mig det räcker gott och väl för att både bli helt slut och få träningsvärk dagen efter.

Ja men det var lite från senaste tiden hos oss. Nu har vi börjat räkna ner till slutet av mars, då vi ska ner till Schweiz för att åka skidor/snowboard. Mest längtar jag dock efter att få träffa pappa, det var över 1,5 år sedan nu… herregud tiden går så fort. Det suger att ha sin pappa i ett annat land. Men idag är det iallafall söndag och vår stående höras-över-telefon-dag så då får vi snacka lite.

Tack för att ni fortsätter kika in här! Lämna gärna en kommentar med önskemål om vad jag ska blogga om, det uppskattas supermycket!

Inför första veckan tillbaka hemma hade jag skrivit en rätt lång to-do-list. Och den har betats av, ovanligt effektivt, under veckan. Första dagen hemma, i tisdags, hade jag dels sovit rätt få timmar och sedan gick jag nog in med lite väl hög fart och lite väl bra flow, för även om jag visserligen bockade av väldigt många punkter på listan så slog det liksom över och jag blev rätt speedad med hög puls och noll behov av vare sig mat eller vila. Det var första gången på länge som jag påmindes om hur hypomaniska skov är, för det är precis så det börjar. För lite sömn, energi och pepp som liksom slår över och vips så behövs varken återhämtning eller föda och hjulet snurrar bara snabbare och snabbare. Jag tänker att det är bra att jag är så väldigt medveten om vad som sker, men det är lik förbannat svårt att bromsa/pausa/avbryta. När man har flow och känner sig outtröttlig och får tusenochen saker gjorda så är det svårt som tusan att bara ”sluta”. Sakta ner. Men det är precis vad jag behöver göra, direkt, innan det snurrar igång på riktigt och jag faktiskt blir sjuk. Det kanske låter fånigt att en dag på ”uppskruvad nivå” får mig att bli rädd för att bli sjuk, men jag vet ju att det börjar precis så. Och i det läget KAN jag fortfarande förhindra kraschen, som oundvikligen kommer om jag låter det hela fortgå. Om turbotåget som är jag och min antydan till hypomani får fortsätta framåt helt obehindrat i allt snabbare fart.

Så, efter ett snack med min pojkvän om vad som började ske i mig, så tvingade jag mig till en paus i all ”göra nytta och bocka av saker på min lista” och gick istället till gymmet. Bara för att cykla en stund, att faktiskt få till ett ordentligt gympass var otänkbart i det skick jag var i, men att sitta på cykeln och svettas gick. Så det gjorde jag. Och efteråt var det stor skillnad. Jag var lugnare och andningen och pulsen någorlunda återställd. Jag påmindes om hur rörelse i största allmänhet är en fantastisk ”medicin” för mig, framför allt kanske i förebyggande syfte (jag tror inte på ”träning som antidepp”. Det gör ingen som varit deprimerad på riktigt). För att hålla mig på banan. Att trötta ut kroppen ger på något vis inte skallen samma möjlighet att spinna åt något håll, vare sig uppåt eller nedåt. Hur som helst, efter timmen på cykeln gick jag hem och tog kväll. Mös med Rut som jag saknat så himla mycket under veckan iväg, åt svenskt lösgodis för det kändes ju som en evighet sedan, och somnade tidigt. Nästa dag var bättre.

Jag vet inte om det var värmen och solen i Fuerteventura eller bara det faktum att vi faktiskt går mot ljusare och varmare tider även här hemma i Sverige, men när jag kom hem kände jag ett starkt behov av att få in lite mer FÄRG här hemma. Inte mycket, jag vill fortfarande hålla det milt och naturnära i färgskalan i stort, men några små färgklickar ville jag få in. Så jag tog mig till Rusta som jag sett fått in härliga nyheter och köpte ett gäng ljusstakar och ljus i olika klara poppiga färger. Tyckte det blev himla härligt och glatt med dem här hemma!

