Tankar om ting

hur smal man ”får” vara, hur många kakor man ”får” äta, och hur man egentligen ”får” leva

Jag förmodar att jag knappast är den enda som har vänner och bekanta som är både större och mindre, i bättre eller sämre form, längre eller mer petit:a, än vad jag själv är. Och alltid kommer vi notera, jämföra och kanske också avundas saker och egenskaper andra besitter som vi själva önskat oss ha. That’s life, och det förmodar jag också att vi alla kan enas om.

En fras jag hör skrämmande ofta är ”men du är ju redan smal, varför tränar du?” (ingen säger så till mig, vill jag bara poängtera här). Tränar man för att bli smal har man tyvärr inte mycket att hämta på gymmet (för ja, det är övervägande tjejer som resonerar såhär), såvida man inte lägger om kosten kan man löka ihjäl sig med tuffa träningspass utan resultat. Sad (?) but true.

Jag minns när jag satt med mina 90 pannor och ville skjuta varenda jävel som ens ägde träningskläder (kanske bidrog det faktum att mina inte längre passade lite till denna irritation..). Framför allt de smala. Varför skulle de träna, när de hade mil till en fet kropp likt min? Självklart hör jag, och hörde redan då, vilket urbota dumt resonemang det är. Men det är väl vad som ”tröstar” lite i den situationen; att man kan vinkla det till något fixerat och maniskt, att antyda att dessa människor som inte behöver, men ändå gör det – helt enkelt är lite småsjuka.

Även när det inte gäller träning, utan bara ätande, är vi snabba att klaga på andras vanor och kost. ”Ska du inte ha en kaka?” (är faktiskt inte sugen, så tackar vänligt nej) ”Men det är du värd!” (så det givna sättet att förstå och bekräfta sitt värde vore alltså att äta en kaka?) ”Jag som bakat själv *ledsen min, fruktansvärt demonstrativ*” (OCH?!) Alltså. Jag gillar kakor. Men jag vill välja själv när jag äter dem. Jag äter mer än gärna kakor, och en himla massa andra saker, när jag är sugen. Då gör jag det utan någon som helst form av ångest eller tankar om huruvida det jag stoppar i munnen är nyttigt eller ej. För jag tycker mat ska vara en social grej också; jag älskar mysiga plock-middagar, fika i soffhörnet och picknick på sommarängar – jag älskar liksom mat i allmänhet. Men fan vad folk ska hetsa. Ät du din kaka, jag tycker inte du är en dålig människa för det. Jag lovar. Jag äter en massa kakor, du bara ser inte allt jag stoppar i munnen.

Tänk, om folk kunde lägga all den energin de lägger på att granska, fokusera och utvärdera andras vanor och beteenden, på att istället, jag vet inte, typ – må bra?! Göra saker som skapar lycka, glädje, kärlek.. det hade väl varit väldigt mycket angenämare och trevligare för alla parter. Eller?

Förutsatt att man i grunden har ett sunt sätt och inställning, så tycker jag inte det ska finnas några gränser eller regler om huruvida man tränar två eller 14 gånger i veckan, äter periodisk fasta, är vegan eller undviker sötsaker. Om man gör det man gör för att må bra/bättre, för att orka, vilja och kunna leva ett lyckligt, roligt och långt liv – ja då tycker jag faktiskt att man kan få tacka nej till den där satans kakan utan att känna sig som världens värsta medmänniska, man ska få dra gymkortet två gånger samma dag utan att få sura blickar och man ska få ställa klockan för att få i sig frukost ”i tid”. If it makes you happy, do it! If it doesn’t, then don’t.

(Självklart gäller samma sak åt andra hållet. Alla gillar inte att träna, alla prioriterar det inte, men inte dömer jag dem för det? Inte ser jag dem som vare sig lata, svaga eller dåliga människor. Så länge man mår bra av vad-man-än-gör, så ger jag alla tummen upp.)

Du kanske gillar

14 Kommentarer

  • Svara
    erika
    26 juni, 2012 at 12:05

    Superbra inlägg Fanny!
    Har tänkt samma sak väldigt många då jag märkt att ”folk” tror att jag ska döma dem på något sätt bara för att dem inte tränar lika mycket som mig eller äter lika nyttigt som mig. Så länge andra gör saker dem själva mår bra av så får dem ju göra precis som dem vill. Jag tror att ”skammen” som många känner då dem gör saker som anses ohälsosamma många gånger skapas av dem själva också..

