Före - efter Inspiration och pepp Okategorierat Resan Tankar om ting Träning Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

hur man tar emot samma ord på olika sätt

För någon vecka sedan fick jag en kommentar på gymmet (i all välmening, bör tilläggas) om att jag gått upp i vikt. Just där och då kände jag mig lätt förolämpad, trots att tillägget ”och det ser bra ut” kom direkt efteråt. Självklart är jag själv medveten om detta, att jag har gått upp i vikt, och jag vet också att det inte är negativt. Efter Thailands-resan och den ökade konditionsträningen som blev i samband med att jag slutade röka (plötsligt kunde jag andas ju, ha ha..) gick jag ner lite. Inte några enorma förändringar, men det kom kommentarer från min omgivning och kläderna satt lite annorlunda. Eftersom det inte var något jag medvetet eftersträvat brydde jag mig själv inte så mycket – vi snackar ju inte om att jag närmade mig en undervikt på något vis. Och jag visste också att kroppen är bra på att hitta en lämplig nivå om man bara kör på i vanlig vardags-anda.

I och med vårens och sommarens mentala dipp har träningen fått lida. Och matintaget har inte heller varit optimalt. All form av konditionsträning lyser sedan månader med sin frånvaro, och gymmet besöks nu snarare 4-5 gånger i veckan än de tidigare 6-9 gångerna (då även rörlighetsträning och cykel inräknat). Jag har lagat mindre mat, ätit mycket sött och helt enkelt inte orkat leva ett vidare socialt liv. Mer hemma mindre aktivitet, helt enkelt. Vilket i sin tur har lett till några kilon plus igen. Och båda dessa svängar är helt naturliga och inget jag har några vidare problem med. Däremot får jag mig alltid en tankeställare när någon kommenterar det, jag liksom ifrågasätter hela världen och vårat samhälle. För även om det var en väl menad kommentar kände jag jag mest och??. Oavsett hur man menar det, så är kommentaren i sig ett bevis på att det spelar roll, att det

noteras och att det uppenbarligen ligger någon form av värdering i orden man då yttrar om det. Det var en komplimang och jag är som bekant all for komplimanger, men jag tycker de ska ges om saker som är värda att belysa. Typ fina egenskaper, vackra handlingar eller värmande leenden. Inte kroppsform, prestation eller utseende överlag. Men ja, efter lite fjantiga tårar, en mental smack i fejjan på mig själv har jag nu släppt den kommentaren.

Så när jag idag fick egentligen samma kommentar, men med lite annan vinkel ; ”du har verkligen fått mer muskler på senaste, det är trixit det där med att bygga muskler utan att lägga på sig massa fett, men du har lyckats!”, så kunde jag le uppriktigt och tacka. För det var väl ändå den mest perfekta feedbacken jag kunnat få, eller? Jag tränar ju för att bygga muskler, för att bli stark. Stark både i musklerna och i psyket, och för sistnämnda behövde jag kanske höra den där kommentaren för några veckor sedan, för att utmana mig själv och faktiskt ställa mig frågan; varför tränar jag? Vill jag vara spinkig, och nästintill ”träna i onödan” (=inte se muskeltillväxt, alltså)? Det vore ju jäkligt korkat, om jag får säga det själv, snacka om slöseri med tid och energi! Nej, jag vill ju ändå få muskler. Och det var ju faktiskt precis det som sas.

Alltså den där bollen vi kallar huvud snurrar ibland åt fel håll. Runt sin egen axel, missar poängen och det egentligen viktiga. Tur att man alltid kan stoppa och snurra om, åt rätt håll. Egentligen har jag ju kommit ett steg i rätt riktning och det är väldigt skönt att inse. Istället för ångest, depp och sorg känner jag mig nu nöjd och stolt. Att jag var ungefär starkast i världen under både gårdagens och dagens träningspass boostar såklart lite extra, och humöret är efter omständigheterna på topp!

oktober13

Du kanske gillar

38 Kommentarer

  • Svara
    G
    11 oktober, 2013 at 07:05

    Hej! Har läst din blogg i några månader nu och vill bara att du ska veta att du och det du skriver verkligen är en stor inspiration. Det här inlägget, tillsammans med många andra av dina inlägg, är verkligen rakt på sak. Och som jag känner igen mig.. Att man borde gå upp i vikt och faktiskt lyckats till en viss del och en vän till min mamma utbrister ”åh du har ju gått upp några kilo, det var bra!” då vet jag inte om jag vill gråta eller spotta henne i ansiktet. Men så står man där och ler stelt, för det var ju en komplimang… Och även om jag borde gå upp mer i vikt så känns det bättre nu, man är på rätt väg och när jag läser många av dina inlägg och de där du tar upp just viktökning så blir jag ännu mer beslutsam och känslan av att jag går åt rätt håll blir ännu starkare. Att jag tränar för att bli stark och för att jag tycker det är kul.
    Så jag vill egentligen bara säga TACK!