Och!!! Medan vi var iväg hade jag snickare och målare här hemma. De byggde in de garderober jag köpt (Pax från Ikea inget fancy) och målade in dörrarna i samma kulör som väggen. Jag hade nämligen inga garderober i sovrummet, bara i rummet intill, som jag försöker ha som något slags arbetsrum. Och eftersom planen är att vi snart blir två människor här hemma som ska få plats med kläder så tyckte jag det var dags att ordna mer klädförvaring. Hur som helst, snickare och målare hade gjort ett fantastiskt jobb och jag blev så himla nöjd! Så en av sakerna jag började med direkt vi kom hem var att montera inredning. En himla massa lådor och hyllplan och stänger. Och få på handtag. Sedan skulle ju alla kläder flyttas från rummet intill. Men nu är det klart!

Angående garderoberna så är alltså rubbet från Ikea. Det är Pax-stommar med tillhörande dörrar och inredning. Jag ”designade” det hela på deras hemsida och beställde med hemleverans. Supersmidigt! Stommarna byggde vi själva ihop men sedan byggde snickaren in det hela, och målaren målade förutom själva väggarna även dörrarna i samma kulör. Det är Fam Sundgren Bygg AB som jag anlitat att göra detta jobb.

Det var en liten update om veckan som gått. Den gick snabbt. Jag saknar Fuerteventura. Det var både skönt och välbehövligt att ha NOLL måsten och bara glida omkring i en vecka. Men men. Vardag och rutiner och struktur är ju egentligen mer ”min grej” så jag ska nog snart vara inne i det igen.

I söndagskväll körde jag över Rut till hennes favorit-hundvakter Jonna och Oskar, då vi skulle upp och iväg tidigt måndag morgon. Klockan 5 ringde larmet och en kvart senare satt vi i bilen på väg mot Arlanda. En efterlängtad vecka i solen väntade, och strax före 10 lyfte planet mot Fuerteventura.

Jag hann nästan bli lite orolig när planet sjönk lägre och lägre och tillslut var läskigt nära havet, för att tillslut äntligen flyga in över land och landa. Jag har aldrig landat på en flygplats som ligger precis intill havet på det sättet haha.

Vi hoppade på transferbussen som tog oss till hotellet, närmare bestämt Playitas Resort. Vi fick ett rum högst upp på kullen och självklart var lilla tåget som annars tar hotellgästerna upp för backen trasig så vi fick snällt traska upp för alla örtifem trappor. Men utsikten från balkongen klagar vi ju inte på!

Det första vi gjorde när vi lämnat väskorna på rummet var att ta oss ner till den lilla supermarket:en som finns på området, för att kunna fylla kylen med dryck och hyllan i köket med salta snacks. Ja och så köpte jag orimligt dyra flipflops men såhär några dagar senare känner jag nästan att de var värda varenda krona för de är sååå sköna och jag hatar att gå runt i gympaskor. Helst hade jag gått barfota hela tiden men flipflopsen får vara okej när vi ska in på restauranger och sånt.

Efter inhandlingen av nödvändiga-saker-på-semestern så tog vi oss ner till stranden och havet. Solen började gå ner och det var himla himla fint. Vi gick längs strandpromenaden så långt vi kunde åt båda håll och bara njöt av värmen från kvällssolen.

Det blev kväll och vi åt middagsbuffé i hotellets restaurang. Mycket mat och inte minst en stor efterrättsbuffé. Vi la oss mätta och nöjda!

Tisdag morgon och jag tog mig ner till gymmet efter frukost. Det här är visserligen ett träningshotell men gymmet är väl inte det bästa jag besökt direkt. Det är nog mer fokus på grupp-pass och simning och sådana saker. Men det duger, helt klart!

Sedan hängde vi vid poolen heeeela eftermiddagen. I varsin solstol med varsin bok , med paus för strandtennis när Fanny blev för rastlös, gick timmarna snabbt.

När klockan började närma sig tidig kväll gick vi upp på rummet och bytte om och packade ryggsäcken, för vi tänkte ta oss över berget (som ni skymtar i bakgrunden på bilden ovan) till närmsta by för att äta middag. Det tog oss drygt 1,5 timme och vi timrade solnedgången perfekt.

Efter middagen tog vi taxi tillbaka till hotellet och gick raka vägen till buffén för att äta efterrätt. Sen slocknade vi rätt direkt väl tillbaka på rummet.