    • Svara
      roethlisberger
      26 juni, 2012 at 12:33

      Precis, och jag tror verkligen ALLA skulle må mycket bättre om vi stöttade och uppmuntrade varandra i vaaad vi än gäljer att göra. Skitsamma om jag inte tror på ett visst val eller sätt att göra, tror människan x att det är rätt väg för denne – lets do it!
      ps vilken grym blogg du har, tillagd som favvo 🙂 blir att kika in och läsa ikapp lite när jag kommit hem ikväll! hihi

  • Svara
    erika
    26 juni, 2012 at 12:05

    Superbra inlägg Fanny!
    Har tänkt samma sak väldigt många då jag märkt att ”folk” tror att jag ska döma dem på något sätt bara för att dem inte tränar lika mycket som mig eller äter lika nyttigt som mig. Så länge andra gör saker dem själva mår bra av så får dem ju göra precis som dem vill. Jag tror att ”skammen” som många känner då dem gör saker som anses ohälsosamma många gånger skapas av dem själva också..

    • Svara
      roethlisberger
      26 juni, 2012 at 12:33

      Precis, och jag tror verkligen ALLA skulle må mycket bättre om vi stöttade och uppmuntrade varandra i vaaad vi än gäljer att göra. Skitsamma om jag inte tror på ett visst val eller sätt att göra, tror människan x att det är rätt väg för denne – lets do it!
      ps vilken grym blogg du har, tillagd som favvo 🙂 blir att kika in och läsa ikapp lite när jag kommit hem ikväll! hihi

  • Svara
    T
    26 juni, 2012 at 12:40

    Helt underbart inlägg fanny. Du uttrycker dig väldigt väl (har sagt det förut) och skriver myycket bra 🙂

    Människor tar sig alltid rätten att dömma andra. Granska, kommentera och ifrågasätta. (mycket avundssjuka, lättare att se andras brister än att ta tag i sina egna problem..)
    mat och träning är ett så känsligt ämne. Önskar att min omgivning kunde ge blanka tusan i vad jag åt och att jag nu börjar aktivera mig.. äter jag det är det pga äs, tränar jag är det enbart tvångsmässigt.
    herregud folk kommer alltid kommentera hur jag än gör. (dubbelt så svårt att bli frisk när ingen tror på mig – känns som om jag lika gärna kan gå under jorden och ge upp för ingen ser i alla fall. – ja, så kan jag tänka när jag vaknar på fel sida.)

    Det är en så ovan känsla att träna för att bli STARK, bygga upp, vilja.. Och inte för att bryta ner mig, må så fysiskt dåligt som möjligt… Ju mer jag tänker på träning, på framtiden, på mål, blir jag gladare och gladare. En ovan känsla – att vilja ta vara på det jag har och göra det bästa av det.

    nu blev det en hel novell, sätter nog punkt där ;

  • Svara
    T
    26 juni, 2012 at 12:40

    Helt underbart inlägg fanny. Du uttrycker dig väldigt väl (har sagt det förut) och skriver myycket bra 🙂

    Människor tar sig alltid rätten att dömma andra. Granska, kommentera och ifrågasätta. (mycket avundssjuka, lättare att se andras brister än att ta tag i sina egna problem..)
    mat och träning är ett så känsligt ämne. Önskar att min omgivning kunde ge blanka tusan i vad jag åt och att jag nu börjar aktivera mig.. äter jag det är det pga äs, tränar jag är det enbart tvångsmässigt.
    herregud folk kommer alltid kommentera hur jag än gör. (dubbelt så svårt att bli frisk när ingen tror på mig – känns som om jag lika gärna kan gå under jorden och ge upp för ingen ser i alla fall. – ja, så kan jag tänka när jag vaknar på fel sida.)

    Det är en så ovan känsla att träna för att bli STARK, bygga upp, vilja.. Och inte för att bryta ner mig, må så fysiskt dåligt som möjligt… Ju mer jag tänker på träning, på framtiden, på mål, blir jag gladare och gladare. En ovan känsla – att vilja ta vara på det jag har och göra det bästa av det.

    nu blev det en hel novell, sätter nog punkt där ;

  • Svara
    josefine
    26 juni, 2012 at 14:28

    Så himla inspirerande inlägg, det du skriver är så jäkla sant! Jag har fått många dömande blickar när jag säger att jag ska till gymmet eller tackar nej till glass till jorgubbarna, men alla mina val gör jag för att jag mår bra av det. Och haters always gonna hate.. typ.
    Vilket fick en tanke att komma upp.. du har inte funderat på att agera som personlig tränare? Jag skulle jättegärna vilja komma ett steg längre i min träning och du verkar så himla kunnig.
    Tack för en superbra blogg! 🙂

