Inspiration och pepp Tankar om ting Vardagsuppdatering

Vilken tur, att DU inte är JAG.

Vet ni vad jag börjar tröttna på? Jo, den absolut mest typiska typiska fördomen när det kommer till träning och utseende. Eller rättare sagt, det faktum att om man tränar och äter det man tror ”gynnar” ens kropp och hälsa, så handlar det i grunden enbart om utseende. Skulle man ta liknande resonemang i omvänt sammanhang, tex : tjocka människor äter skitmat för de i smyg vill bli feta. De hävdar att de ”bara gillar god mat” och träning är pest, men egentligen bryr de sig om sin utsida bara! – Liksom hallå. Det hör vi väl alla att det inte är ett vidare vettigt konstaterande, eller? Så varför skulle träning, god kost och allmän mån om hälsa ”egentligen” bara handla om utseende??

Många har mål. Och även om de i grunden är fysiska (tex bli starkare) så syns de allt som oftast även utanpå. Hela grejen med mål är ju att uppnå förändring, komma någonstans man tidigare inte var. När man närmar sig och till slut når sina mål, mår man bättre. När man mår bättre, blir stolt, glad och munter överlag – ja då brukar det synas även i utstrålningen. Hållningen. Glimten i ögat och djupet i skrattet. Man blir helt enkelt attraktivare av att må bra. Oavsett rådande ideal eller personlig syn på exakt vad som är vackert.

Att ha en idé om vad man vill uppnå/bli/se ut som – så betyder inte det att man anser att alla ska ha samma målbild? Rent fysiskt nu alltså. Jag vill se ut på ett visst sätt, men jag tror absolut inte att alla andra skulle vara sitt attraktivaste jag om de såg ut så om jag vill se ut. Nej, för en människa är som allra snyggast när den är lycklig. Det liksom hänger ihop.

Men om man nu har ett mål, och närmar sig det – det börjar synas även utanpå. Ja vad är man då? Ett offer för utseendehetsen. Det är en väldig dubbelmoral kan jag känna : träning och hälsa är ett hett ämne, men helst ska man utföra träningen, sköta kosten – men det ska inte synas. Har du synliga muskler och konturer, eller bra flås och ork, kanske lyfter tunga vikter i styrkerummet eller är stammis på yogapassen – då är du ett offer. Du är fixerad. Du är sjuk. Du har tagit det till en skadlig nivå. Plötsligt ska man, vad, skämmas?! Ska man skämmas för att man vill vara i god kondition, för att man inte vill vara lite småmullig samtidigt? Varför kan man inte få vilja att det ska synas även utanpå (utöver den grymma känslan som strålar igenom när man mår bättre!) att man jobbar hårt? KAN MAN FÅ VARA LITE STOLT ELLER. Jag blir så trött.

Jag vet att det finns många som mår dåligt i sin träning och tänk kring maten. Men det är liksom en helt annan kategori, jag talar om de som faktiskt bara mår bra och har roligt, eller de som brinner för att optimera sin hälsa. Man är inte per automatik ett offer för vare sig ”träningshetsen” (eller för den delen kvinnorollen, som många vill vända det till) om man vill se ut eller leva på ett visst sätt. JA jag är kvinna, och JA jag tränar. JA jag tycker det är skitkul att ”leka med maten” och att försöka optimera både min träning och kost. Självklart vill jag komma så nära mitt eget ideal som möjligt. Men jag struntar fullständigt i hur andra ser ut. Helt ärligt, och jag bryr mig ungefär lika lite om vad andra tycker om mig. Tycker du att jag är för smal? Tycker du jag lägger för mycket tid på planering och utförande av träning eller matlagning? Tycker du jag har okvinnlig kropp och ful fysik? Tycker du jag missar ”det vanliga livet” då jag väljer att avstå krogliv och andra sociala sammanhang? Jaha, vilken TUR att DU inte är JAG då. Vilken TUR att DU har DITT liv som DU själv kan möblera hur fan DU vill.

Jag ber bara om en sak: placera mig inte i ett fack. Tro inte att du, grundat på dina egna känslor och värderingar, vet någonting om mig, mina val och mitt liv. Lita på att jag gör det jag vill för att jag tror på det, för att jag vill optimera mig själv, mina prestationer och min lycka. Vi har med allra högsta sannolikhet inte samma mål. Så varför skulle våra vägar mot målet vara identiska?fanniiiiieeeeigeeeenee

Du kanske gillar

18 Kommentarer

  • Svara
    Mona
    24 maj, 2013 at 09:06

    Tror att det till stor del handlar om avundsjuka, folk som inte är nöjda med sig själva som måste intala sig att ”ja, men hon ser ut så bara för att hon är sjuk” mm. Har själv noterat att personer som själva är nöjda (behöver inte betyda vältränade) har mycket lättare att uppmuntra än sådana som inte är det.
    Skit i dom och kör din grej, så länge du mår bra så är det ju det viktigaste : )

    *kram* och fortsätt kämpa på! (nån slags svensk version av keep up the good work)

  • Svara
    Emma
    24 maj, 2013 at 09:32

    Tror precis som Mona att det har med avundsjuka att göra, och att man har dåligt självförtroende.

    Strunta i vad alla säger. Gör det som känns bra 😀

    Älskar din blogg
    Kramar

  • Svara
    Vickan
    24 maj, 2013 at 09:33

    Exakt. Tack de orden!!!