  • Svara
    G
    11 oktober, 2013 at 07:05

    Hej! Har läst din blogg i några månader nu och vill bara att du ska veta att du och det du skriver verkligen är en stor inspiration. Det här inlägget, tillsammans med många andra av dina inlägg, är verkligen rakt på sak. Och som jag känner igen mig.. Att man borde gå upp i vikt och faktiskt lyckats till en viss del och en vän till min mamma utbrister ”åh du har ju gått upp några kilo, det var bra!” då vet jag inte om jag vill gråta eller spotta henne i ansiktet. Men så står man där och ler stelt, för det var ju en komplimang… Och även om jag borde gå upp mer i vikt så känns det bättre nu, man är på rätt väg och när jag läser många av dina inlägg och de där du tar upp just viktökning så blir jag ännu mer beslutsam och känslan av att jag går åt rätt håll blir ännu starkare. Att jag tränar för att bli stark och för att jag tycker det är kul.
    Så jag vill egentligen bara säga TACK!

  • Svara
    Maria
    11 oktober, 2013 at 09:20

    Så bra att du hamnat i en liknande situation denna veckan så du kunde skriva detta inlägget!
    För jag, likt som du fick en ”trevlig” kommentar när jag var på stan med min mamma häromdan. Jag träffa en gammal klasskompis som jag inte sett på några månader. Nästan det första hon sa till mig var; Oj, du har verkligen blivit större/biffigare/mer robust! Smatidigt som hon visade med sina händer osv.. -”Haha”, ja jo det har jag väl, var det enda jag kunde svara. Självklart blev det eld o lågor i huvudet på mig och jag ville bara springa därifrån, o när jag kom hem mådde jag så sjukt psykiskt dåligt o grät stora floder! Jag vet att jag gått upp mkt i vikt o fått mer muskler osv (vilket jag faktiskt behövde göra, och har velat göra, samt kämpat otroligt mycket för att göra), men det är ändå inte kul med så okänsliga kommentarer!
    Men tack för detta inlägget! Det hjälpte mig att släppa de orden o gå vidare och köra mitt race igen! 🙂

  • Svara
    Maria
    11 oktober, 2013 at 09:20

    Så bra att du hamnat i en liknande situation denna veckan så du kunde skriva detta inlägget!
    För jag, likt som du fick en ”trevlig” kommentar när jag var på stan med min mamma häromdan. Jag träffa en gammal klasskompis som jag inte sett på några månader. Nästan det första hon sa till mig var; Oj, du har verkligen blivit större/biffigare/mer robust! Smatidigt som hon visade med sina händer osv.. -”Haha”, ja jo det har jag väl, var det enda jag kunde svara. Självklart blev det eld o lågor i huvudet på mig och jag ville bara springa därifrån, o när jag kom hem mådde jag så sjukt psykiskt dåligt o grät stora floder! Jag vet att jag gått upp mkt i vikt o fått mer muskler osv (vilket jag faktiskt behövde göra, och har velat göra, samt kämpat otroligt mycket för att göra), men det är ändå inte kul med så okänsliga kommentarer!
    Men tack för detta inlägget! Det hjälpte mig att släppa de orden o gå vidare och köra mitt race igen! 🙂

  • Svara
    Rund är också en form!
    12 oktober, 2013 at 12:14

    Jag ska ärlig erkänna att en sådan kommentar hade kunnat komma från mig.
    Det handlar inte om att man vill vara okänslig eller få någon att må dåligt. Jag säger ofta vad jag tycker och det kan säkert uppfattas som plumpt och klumpigt sagt.

    Det handlar så mycket om hur mottagaren mår och uppfattar kommentaren. En del blir glada och en del blir mindre glada. Beroende på hur de själva uppfattar själva kommentaren.