Vi har noll och inga planer för resterande vecka. Förhoppningsvis blir det några träningspass tränade och jag hoppas få till någon löprunda också, eftersom temperaturen är så behaglig. Men vi får se. Mest njuter jag av sällskapet och att inte ha några måsten överhuvudtaget.

Vi inledde julafton som sig bör med risgrynsgröt och tända ljus, medan Rut tog sovmorgon och låg och snarkade i sovrummet.

Efter frukost rörde vi oss ut, Rut fick välja väg och ville som alltid att gå längs gågatan i stan. Vi var i princip ensamma ute, och det var så vackert med snön som glittrade i solen som gick upp över de tomma gatorna.

Medan Rut värmde upp sig efter promenaden bytte jag om och tog mig till gymmet för en snabbt markpass. Det stod 8×8 på 80kg på dagens schema och det kändes alldeles lagom en dag som igår.

Sedan tog jag mig hem för en dusch och ombyte, innan jag körde och hämtade familjen från Ukraina, låt oss kalla dem A med barn. Jag har inte skrivit eller uppdaterat så mycket om dem efter att vi kom till Sverige, och det har varit ett medvetet val. Men jag får frågor ibland om vad som ”hände” med dem och svaret är att jag, såklart, har fortsatt hjälpa dem. Men allt behöver liksom inte postas i sociala medier… Vi pratar de flesta dagar och ses ofta, och nu när det närmade sig jul frågade jag dem om de ville komma och fira svensk julafton med mig och min familj. Vilket de ville, så när jag plockat upp dem igår fortsatte vi ut till min mamma. Jag har inte så stor familj utan det var min mamma, hennes man och min lillebror, plus vår ”extended family” i form av A och hennes två barn nu då.

Jag tyckte om A och barnen direkt jag träffade dem. Jag har tänkt mycket modet som krävts av mamma A för att inte bara möta upp en främmande kvinna (jag) i Polen, utan sedan också sätta sig i hennes bil med sina barn och följa med till ett helt nytt land. Hon, de, måste varit så rädd. Jag kan inte ens föreställa mig. Men jag har gjort mitt bästa för att välkomna dem, och få dem att känna sig trygga. Och idag har vi en så fin relation, och jag tycker verkligen om dem jättemycket allihop. Att ha med dem på julafton kändes verkligen bara helt rätt.

Vi såg Kalle Anka, eller rättare sagt: Rut ockuperade soffan och hon såg nyfiket på Kalle Anka, medan vi andra människor satt på golvet runt bordet och åt pepparkakor och lussebullar och drack glögg och julmust. Det var mysigt. Sedan tog vi en promenad med hundarna innan det var dags att börja plocka fram all julmat. Runt 18 högg vi in och våra gäster verkade uppskatta både mat och dryck, själv njöt jag ärligt talat mest av sällskapet. Så fint att få spendera tid med människor man tycker så mycket om.

På tal om människor man tycker om fick vi äntligen till en ny bild på mig och min lillebror ihop. Det var väl typ 10 år sedan sist, minst. Det skiljer 6 år mellan oss och jag har en hel del skuldkänslor över att jag tog så mycket plats under tonåren, när jag blev sjuk och alla mest var oroliga över mig. Det skapade nog också en distans mellan oss, dels för åldersskillnaden men inte minst det faktum att jag lekte farligt nära döden medan han började upptäcka livet. Det smärtar mig att han inte hade sin syster under dessa år. Han är en av de smartaste jag vet, och garanterat snällaste.

När vi ätit klart av julmaten dukade vi undan och ställde fram det vi i min skånska familj kallar ”gottebord”. Helt enkelt ett julbord nr 2 bestående av godis av olika slag. Sedan åt vi godis och öppnade lite paket, pratade och skrattade och bara mös. Framåt 22 var vi trötta allihopa så jag, A och barnen rullade tillbaka till Uppsala.

Rut slocknade ungefär sekunden vi kom innanför dörren, och strax därefter somnade även jag. Det blev en fin julafton. Jag har alltid lite blandade känslor inför jul, då långt ifrån alla års julafton varit såhär mysig och fin för mig. Men i år blev det riktigt fint.

