En av de bästa, roligaste och mest spännande sakerna med att resa är maten. Smakupplevelser som ger inspiration och idéer, uppläggningar som frestar ögat och så det där fina med att bara få slå sig ner, peka i menyn och bli serverad. Lyx.
Men det verkar vara ett problem och orosmoln för många, det där med ätande under semestern. Återigen, ser man sin träning och sina matvanor som en livsstil, inte bara något man ”gör en period” – då blir det inte ett problem att få ihop allt även under ledig tid med annorlunda förutsättningar. Det handlar om sunt förnuft, och insikten att världen inte går under för en ”dålig” måltid.När det gäller ätande och mat, så är det faktiskt rätt enkelt att göra bra val. För det är val det handlar om, att fatta medvetna beslut. Det är alltid okej att göra undantag, så länge man väljer att göra dem. Annars är det lätt att man får skuldkänslor, tycker man ätit fel eller för mycket. Man ska aldrig må dåligt över hur/vad man ätit, det är regel nummer ett.
Vill man däremot inte släppa på spärrarna helt, utan komma hem i ungefär samma form och skick som när man åkte hemifrån, kan det vara klokt att göra medvetna val åt båda håll under semestern. Unna sig men inte tappa greppet. Njuta men inse att det kan man göra också av de hälsosammare alternativen. Nedan punktar jag upp några enkla saker man kan tänka på när man är på semester och inte själv kan laga maten eller välja dess exakta innehåll.
Ju kortare väg till tallriken – desto bättre mat
Det första man bör tänka på, om man vill ha så bra ”koll” som möjligt på vad man får i sig, är att veta vad man faktiskt stoppar i munnen. Easy is key. I Thailand åt vi ibland lunch på stranden, och då blev det fisk. Kort och gott bara fisk, kan man säga. En himla söt tjej (alltid samma) som grillade firren på plats, gav oss ett salladsblad och lite gurka i botten och till det hela lite sötsur sås. That’s it. Ibland slog vi på stort med extra räkor också.Om det var gott? Bland det godaste vi åt under hela semestern! Så vi åt det många gånger 😉
Ät din energi – drick den inte
Ett annat väldigt enkelt sätt att inte ”råka” få i sig mer än man kanske vill, är att inte dricka annat än det vi behöver, dvs vatten. Juice på frukostbuffen, läsk vid poolen, en latte till eftermiddagsfikan och någon färgglad drink innan middagen och du har fått i dig motsvarande en rejäl middag (ärligt talat flera gånger om..) – i tom energi, inte näring. Jag dricker vatten, någon svart kaffe (varm eller kall) och coca cola zero/pepsi max under semester, dvs precis vad jag dricker hemma.
Haha. Jag lovar att jag inte posar här, jag var snarare rätt ovetandes om att denna bild togs alls. Men det var den enda bilden med vatten i bild, så den fick vara med här ändå!
Var inte rädd för att vara kräsen på restaurang, du betalar för att äta det DU vill
Det här är något jag själv har svårt för. Jag vill inte vara otrevlig, jag hatar att ”klaga” och jag känner mig elak om jag har synpunkter eller invändningar. Men faktum är, att när man går ut och äter på restaurang, när man beställer något specifikt och man betalar för att få just det också – då har man faktiskt rätt att kommentera om något är fel. Beställde du såsen vid sidan av? Då ska den inte ligga på tallriken! Bad du om extra grönsaker istället för potatisgratäng (och de sa att det gick bra)? Då ska du inte skämmas för att protestera om du ändå får in standard-portionen med tillhörande gratäng! Du betalar för att få det du vill. Det händer att det blir missförstånd, i Thailand är det kanske snarare regel än undantag och det får man ta. Jag beställde till exempel alltid min iskaffe utan socker, ändå serverades jag ofta en gräddig sötsliskig bomb. Just i Thailand handlar det om en tia extra så där är det inte värre än att man påtalar ”felet” och ber om en ny. I de flesta fall bjuder huset på en ny, annars är det som sagt inte många slantar till man förlorar. Får man in en helt annan rätt en den man beställde (yes, det hände mig denna semester) är det inte mer än rätt att klaga (eller så gör man som jag : man pillar ut det ätbara, ser butter ut och är sedan vrålhungrig efter en timme igen. Not so good). Nöj dig inte förrän du får vad du bad om – och faktiskt betalar för.