    Självklart ska man tänka sig för! (och jag jobbar på det) men samtidigt; ska man gå runt och oroa sig över om hur en komplimang tas emot så skulle jag nog alltid förbli tyst.
    Slutligen; Jag förstår dig och poängen inlägget! Vill bara säga att det kan bli fel även om man tror att man säger snälla saker. 🙂

    • Svara
      roethlisberger
      12 oktober, 2013 at 13:44

      absolut är det så! som sagt, han sa ju rakt ut ”…snyggt!” efter själva ”poängen” att jag gått upp. Så det VAR utan tvekan menat som en komplimang, det vet jag. Det var mer det att jag överlag tycker komplimanger ska ges för saker som är viktiga (tex egenskaper, att man är snäll, godhjärtad, generös, rolig, klok etc..) och inte saker som egentligen är oviktiga (typ utseende, ÄVEN om de såklart också r VÄL menade). FÖR då blir slutpoängen att det som kommenterades/gavs komplimang för att det är VIKTIGT. Dvs, om man skulle förändra sig, skulle man då bli ful….? Om jag går ner nu, så vet jag att han tex anser mig vara ”fulare”, och DET i sin tur kan jag då gå och må dåligt över… onödigt? ja. fel? ja. Förstår du vad jag menar?

      • Svara
        Clara
        12 oktober, 2013 at 22:46

        Hallå!
        Jag lägger mig i diskussionen 😉
        Jag håller med er båda! Dock vill jag gärna poängtera att även den andra komplimangen som du fick Fanny, vilken du blev glad av (och även la värde i), även den var om exakt samma sak – utseende och det värde som man lägger i detsamma. Det är ju förvisso exakt vad du tagit upp i inlägget – hur samma kontenta kan uppfattas på olika sätt – men du la ju bevisligen även själv ett värde i den bättre formulerade kommentaren, och därför förstår jag inte riktigt den kritiska inställningen till den första klumpigare komplimangen?

        • Svara
          roethlisberger
          13 oktober, 2013 at 06:10

          helt klart en poäng! Men jag är ingen övermänniska och självklart reagerar jag på komplimanger – den första såg jag inte som en komplimang medan den andra (som var samma sak) hade jag hunnit ”byta inställning till”. Jag reagerar ju också positivt om jag får höra ord som ”fin”, ”vacker”, ”ser bra ut” – men det kan ju fortfarande vara något jag vill ändra på. Just att jag växt upp och konstant velat vara ”duktiga flickan”, som blir berömd och uppskattad för allt jag gör, har påverkat med negativt i längden då jag idag mår dåligt om jag iNTE får den bekräftelsen, jag känner mig hemsk och värdelös etc etc.
          Så jag är inte mer än en ”produkt” och summa av just precis det problem jag tar upp här. Och det tycker jag att man just genom att ifrågasätta (både handling och reaktion) bör ändra på.

          • Clara
            13 oktober, 2013 at 09:42

            Jag förstår precis hur du menar nu!
            Och självklart är det fruktansvärt tråkigt och frustrerande att samhället KONSTANT uppmuntrar till att döma efter ytan och de effekter det får i välmåendet. Jag känner igen mig så mycket i din ”duktiga-flicka-beskrivelse” och jobbar dagligen på att se mitt egenvärde utanför det jag presterar. Det är en viktig poäng som du tar upp om hur komplimanger påverkar (och vad som anses som komplimanger!). Jag vill bara sparka givaren i magen som säger till flickor att de är vackra eller duktiga. Men boys will be boys,d et vet vi ju! De är fantastiska som de är, låt dem springa runt och ha kul, för allt i världen!

  • Svara
    Rund är också en form!
    12 oktober, 2013 at 12:14

    Jag ska ärlig erkänna att en sådan kommentar hade kunnat komma från mig.
    Det handlar inte om att man vill vara okänslig eller få någon att må dåligt. Jag säger ofta vad jag tycker och det kan säkert uppfattas som plumpt och klumpigt sagt.

    Det handlar så mycket om hur mottagaren mår och uppfattar kommentaren. En del blir glada och en del blir mindre glada. Beroende på hur de själva uppfattar själva kommentaren.

    Självklart ska man tänka sig för! (och jag jobbar på det) men samtidigt; ska man gå runt och oroa sig över om hur en komplimang tas emot så skulle jag nog alltid förbli tyst.
    Slutligen; Jag förstår dig och poängen inlägget! Vill bara säga att det kan bli fel även om man tror att man säger snälla saker. 🙂

    • Svara
      roethlisberger
      12 oktober, 2013 at 13:44

      absolut är det så! som sagt, han sa ju rakt ut ”…snyggt!” efter själva ”poängen” att jag gått upp. Så det VAR utan tvekan menat som en komplimang, det vet jag. Det var mer det att jag överlag tycker komplimanger ska ges för saker som är viktiga (tex egenskaper, att man är snäll, godhjärtad, generös, rolig, klok etc..) och inte saker som egentligen är oviktiga (typ utseende, ÄVEN om de såklart också r VÄL menade). FÖR då blir slutpoängen att det som kommenterades/gavs komplimang för att det är VIKTIGT. Dvs, om man skulle förändra sig, skulle man då bli ful….? Om jag går ner nu, så vet jag att han tex anser mig vara ”fulare”, och DET i sin tur kan jag då gå och må dåligt över… onödigt? ja. fel? ja. Förstår du vad jag menar?