  • Svara
    Maria
    24 maj, 2013 at 09:54

    Jubel och applåder för denna texten! 🙂
    Tack för att du sätter ord på så många andras tankar!

  • Svara
    Carolina
    24 maj, 2013 at 10:51

    Håller med på alla punkter. Folk tenderar även att totalt blanda samman viljan att bli smal med att vara hälsosam. Så fort man tackar nej till kakor osv på(på grund av att man helt enkelt inte behöver fika 4 gånger om dagen 265 dagar om ret) jobbet eller hos släkt får man alltid höra att ”men du är ju smal klart du kan ta en kaka utan att det syns”. Eller så tycker folk att man är onödig som tränar eftersom man faktiskt redan är smal! Åh för det är ju precis därför alla på jorden tränar för att bli smala (känn ironin)..

    • Svara
      Carolina
      24 maj, 2013 at 10:52

      *Ska ju såklart stå 365 dagar om året

  • Svara
    Jessica
    24 maj, 2013 at 11:29

    Grymt bra skrivet!! Håller med 🙂

  • Svara
    Johanna
    24 maj, 2013 at 12:26

    Word! Som vanligt, en awesome text som verkligen slår huvudet på spiken! (:

  • Svara
    Minna
    24 maj, 2013 at 12:49

    Kunde varit jag som skrivit den här texten, grymt bra! Tycker för övrigt att du verkar vara en så grymt fin person.

  • Svara
    Wici
    24 maj, 2013 at 13:00

    Det är ju jobbigt om ens partner är den där ”du”… 🙁

  • Svara
    Cilla
    24 maj, 2013 at 14:54

    WORD! Det här var det absolut bästa jag har läst på länge. Det är klart att det finns viss hets som gör att en del människor inte mår bra, men det finns också en syn på att alla som gör lite mer än ”normalt” är sjuka i huvudet och helt går upp i sin träning, matlagning eller vad fan det nu handlar om. Man ska vara sund och hälsosam men inte får sund och hälsosam för då unnar man sig aldrig och missar viktiga delar av livet. Man ska träna men inte vara för tränad för då går man lite för mycket allt in. Så ja, vilket tur att du inte är jag och att jag inte är du. Vilken tur att vi alla lever enskilda liv med egna målsättningar som kanske inte alls stämmer överens med någon annans sätt målsättning. Man gör ju sitt, eller hur?!

    Och för att flika in på det ovan sagt så tror jag absolut att det till viss del handlar om avund. Istället för att imponeras eller inspireras av andras framgångar är det enklare att placera människor i fack. Kanske för att man själv inte orkar ge det som krävs för att man egentligen ska nå den målsättning man själv har. Samtidigt handlar det också många gånger om att människor förväntas följa en norm och efterleva det som anses vara just ”normalt”. Men vem fan talar om vad det är då och varför finns det en strävan efter att alla ska vara lika? Det är ju klippt omöjligt eftersom vi har olika förutsättningar. En del gillar chokladglass medan andra föredrar vanilj. Varför måste tränade kroppar, kosthållning och tankar om vad som är hälsosamt vara så mycket annorlunda än vad man föredrar för glass? Det förstår jag faktiskt inte.

    Som alltid: du levererar!

  • Svara
    E
    24 maj, 2013 at 15:35

    Jag kan bara le och sträcka på ryggen av denna text.
    Det bästa jag läst på länge och så bra skrivet.
    Gjorde helt klart min dag! Nej förresten, det gjorde nog hela min helg 🙂

    Du är grym!

  • Svara
    C
    24 maj, 2013 at 18:09

    Precis vad jag behövde läsa idag! Så trött på att bli tjatad på om jag väljer att inte dricka en utekväll, eller skrattad åt när jag försöker förklara fördelar med att dricka kokosvatten (för att nämna några tillfällen). Allt handlar ju om att jag vill MÅ BRA på insidan och ut, inte nåt himla hokuspokusande om att gå ner i vikt eller blabla. Åh, bäst idag det här, ska fortsätta stå på mig och tänka på det här vid nästa motgång!

  • Svara
    Malin
    24 maj, 2013 at 20:23

    Sååå himla bra inlägg!!!

  • Svara
    Peaches
    24 maj, 2013 at 20:52

    Å andra sidan, det är bara de som är lite störda som tar sig nån vart här i livet! 😉 Det är absolut alldeles för mycket fokus på ’alla andra’, jag älskar att du vågar köra DITT race och delar med dig! Tack för att den här bloggen finns – den är verkligen något i särklass.

  • Svara
    Hanna
    25 maj, 2013 at 19:16

    Så jäkla bra skrivet! Båda tummarna upp från mig!

  • Svara
    janet
    27 maj, 2013 at 15:57

    Jag är en äldre kvinna som läst vad som skrivs inget nytt under solen.Ta och fråga dessa människor hur de sköter sin bil,om de TEX.häller spillolja i motorn, eller tankar ful bensin, jag lovar att ingen gör det, men att tanka sin kropp med skit och alkohol är ju helt i linje med normen. Stå upp för det du tro på

  • Svara
    sara
    27 maj, 2013 at 17:30

    Det som är så dumt är att det ALLTID är kvinnor som är offer – en man får aldrig någonsin höra att han är ett ”offer” för träningshetsen, nej han är istället en inspiration, en förebild. Suck…
    Jag måste säga att jag tycker att du är en inspiration! 🙂

Lämna ett svar till Mona Avbryt svar