the reason we struggle with insecurity

Vi är ofta rätt bra på att se andras kvalitéer och bra sidor. Ofta noterar vi inte ens brister och fel hos människor vi älskar, ser upp till eller beundrar av ett eller annat skäl. Vi är bra på att peppa och råda andra. Vi begär inte att vår vän, partner eller syskon ska vara perfekt, alltid stark eller bäst på precis allt.

Men, så är det en helt annan historia när det kommer till oss själva. Vi hittar fel, och så jämför vi oss med andra. Men inte nog med det, nä – för vi jämför våra sämsta med andras bästa. Liksom hur jäkla dumt är inte det? Jo, och vi vet det. Vi skulle slå vännen på fingrarna om den ens pekade i den riktningen. Det är skitkorkat och vi fortsätter göra det.Skärpning! På mig, och dig, och alla andra som från kulisserna avundsjukt blickar upp mot människorna på scen. De har övat, förberett sig, och övat lite till, under en lång -förmodligen lite trasslig- tid för sitt framträdande. De har sminkats och piffats till inför sitt moment i strålkastarljuset. Vi får inte se dem när de trillar och stukar foten under träningen. Vi får inte se deras breakdowns. Vi får inte heller höra deras tvivel eller oro eller osäkerhet. Så varför ska vi bortse från allt det där som gör oss lika, och jämföra det vi vet inte är våra starka sidor, mot andras talang? Som sagt. Skärpning!