      • Svara
        Clara
        12 oktober, 2013 at 22:46

        Hallå!
        Jag lägger mig i diskussionen 😉
        Jag håller med er båda! Dock vill jag gärna poängtera att även den andra komplimangen som du fick Fanny, vilken du blev glad av (och även la värde i), även den var om exakt samma sak – utseende och det värde som man lägger i detsamma. Det är ju förvisso exakt vad du tagit upp i inlägget – hur samma kontenta kan uppfattas på olika sätt – men du la ju bevisligen även själv ett värde i den bättre formulerade kommentaren, och därför förstår jag inte riktigt den kritiska inställningen till den första klumpigare komplimangen?

        • Svara
          roethlisberger
          13 oktober, 2013 at 06:10

          helt klart en poäng! Men jag är ingen övermänniska och självklart reagerar jag på komplimanger – den första såg jag inte som en komplimang medan den andra (som var samma sak) hade jag hunnit ”byta inställning till”. Jag reagerar ju också positivt om jag får höra ord som ”fin”, ”vacker”, ”ser bra ut” – men det kan ju fortfarande vara något jag vill ändra på. Just att jag växt upp och konstant velat vara ”duktiga flickan”, som blir berömd och uppskattad för allt jag gör, har påverkat med negativt i längden då jag idag mår dåligt om jag iNTE får den bekräftelsen, jag känner mig hemsk och värdelös etc etc.
          Så jag är inte mer än en ”produkt” och summa av just precis det problem jag tar upp här. Och det tycker jag att man just genom att ifrågasätta (både handling och reaktion) bör ändra på.

          • Clara
            13 oktober, 2013 at 09:42

            Jag förstår precis hur du menar nu!
            Och självklart är det fruktansvärt tråkigt och frustrerande att samhället KONSTANT uppmuntrar till att döma efter ytan och de effekter det får i välmåendet. Jag känner igen mig så mycket i din ”duktiga-flicka-beskrivelse” och jobbar dagligen på att se mitt egenvärde utanför det jag presterar. Det är en viktig poäng som du tar upp om hur komplimanger påverkar (och vad som anses som komplimanger!). Jag vill bara sparka givaren i magen som säger till flickor att de är vackra eller duktiga. Men boys will be boys,d et vet vi ju! De är fantastiska som de är, låt dem springa runt och ha kul, för allt i världen!

  • Svara
    Linnéa Dahlin
    12 oktober, 2013 at 14:34

    Man får inte glömma att ställa sig just den frågan: Varför tränar jag?
    Sedan vem är det som tycker att man skall vara skitdeffad hela tiden? Man skall ju vara välmående och stråla, inte tanig och blek. Du är ju sjukt stark och vacker, My Idol! <3

  • Svara
    Linnéa Dahlin
    12 oktober, 2013 at 14:34

    Man får inte glömma att ställa sig just den frågan: Varför tränar jag?
    Sedan vem är det som tycker att man skall vara skitdeffad hela tiden? Man skall ju vara välmående och stråla, inte tanig och blek. Du är ju sjukt stark och vacker, My Idol! <3

  • Svara
    Jojje
    13 oktober, 2013 at 10:42

    Alltså om du ska krångla till livet så, över minsta lilla mening. Då kvittar det ju åt vilket håll du går.
    Sluta analysera sönder allt.
    Du verkar kluven vad det än gäller… träning, mat, ord, åsikter….

    Vad vill du EGENTLIGEN uppnå?
    Jag tror inte du har något mål, utan du ska bara fylla bägaren med ”tårar”…

    Det värsta är att man kan inte sätta ord på det du gör…. brrrr…
    Du har liksom vävt in allt, så rycker man i den ena tråden så fuckar det upp lite annat… haha
    Du kan ju lipa över ”valfritt”…brrrr.. säger man det ena så är det fel, säger man det andra så är det fel…. and so on.
    Troligen är du skiträdd för att ditt liv ska lösa sig och att du ska bli NÖJD.
    Kampen att hålla dig fast är din drog och måste pumpas in hela tiden.

