Först och främst; tusen tack för alla fina födelsedagshälsningar på facebook, över mail, i kommentarsfältet här i bloggen och på instagram – ni är ju för fantastiska! Jag hade en lugn, jättefin dag och valde att inte öppna datorn en enda gång, jag tog med andra ord ledigt från allt annat än livet här och nu.
Efter sovmorgon och en lugn frukost promenerade jag till gymmet för ett helt oplanerat pass. Jag avslutade andra cykeln på mitt upplägg förra veckan och vilade sedan helt både fredag och lördag. Efter varje cykel är det välbehövlig så kallad ”reload week” som gäller, vilket innebär att jag inte planerar vad jag ska träna utan kör vad jag gillar att kalla för ”lekpass” med övningar jag inte kör under veckorna. Det vill säga jag härjar glatt med frivändnigar, axelpressar, dips, chins och diverse småövningar som bicepscurls och tricepspressar. Sällan tungt och aldrig till failure.
Fast igår fyllde jag år, och då får man faktiskt fuska lite. Så jag ville ta personbästa igår. Då jag inte varit ens nära mina maxvikter under de senaste veckorna iom DUP-upplägget, utan istället legat på 70-85 % av 1RM så var det allt lite nervöst att lassa på vikterna för att försöka mig på ett PB – det var så länge sedan jag kände på dem.
Först provade jag i bänken, och bommade på 70kg. Tusan. Jag kände av den gamla överträningsskadan i bröstet/axeln och valde att inte försöka igen. Tänkte att då får det väl bli personbästa i mark istället då! Personbästa i mark innebar att jag skulle dra upp 125kg. Det kändes lätt på väg upp; 70…90…110 kilo gick utan problem. Jag la på 125 kilo, laddade om – och bommade igen. Blev skitsur och sa att nej, jag tänker ge mig själv ett personbästa i födelsedagspresent. Så jag satte mig i ett hörn och pluggade i hörlurarna för att gå in i min egna lilla värld en stund.
Sedan drog jag upp de 125 pannorna och bjöd på mina absolut mest smickrande miner. Happy b-day Fanny, önskar Fanny!
Plötsligt var klockan över ett och eftersom mina närmsta vänner och familj skulle komma för kaffe och kaka vid två fick jag sedan kvickt springa hem för att förbereda det sista. Högst upp i inlägget här ser ni två av de tre godsakersakerna vi mumsade på; en raw cheesecake med kokos, blåbär & lime samt en chokladtårta med choklad/mandel/kaffe-ganache. Allt var väldigt uppskattat och recept kommer jag givetvis dela med mig av här också så småning om, så håll utkik!
En himla massa vackra blombuketter, fina genomtänkta paket, så himla många hjärtliga gratulationer och ännu fler varma kramar och jag kunde inte haft en finare eftermiddag! De sista tjejerna lämnade mig strax efter 18 och sedan ägnade jag resten av kvällen åt disk, städ och undanplock. Åt lite kakrester och bara tog det lugnt.
En egentligen rätt oviktig ålder, 23 år, men fyller år gör man ju oavsett hur viktig man anser siffran vara – jag bara gillar att samla människor jag tycker lite extra mycket om, så jag tar självklart tillfälle i akt varje födelsedag att göra just det! Samla dem. De där fina som jag är så himla glad och tacksam över att ha i mitt liv. Här nedan ett par bilder som togs igår och som jag blir alldeles varm i själen av att se. Ett par bilder på mig och min bästa (samt enda nu levande) kusin. Vi har alltid varit väldigt nära, och vi brukar säga att vi är systrar, snarare än kusiner. Så mycket kärlek!