På något vis kom julen lite för snabbt i år. Jag har inte riktigt hunnit fatta att vi tagit oss igenom både oktober och november och halva december och nu vips så är det mindre än två veckor kvar till julafton. Så julpyntet lyser med sin frånvaro här hemma. Jag har fått upp en (den enda jag äger) julstjärna i vardagsrumsfönstret, men det är också allt. Imorse drog jag fram en annan stjärna i papp som egentligen ska hänga i taket men eftersom jag har exakt noll uttag för sådana lampor i mina tak (det är spotar i de flesta rum) så fick den helt enkelt agera bordslampa nu. Ändå mysigt!

Vi har fått snö! Igår körde jag ut till min mamma så att Rut fick leka med sin bästis Olga (mammas hund) i trädgården. De leker så himla fint ihop, trots att Rut väger typ 4-5 gånger så mycket som Olga och lätt skulle kunna meja ner henne. Men det är snarare Olga som är ”rough”, Rut försöker mest hinna med haha. Gulligt hur som helst. Till kvällen sen åkte jag och firade en av mina äldsta vänner (vi har känt varandra i 27 år nu!) som fyllt 30. Det blev bubbel och mingel i några timmar innan jag kände att Rut varit ensam tillräckligt länge.

Som kompensation för en tråkig lördageftermiddag igår tog jag idag med Rutan till vår favoritskog. Två timmar och en mil bland snötyngda grenar var en perfekt start på dagen, tyckte vi nog båda!

Vad jag ska göra med det som återstår av denna söndag vet jag faktiskt inte riktigt. Eventuellt tar jag mig ner på stan för att köpa de sista julklapparna.

På tal om julklappar gav jag mig själv en tidig julklapp i form av nya möbler till mitt arbetsrum. Exakt allt runt skrivbordet+stolen är just nu kaos, men det ska jag också ta tag i. Någon slags förvaring ska väl in antar jag. Velar bara lite om vad för sorts förvaring… Hur som är jag väldigt förtjust i dessa nya möbler!

Förresten — för den som gillar inredning ”och sånt” så har jag gjort om det gamla ”hus-kontot” på instagram till att posta bilder från min lägenhet. Kontot har också fått byta namn, och heter numera roethlisbergerhome. Välkommen att följa!

I torsdags eftermiddag landade vi i Amsterdam och efter att ha checkat in på hotellet begav vi oss raka vägen ner på stan. Vi bara strosade runt, åt hamburgare och friterade lökringar till middag och köpte med lite godis och choklad att äta på hotellrummet.

Man blir ju lite seg och trött av att resa, i alla fall blir jag det, så vi slocknade rätt tidigt. Likaså vaknade jag tidigt, lite väl tidigt, klockan 05… inväntade ivrigt frukosten och blev inte besviken. God cappuccino, yoghurtbowl med granola, surdegsbröd, toast, frukt… mmm så mycket gott!

Efter frukost tog jag en löptur i den närliggande parken Westerpark, dryga 7 kilometer blev det och det var alldeles lagom.

Sedan tog vi oss ner på stan igen. Vi började med lunch: världens sötaste små pannkakor med choklad, crunch och vispad grädde.

SEN var det dags för ett besök på Tony’s Chocolonely ’s Super Store. Där kunde man göra egna chokladkakor med valfri choklad och addera smaksättning samt designa sin egen förpackning. Men det var så himla dyrt och man fick bara ha i två smaksättningar vilket jag tyckte var lite snålt, så istället köpte jag några kakor som inte säljs i Sverige. De var såklart lika goda som all Tony’s choklad, storfavorit hos mig!

Till kvällen hade jag bokat bord på en restaurang med ”modern indisk mat”, Miri Mary. Vi var så hungriga och det var så gott att jag helt glömde fota. Så kan det gå! Miri Mary är helt klart värt ett besök i alla fall, om ni någon gång besöker Amsterdam.

Planen för dagen är ännu oklar. Vi tar det lite som det kommer. Förmodligen blir det att strosa på stan igen, samt såklart att äta massa mer gott.