    Är det inte ätstörning, så är det komplimanger, som är kopplat till din uppväxt, som i sin tur är någon annans fel… du både älskar och hatar samma sak..It´s fucked up.
    Sen yrar du om att du är medveten om ditten och datten.. hmmm..

    Ja jag vet du ogillar ”sådana som mig”, för jag daddar inte med dig, .. eftersom du så fint erkänner att du jagar bekräftelse.

    Om du skriver samma nästa år, då får du ju börja ta tag i livet 😉

    Så kasta ner rumpan i golvet och var nöjd!
    Gör nåt kul med livet, som du får ut något av, som inte skapar nuvarande…

    Var inte så fientlig, ingen vill ta något….

    • Svara
      roethlisberger
      13 oktober, 2013 at 10:45

      hoppas du mår bättre nu när du, återigen, fick kommentera lite 🙂 jag förstår fortfarande inte exakt vad du får ut av det, och du verkar inte vara förmögen att berätta det heller… men ja, hoppas det är något fint! 🙂

      • Svara
        Jojje
        13 oktober, 2013 at 12:02

        Jätteglad! 😉

        Du är bara envis Fanny! Och en aning instängd. Du vill ju faktiskt inte förstå. Utan du vill bara att man ska hålla med så att du får tjata hur jäkla bra dina tankar är.. oavsett vilken sida..haha

        Sen när är det jag som ska berätta vad jag får ut av det…
        Inget?
        Får en läkare ut något av att få folk friska?
        Får en lärare ut något av att lära ut?
        Vad får dina vänner ut av dig?
        Och vad tycker de om din blogg och tokiga tankar?

        Ingen har gett dig något! 🙁

        Jag tror att du gillar när det går snett för dig, det är din stil.
        Eller när du får utrymme att vända något fint till något fult bara för att du kan.

        Alter ego?
        Du är som gjord för en skräckfilm hehe.

        oops!

        • Svara
          roethlisberger
          13 oktober, 2013 at 12:24

          okej, men vad heter du då? kan vi inte ha det här ”samtalet” lite mer ”på riktigt? eller är det inte lika kul då, tycker du?

          • Jojje
            13 oktober, 2013 at 12:56

            aaw gulligt.. röka fredspipa? 😉
            Visste inte ens att jag ingick i ett krig.. hehe.

            Ge dig. Jag är inte det minsta intresserad att träffa en så ”dissig” person som dig. 😉

            Handlar inte om att det är kul eller inte.
            Jag förstår redan hur du funkar och du förstår nog hur jag funkar.
            Olika sidor…. inget krig.. men ändå.

            Men jag blir fundersam på varför du spelar på båda sidorna?
            Det är så märkligt.
            Ena stunden är du den som bombar bilder med ”nyttigheter”, du skriver om diverse skit i livet…. sen POFF, så börjar du nästintil anklaga ”internetvärlden”, den bär skulden till all hets, citat, kroppar, nyttiga alternativ.
            (offermentaliteten ger jag inget för, det bara stör mig.)

            Jaha, består den världen av robotar som skriver bloggar?
            Eller är det inte så att du och många andra bidrar med informationen?

            Är inte den slimmade tjejen i klassen jävligt hetsande när hon glider in på skolgympan i hotpants?
            Skyller vi lika lätt på verklig hets, som på den virtuella? NEJ det gör vi inte. Då biter vi bara ihop och snackar bakom ryggen. 😉
            I verkligheten skulle den slimmade tjejen säga åt de andra brudarna att de är tjocka och diverse kränkande.
            På nätet kollar brudarna på bilder och fantiserar ihop ”hur det är”. Alla andra har så fina liv..buuhuu..

            Ja jag vet, de flesta är haters (ett jävligt bekvämt ord att slänga sig med) så fort de går emot.

            Varför ska jag vara den som är den ELAKA? Den som bara skriver ”konstiga saker”, när du målar upp dissen.
            Jag gillar att skriva och visa några steg längre.
            Och kanske en aning humor i det.
            (men förstår att du analyserar helt fel över minsta lilla… )

            Sen om du och andra vägrar ta in något och bara vill kasta skit och gå ihop i nån jäkla försvarsklunga (ingen ska säga att vi är oviktiga offer), det är inte mitt problem.

            Jag har mitt liv, som går rättså bra. Men man kan få tycka saker för det (?)..
            Och ja folk verkar ju tro, att om någon skriver så har den personen inget liv jadda jadda…. kom igen. Även det är ju en förbannat KLEN kontring….