  • Svara
    josefine
    26 juni, 2012 at 14:28

    Så himla inspirerande inlägg, det du skriver är så jäkla sant! Jag har fått många dömande blickar när jag säger att jag ska till gymmet eller tackar nej till glass till jorgubbarna, men alla mina val gör jag för att jag mår bra av det. Och haters always gonna hate.. typ.
    Vilket fick en tanke att komma upp.. du har inte funderat på att agera som personlig tränare? Jag skulle jättegärna vilja komma ett steg längre i min träning och du verkar så himla kunnig.
    Tack för en superbra blogg! 🙂

  • Svara
    josefine
    26 juni, 2012 at 14:37

    Så inspirerande inlägg, det du skriver är så jäkla sant! Jag har fått många hårda blickar när jag säger att jag ska till gymmet eller tackar nej till glass till jordgubbarna. Men de val jag gör gör jag för att jag mår bra av det och ingenting annat, och haters will always hate.. typ.
    Vilket fick en tanke att komma upp… du har inte tänkt på att agera som personlig tränare? Jag skulle jättegärna vilja komma ett steg längre i min träning och du verkar så himla kunnig.
    Tack för en superbra blogg! 🙂

    • Svara
      roethlisberger
      27 juni, 2012 at 16:42

      förstår vad du menar.. skittrist, men det överväger INTE det fantastiska med att träna 😀 hehe, synd bara, väldigt synd.. jag vill ju bara att alla ska må bra, sluta hetsa över både sig själva och andra.. om folk ”taggade ner” en aning liksom..
      haha åh vad snäll du är. alltså jag pluggar ju till PT; så det är ju planen! men än så länge… tränar och pratar jag mest 😉 om någon frågar mig något svarar jag så gott jag kan 🙂 jag är ganska försiktig med att använda begrepp som ”rätt” och ”fel”, utan det mesta är ju väldigt individuellt liksom..
      Tack oc kul att du gillar bloggen! 🙂

  • Svara
    josefine
    26 juni, 2012 at 14:37

    Så inspirerande inlägg, det du skriver är så jäkla sant! Jag har fått många hårda blickar när jag säger att jag ska till gymmet eller tackar nej till glass till jordgubbarna. Men de val jag gör gör jag för att jag mår bra av det och ingenting annat, och haters will always hate.. typ.
    Vilket fick en tanke att komma upp… du har inte tänkt på att agera som personlig tränare? Jag skulle jättegärna vilja komma ett steg längre i min träning och du verkar så himla kunnig.
    Tack för en superbra blogg! 🙂

    • Svara
      roethlisberger
      27 juni, 2012 at 16:42

      förstår vad du menar.. skittrist, men det överväger INTE det fantastiska med att träna 😀 hehe, synd bara, väldigt synd.. jag vill ju bara att alla ska må bra, sluta hetsa över både sig själva och andra.. om folk ”taggade ner” en aning liksom..
      haha åh vad snäll du är. alltså jag pluggar ju till PT; så det är ju planen! men än så länge… tränar och pratar jag mest 😉 om någon frågar mig något svarar jag så gott jag kan 🙂 jag är ganska försiktig med att använda begrepp som ”rätt” och ”fel”, utan det mesta är ju väldigt individuellt liksom..
      Tack oc kul att du gillar bloggen! 🙂

  • Svara
    Victoria
    26 juni, 2012 at 14:42

    men ÅH, så bra skrivet som vanligt!!! blir så less på att man inte ska ”kunna” tacka nej till en kaka när man är på besök hos någon/på kalas eller liknande för att de tdå ska anses ”ohyfsat” eller att man är ”pryd”/onödigt disciplinerad.. var och en ska få göra percis som de vill, tycker jag!! det är många gånger jag själv velat tacka nej, för att jag inte varit sugen & det har känts allmänt onödigt, men jag ändå tagit en kaka/bulle för att slippa ifrågasättas över mitt val, typ. men jag gillar ju också kakor/bullar, trots att jag inte vill ha dem varje gång & ”bara för att” 🙂 KRAM

  • Svara
    Victoria
    26 juni, 2012 at 14:42

    men ÅH, så bra skrivet som vanligt!!! blir så less på att man inte ska ”kunna” tacka nej till en kaka när man är på besök hos någon/på kalas eller liknande för att de tdå ska anses ”ohyfsat” eller att man är ”pryd”/onödigt disciplinerad.. var och en ska få göra percis som de vill, tycker jag!! det är många gånger jag själv velat tacka nej, för att jag inte varit sugen & det har känts allmänt onödigt, men jag ändå tagit en kaka/bulle för att slippa ifrågasättas över mitt val, typ. men jag gillar ju också kakor/bullar, trots att jag inte vill ha dem varje gång & ”bara för att” 🙂 KRAM

Lämna ett svar till roethlisberger Avbryt svar