mars 2012

[från pt-philips blogg]

Det här med kost och träning hörrni.

Jag, precis som jag misstänker att många andra träningsintresserade och hälso-medvetna människor, får höra både ditten och datten om hur man ska äta, hur mycket man ska äta, och kanske framför allt vad man ska äta. Det blir lätt väldigt provocerande och irriterande. Nu kan jag i mitt eget fall till viss del förstå att denna ifrågasättning av min valda livsstil grundar i någon form av ”oro” från anhöriga och så, men jag känner då att de är mer fast i det förflutna, i det sjuka, i det fixerade än vad jag är. Faktiskt. Och hur kan man resonera som så att om det nu funnits ett ätstört-tänk från min sida, att det skulle försvinna av tjat, ständig iakttagelse och skepticism? Det hör väl vem som helst att det om något bara kan skapa fixering och ett sjukt tänk?

Jag resonerar som så, att om jag äter bra 90% av tiden, tränar bra 90% av tiden – då gör det inte hela världen om 10% inte blir lika bra. Därför äter jag hälsosamt och näringsriktigt så ofta jag kan (och vill!), för att när det sedan blir mindre bra dagar (både ät- och träningsmässigt) så påverkar det mig inte dåligt varken fysiskt eller psykiskt. Det handlar inte om kompensation eller någon form av belönings-straffs-levrne, utan det är vad jag anser vara det mest hälsosamma och hållbara sättet att leva på – för mig. Alla är vi ju olika, så funkar det bättre för dig att äta lite av allt hela tiden – congrats! Då gör du ju det som passar dig bäst, och då mår du bäst! Jag mår bäst såhär – så congrats till mig!

Jag blir konstant ifrågasatt, senast för någon dag sedan hade jag en mindre trevlig pratstund med en gammal bekant från sjukdomstiden. Det är tydligen lite utav en grej att fd anorektiker inte vill att andra fd anorektiker är smala tror jag. Eller jag vet inte, men så upplever jag det, för istället för ”hur mår du i huvudet, mår du bra?” så brukar det hetaste samtalsämnet vara ”du ser sjuk ut, du äter inte”. Men, suck – jo, jag äter. (Notera här att människan inte sett mig på flera ÅR) Nu tänkte jag inte skriva något om denna tjej specifikt, utan en sak hon sa fastnade speciellet; ”du äter bara nyttigt”. Detta sa hon alltså som om det vore något dåligt, för det första. För det andra stämmer ju inte det, och då menar jag att det hon syftar på med ”bara nyttigt” är ”inget onyttigt” dvs aldrig någonsin choklad, glass, kakor, pizza osv – ni förstår. Jag äter sådant, men precis som jag skrev inledande i detta inlägg så väljer jag att äta bra så länge och ofta jag kan/vill/känner för det – och sen när jag är sugen på choklad så köper jag precis den jag vill istället för någon ”nyttig variant” för att känna mig ”duktig” (vem fan äter ens choklad/whatever-sånt för att vara duktig?) – och då har jag ingen ångest över det. För varför skulle jag?

Nä alltså. Jag är så infernaliskt trött på att bli tillsagd att jag gör fel. Min kropp mår askalas! Starkare än någonsin, får mer och bättre näring än någonsin, och jag skäms aldrig eller har ångest över vad jag äter när jag äter något ”onyttigt” (väldigt diffust ord). Så mest vill jag bara skrika till alla som ska tillrättavisa hit och dit – sköt ni ert, se till att ni mår bra, fokusera och lägg er energi på det istället. Så sköter jag mitt så himla bra själv, tack! 🙂Jag älskar glass, choklad, lösgodis, pizza och pasta. Jag älskar också avocado, kyckling, keso och blomkål.