            Oh noo ursäkta att jag skrev, jag borde lägga tiden på att sitta i flygplanet och åka jorden runt 24/7!!! Man kan ju inte göra något annat! Fullt upp i livet 120%…JOBBIGT!
            😉
            DRAMAHUMOR.

          • roethlisberger
            13 oktober, 2013 at 13:02

            haha jag förstår inte vad du håller på det. Jag är inte intresserad av att bli vän med dig, om du trodde det. Jag bara undrar varför du, som är så säker på din sak, inte kan säga vem du är? oavsett vilka fula ord du skriver här, så är fortfarande jag den av oss som står för sina ord. Om du vill fortsätta skriva såhär långa grejer om dina ”steg längre” bla bla så skaffa egen blogg? Jag är inte intresserad av att läsa det

  • Svara
    Jojje
    13 oktober, 2013 at 10:42

    Alltså om du ska krångla till livet så, över minsta lilla mening. Då kvittar det ju åt vilket håll du går.
    Sluta analysera sönder allt.
    Du verkar kluven vad det än gäller… träning, mat, ord, åsikter….

    Vad vill du EGENTLIGEN uppnå?
    Jag tror inte du har något mål, utan du ska bara fylla bägaren med ”tårar”…

    Det värsta är att man kan inte sätta ord på det du gör…. brrrr…
    Du har liksom vävt in allt, så rycker man i den ena tråden så fuckar det upp lite annat… haha
    Du kan ju lipa över ”valfritt”…brrrr.. säger man det ena så är det fel, säger man det andra så är det fel…. and so on.
    Troligen är du skiträdd för att ditt liv ska lösa sig och att du ska bli NÖJD.
    Kampen att hålla dig fast är din drog och måste pumpas in hela tiden.

    Är det inte ätstörning, så är det komplimanger, som är kopplat till din uppväxt, som i sin tur är någon annans fel… du både älskar och hatar samma sak..It´s fucked up.
    Sen yrar du om att du är medveten om ditten och datten.. hmmm..

    Ja jag vet du ogillar ”sådana som mig”, för jag daddar inte med dig, .. eftersom du så fint erkänner att du jagar bekräftelse.

    Om du skriver samma nästa år, då får du ju börja ta tag i livet 😉

    Så kasta ner rumpan i golvet och var nöjd!
    Gör nåt kul med livet, som du får ut något av, som inte skapar nuvarande…

    Var inte så fientlig, ingen vill ta något….

    • Svara
      roethlisberger
      13 oktober, 2013 at 10:45

      hoppas du mår bättre nu när du, återigen, fick kommentera lite 🙂 jag förstår fortfarande inte exakt vad du får ut av det, och du verkar inte vara förmögen att berätta det heller… men ja, hoppas det är något fint! 🙂

      • Svara
        Jojje
        13 oktober, 2013 at 12:02

        Jätteglad! 😉

        Du är bara envis Fanny! Och en aning instängd. Du vill ju faktiskt inte förstå. Utan du vill bara att man ska hålla med så att du får tjata hur jäkla bra dina tankar är.. oavsett vilken sida..haha

        Sen när är det jag som ska berätta vad jag får ut av det…
        Inget?
        Får en läkare ut något av att få folk friska?
        Får en lärare ut något av att lära ut?
        Vad får dina vänner ut av dig?
        Och vad tycker de om din blogg och tokiga tankar?

        Ingen har gett dig något! 🙁

        Jag tror att du gillar när det går snett för dig, det är din stil.
        Eller när du får utrymme att vända något fint till något fult bara för att du kan.

        Alter ego?
        Du är som gjord för en skräckfilm hehe.

        oops!

        • Svara
          roethlisberger
          13 oktober, 2013 at 12:24

          okej, men vad heter du då? kan vi inte ha det här ”samtalet” lite mer ”på riktigt? eller är det inte lika kul då, tycker du?

          • Jojje
            13 oktober, 2013 at 12:56

            aaw gulligt.. röka fredspipa? 😉
            Visste inte ens att jag ingick i ett krig.. hehe.

            Ge dig. Jag är inte det minsta intresserad att träffa en så ”dissig” person som dig. 😉

            Handlar inte om att det är kul eller inte.
            Jag förstår redan hur du funkar och du förstår nog hur jag funkar.
            Olika sidor…. inget krig.. men ändå.