Iskaffe var något som jag med glädje sörplade i mig varje dag denna semester. Blev det rätt, fick jag rätt och slätt en kall, stor espresso med mycket is. Gick det galet kunde jag få en söt, chokladtoppad och gräddig latte. Gudagod, no doubt, men inte riktigt vad jag beställde 😉
Beställ in två rätter
Kanske inget jag skulle göra under en weekend i Oslo, direkt (där skulle jag förmodligen äta varannan dag i bästa fall, med deras priser). Men i Thailand, där en finmiddag för två med tillhörande dryck, för- och huvudrätt, går på under 200 kronor, går det desto bättre. Det var ofta jag tog in en ”protein-rätt” plus en vegetarisk rätt som jag åt som ”sallad” till. Gott, mättande och mycket mer ”lagom” mängd mat än en ensam portion, enligt mig 😉
Sist men inte minst : se till att njuta
Det viktigaste med mat (utöver ”detaljen” att den givetvis ska ge oss ork, energi och näring) är att den ska vara god. Jag varken rekommenderar någon att välja eller väljer själv saker för att de är ”nyttiga”, utan allt jag äter ska vara gott. Att det går att äta både gott och hälsosamt är ju inte något jag tvivlar på här hemma, så varför skulle det vara annorlunda på semester? Om jag sedan känner för något inte lika healthy, ja då gör jag ett medvetet val och äter det. Jag äter – och jag njuter. Men inte för att det är ”syndigt”, utan för att det är gott. Jag njuter nämligen precis lika mycket av en stor fisk toppad med färska kryddor och grönsaker, som jag gör när jag gör avsteg.Jag förväntade mig som sagt inte någon större förändring när det kommer till min fysik under dessa dryga två veckor borta. Jag visste att träningen skulle bli av, att mat skulle finnas i mängder och att jag skulle vilja prova typ allt. Lite nojjig var jag, det ska jag inte förneka, skulle jag få ”börja om” lite när jag kom hem igen? Skulle muskelstyrkan visa minus och vågen plus? Till min förvåning, känner jag mig stark och pigg – och vågen visar 3 kilo mindre än när vi reste. Och jag åt bara god mat, hela semestern. För annat vore dumheter.
2 Kommentarer
Maria E
1 februari, 2013 at 13:18Hej! 🙂
Jag heter Maria och är 16,5 år gammal. För ca 3 – 3,5 år sedan drabbades jag av anorexia nervosa, men blev sedan bättre och fick istället en svag ortorexia. Sedan har det hänt en massa och lång historia kort är jag nu tillbaka i anorexiaträsket.
Hittade din blogg för ett tag sedan och gillar den starkt! Dock var det först häromdagen som jag såg att du också haft en ätstörning. (Så underbart att du mår bättre! <3 ) Du är nu en av mina främsta inspirationer! När jag såg hur du såg ut, levde, åt, tränade, tänkte osv. innan jag läste om ditt förflutna tänkte jag "Wow! Jag vill vara som hon! …men det kan jag aldrig, för jag har anorexia och kommer aldrig bli så fin/ bra/ vältränad/ kunna äta så osvosvosv…" Läste då om din förra sjukdom som sagt och en gnista tändes i mig – det kanske inte är omöjligt! "Om hon kunde, då kan väl jag med?!"
Jag undrade om du kanske kunde hjälpa mig. Det skulle betyda såååå mycket för mig! 🙂 <3 <3 <3 (Oroa dig inte, jag går behandling och det går sakta, sakta framåt. Om du mejlar mig kan jag förklara mer)
Kan du snälla mejla mig? Det skulle betyda otroligt mycket!! Jag ser upp till dig jättemycket 🙂
Tack på förhand!
Många kramar, Maria
Jennie
1 februari, 2013 at 20:22Hej!
Ville bara säga att jag tycker du skrev detta inlägg så bra!
Vet att det är många (inkl. jag själv IBLAND!) som kan få ångest
inför semestern och det kanske är för att man känner att man är
på ett främmande ställe med inte samma vardagsrutiner och ”koll” (kontroll?)
som man kan ha/har hemma?!
Men för mig, när jag kan slappna av och njuta, så brukar det faktiskt
resultera i samma sak som för dig – att jag nämligen går NER nåt i vikt
på semestern – trots att jag inte alls äter eller motionerar som hemma!
Utan tillåter mig själv att njuta! 😛
Trevlig helg
Jennie