En sak jag funderat en del kring, och som jag länge velat skriva om här, är det här med ”fitspo”. Allt om hur ”strong is the new skinny” och hur de senaste årens mager-ideal numera kamoufleras i en nästintill lika hysterisk hets mot välsvarvade kroppar med synliga muskler.
Det finns flera nivåer av det här, enligt mig. Många olika sätt att se det på och jag har efter många funderingar åt olika håll alltid landat i samma åsikt och tycke: det handlar om tänket. Precis som det inte är direkt skadligt att vara smal (vissa är helt enkelt byggda skinny) utan det sitter i tänket och hur man faktiskt lever (eller snarare begränsar sig) för att bli/vara smal, på samma sätt är det inte själva delen med att träna, äta strikt eller ha en viss andel muskelmassa på kroppen som avgör huruvida det är sjukt eller ohälsosamt. Det är tanken, alltid tanken.
Ingen kropp kan vara fysiskt stark utan att få näring i tillräckligt stor mängd och någorlunda korrekt träning. Däremot kan alla kroppar vara fysiskt starka utan att man för den delen är på ett lika hälsosamt plan psykiskt.
Det jag tycker är extra intressant och viktigt att diskutera är huruvida fitspo är okej när thinspo numera är rätt accepterat. Själv tycker jag om så kallad fitspo; jag gillar att se bilder, läsa citat och jämföra före/efter-bilder. Det för att inte glömma bort hur cool människokroppen faktiskt är, hur mycket vi kan göra när vi väl får huvudet och kroppen att samarbeta. Idag visade grabbarna på gymmet mig en video om BodyBuilders som de ser på varje dag innan de tränar. Jag blev äcklad av deras bubbliga kroppar och synliga ådror (enligt mig är det rent utav oattraktivt för ögat att se på), däremot var vi alla överens om att det är otroligt imponerande och peppande att se människor som vigt sitt liv åt att go all the way och lite till gällande fysiken (känns aningens överdrivet att förtydliga detta, men givetvis syftar jag nu på rena resor, dvs resor kantade med svett och kunskap, inte anabola). För det är fan ett heltidsarbete som väldigt få klarar av vare sig fysiskt eller psykiskt. Själv är jag råimponerad över mig själv som inte ätit lösgodis eller choklad på tre hela dagar. Måste vara någon typ av personligt rekord.
I alla fall. Jag kan samtidigt se problematiken med fitspo, jag kan absolut se hur det påverkar folk negativt. Framför allt människor som tidigare hyllat thinspo och varit inne i de kretsarna och vimsat. Strong ska inte vara det nya skinny på grund av ytan, man ska vilja vara stark för att det är världens häftigaste känsla att orka mer och mer. Alla kroppar (utan undantag) är gjorda för att röra på sig, för att användas och belastas – väldigt få kroppar är skapta för att vara skinny med synliga ben lite överallt.
När jag skriver att jag gått ner x antal kilon och ”kan jag kan du”, så menar jag naturligtvis inte att alla borde gå ner lika mycket, eller att man ska känna sig ”dålig” om inte gjort det (för let’s be real, de flesta rusar inte upp 36 kilo i vikt på två månader – men det gjorde jag). Det är sådär klyschigt att vi inte ska jämföra oss med varandra, utan när jag skriver ”kan jag kan du”, så menar jag att kan jag bli en bättre version av mig så kan alla det! För det är vad det handlar om, att jag ska vara den absolut bästa Fanny jag kan vara, och det är inte något jag jobbar med x antal dagar/månader/år utan det är en kamp för resten av livet. Förhoppningsvis blir det lättare och lättare, och går så småningom mer eller mindre per automatik. På samma sätt är det du kan vara allra stoltast över att vara den bästa versionen av just dig själv! Din vikt, din nuvarande muskelprocent eller ditt PB spelar ingen roll om du inte kan stå för vad du gör, säger eller lever efter och för.
Jag får inte bara komplimanger och fina ord från folk ang. min resa och ”livsstil” idag. Många ifrågasätter, klankar ner på och rent utav hånar mina prioriteringar och val. Men jag kan stå för alltihop, jag kan också motivera alltsammans – om kritikerna nu vore villiga att föra en diskussion och faktiskt lyssna på det jag har att säga. Vilket för det mesta tyvärr inte är fallet. Det är också något jag köper, för så länge jag kan stå för och är nöjd med mina val så är jag precis den Fanny jag vill vara och då är jag lycklig. Då är jag stolt för att jag kan, och säger med vänlig men bestämd ton att även du kan! Du kan bli och vara precis den du vill vara, göra precis det du vill göra, och leva det liv du vill leva. Kan jag, kan du!