            Men jag blir fundersam på varför du spelar på båda sidorna?
            Det är så märkligt.
            Ena stunden är du den som bombar bilder med ”nyttigheter”, du skriver om diverse skit i livet…. sen POFF, så börjar du nästintil anklaga ”internetvärlden”, den bär skulden till all hets, citat, kroppar, nyttiga alternativ.
            (offermentaliteten ger jag inget för, det bara stör mig.)

            Jaha, består den världen av robotar som skriver bloggar?
            Eller är det inte så att du och många andra bidrar med informationen?

            Är inte den slimmade tjejen i klassen jävligt hetsande när hon glider in på skolgympan i hotpants?
            Skyller vi lika lätt på verklig hets, som på den virtuella? NEJ det gör vi inte. Då biter vi bara ihop och snackar bakom ryggen. 😉
            I verkligheten skulle den slimmade tjejen säga åt de andra brudarna att de är tjocka och diverse kränkande.
            På nätet kollar brudarna på bilder och fantiserar ihop ”hur det är”. Alla andra har så fina liv..buuhuu..

            Ja jag vet, de flesta är haters (ett jävligt bekvämt ord att slänga sig med) så fort de går emot.

            Varför ska jag vara den som är den ELAKA? Den som bara skriver ”konstiga saker”, när du målar upp dissen.
            Jag gillar att skriva och visa några steg längre.
            Och kanske en aning humor i det.
            (men förstår att du analyserar helt fel över minsta lilla… )

            Sen om du och andra vägrar ta in något och bara vill kasta skit och gå ihop i nån jäkla försvarsklunga (ingen ska säga att vi är oviktiga offer), det är inte mitt problem.

            Jag har mitt liv, som går rättså bra. Men man kan få tycka saker för det (?)..
            Och ja folk verkar ju tro, att om någon skriver så har den personen inget liv jadda jadda…. kom igen. Även det är ju en förbannat KLEN kontring….

            Oh noo ursäkta att jag skrev, jag borde lägga tiden på att sitta i flygplanet och åka jorden runt 24/7!!! Man kan ju inte göra något annat! Fullt upp i livet 120%…JOBBIGT!
            😉
            DRAMAHUMOR.

          • roethlisberger
            13 oktober, 2013 at 13:02

            haha jag förstår inte vad du håller på det. Jag är inte intresserad av att bli vän med dig, om du trodde det. Jag bara undrar varför du, som är så säker på din sak, inte kan säga vem du är? oavsett vilka fula ord du skriver här, så är fortfarande jag den av oss som står för sina ord. Om du vill fortsätta skriva såhär långa grejer om dina ”steg längre” bla bla så skaffa egen blogg? Jag är inte intresserad av att läsa det

  • Svara
    Jojje
    13 oktober, 2013 at 15:08

    (ursäkta uppehållet.. jag tog en promenix, plåtade och tränade… shit.. ett liv.. wohoo.. tsss)
    Det kvittar väl vem jag är?
    Ingen i din närhet.
    Men jag är inte så svår att hitta… 😉
    Det är ok om du kontrar dissigt i vanlig ordning haha..

    Vadå säker på min sak?
    Oj, ska man spela veligt offer nu eller?
    För det är väl endast den typen av person som du klarar att hantera?
    😉

    Jag skiter fullständigt i om du står för dina ord…
    Du står fortfarande på båda sidorna och skriker.
    Vad kallar vi det Fanny? 😉

    BTW. Jag har redan en blogg.
    Men jag intresserar mig inte att skriva om ditt tema eller predika hur andra ska leva och varför saker är som det är för andra.
    Det är inte mitt tema.

    Men att jag har åsikter och ifrågasätter dig någon gång ibland..
    Jag säger inte HUR du ska leva, utan jag frågar bara dig hur du tänker och varför du inte vill förändra dig från din nuvarande gnällsituation.
    Vilka fula ord har jag nu skrivit?
    Eller varför frågar jag en brud som blir knäckt/arg/stollig av komplimanger.
    Stackars den där killen alltså.. haha.. 😉

    Du har antagligen teflonminne..
    I dag bombar du, i morgon kommer du säkert åter igen förundras över hur allt är på Internet.
    Hmm ja vem vad det som bloggade nu igen?? Hmmmm..

