Även de fula kan vara goda!

De där fina matlådorna. De med prydligt uppradade tomater i kanterna och laxen perfekt placerad på toppen av en färgglad sallad, med en citronskiva intill och hemgjord sås i separat liten burk – de matlådorna syns aldrig till i verkliga livet.

I alla fall inte i mitt liv. För när jag har matlåda så färdas den vanligtvis i väskan. När jag springer, i vanlig ordning försenad, till tåg eller buss. Och när den väl ska ätas kan jag ge mig fan på att det som las tillrätta överst nu garanterat ligger underst. Alternativt fördelat över resterande innehåll. Alltihop bildar då tillsammans ett aningens mindre aptitligt motiv (såhär är det: matlådan fotas hemma. Direkt efter grönsaksarrangerande och annat pill).

Men, som vi lärt oss : vad vi ser är inte allt. Det kan smaka ännu värre! Nä skoja, jag menar givetvis att matlådans innehåll smakar allt som oftast lika fint ändå, trots omständlig resa i väska eller eventuella, mindre optimala temperaturförhållanden. Till exempel min lunch denna tisdag. Som intogs tidigt, redan innan elva, då hela den här dagen började för-himla-tidigt med kurrande mage klockan fyra (!) imorse. Ett möte avklarat under morgonen, nu träning och sedan möte nummer två för dagen. Sen dör jag framför tv/film/vad-som-helst-som-kräver-noll-ansträngning.

Dagens låda som idag smakade lika gott, som den såg jättegod ut igår kväll när den plockades iho, bestod av babyspenat, gurka, avocado, jordgubbar, en klick keso och ett gäng apelsin/thaicurry-falafels som blev över efter gårdagens middag. De smakade om möjligt ännu godare efter en natt i kylen. Något ni vill ha recept på kanske? (för jag skrev för en gångs skull ner vad jag hade i)