    Ja jag vet du blir sur, men det är din stil…

    Du förstår ingenting. Eller jo, men du spelar på ett naivt sätt…..ja det ska ju finnas folk för det också…
    😉

    • Svara
      roethlisberger
      13 oktober, 2013 at 15:20

      okej, du har ju tydligen redan en väldigt tydlig bild av mig, du ”kan mig”, så att säga. Men precis som att du inte bara kan fortsätta klampa in i någons hus för att tala om dina åsikter etc, så ber jag dig nu inte fortsätta komma hit och skriva saker (som för övrigt är helt virriga, utan sammanhang och inte ens relevanta, för någon som inte vet allt – för det gör du inte). Jag är inte intresserad av att läsa dina noveller, oavsett vad de innehåller. Jag slutar svara dig nu 🙂

      • Svara
        Jojje
        13 oktober, 2013 at 15:42

        Bra, sluta svara! 😉
        Då kan jag ju få sista ordet mot dig MONSTER-Fanny.
        Nu ska huvudet av.. haha

        Ditt svar är så förutsägbart.. same old same kontring.
        ”du vet inte allt..”.. snälla, Vi läsare vet massor om dig, eftersom din stil är att bomba oss med all din skit. (ursäkta okänsligheten, men det räcker för att skapa en uppfattning)

        Visst jag kan sluta skriva, men kan DU sluta skriva ditt skräp som riktar sig mot diverse svaga personer?
        Kan du sluta med din dubbelmoral, där du i ena stunden är precis allt det du klagar över?

        Du är inte intresserad av något/någon förutom dina egna störda sagor.

        Men som sagt, det ska finnas sådana som dig också.

        Vi andra ska ju helst hålla käften, för att inte rubba tryggheten 😉

        Hoppas ditt liv löser sig. Och prova att var trevlig mot de som ger dig komplimanger..Bara det målar ju upp en så dyster bild av dig 🙁

  • Svara
    Jojje
    13 oktober, 2013 at 15:08

    (ursäkta uppehållet.. jag tog en promenix, plåtade och tränade… shit.. ett liv.. wohoo.. tsss)
    Det kvittar väl vem jag är?
    Ingen i din närhet.
    Men jag är inte så svår att hitta… 😉
    Det är ok om du kontrar dissigt i vanlig ordning haha..

    Vadå säker på min sak?
    Oj, ska man spela veligt offer nu eller?
    För det är väl endast den typen av person som du klarar att hantera?
    😉

    Jag skiter fullständigt i om du står för dina ord…
    Du står fortfarande på båda sidorna och skriker.
    Vad kallar vi det Fanny? 😉

    BTW. Jag har redan en blogg.
    Men jag intresserar mig inte att skriva om ditt tema eller predika hur andra ska leva och varför saker är som det är för andra.
    Det är inte mitt tema.

    Men att jag har åsikter och ifrågasätter dig någon gång ibland..
    Jag säger inte HUR du ska leva, utan jag frågar bara dig hur du tänker och varför du inte vill förändra dig från din nuvarande gnällsituation.
    Vilka fula ord har jag nu skrivit?
    Eller varför frågar jag en brud som blir knäckt/arg/stollig av komplimanger.
    Stackars den där killen alltså.. haha.. 😉

    Du har antagligen teflonminne..
    I dag bombar du, i morgon kommer du säkert åter igen förundras över hur allt är på Internet.
    Hmm ja vem vad det som bloggade nu igen?? Hmmmm..

    Ja jag vet du blir sur, men det är din stil…

    Du förstår ingenting. Eller jo, men du spelar på ett naivt sätt…..ja det ska ju finnas folk för det också…
    😉

    • Svara
      roethlisberger
      13 oktober, 2013 at 15:20

      okej, du har ju tydligen redan en väldigt tydlig bild av mig, du ”kan mig”, så att säga. Men precis som att du inte bara kan fortsätta klampa in i någons hus för att tala om dina åsikter etc, så ber jag dig nu inte fortsätta komma hit och skriva saker (som för övrigt är helt virriga, utan sammanhang och inte ens relevanta, för någon som inte vet allt – för det gör du inte). Jag är inte intresserad av att läsa dina noveller, oavsett vad de innehåller. Jag slutar svara dig nu 🙂

      • Svara
        Jojje
        13 oktober, 2013 at 15:42

        Bra, sluta svara! 😉
        Då kan jag ju få sista ordet mot dig MONSTER-Fanny.
        Nu ska huvudet av.. haha

        Ditt svar är så förutsägbart.. same old same kontring.
        ”du vet inte allt..”.. snälla, Vi läsare vet massor om dig, eftersom din stil är att bomba oss med all din skit. (ursäkta okänsligheten, men det räcker för att skapa en uppfattning)

        Visst jag kan sluta skriva, men kan DU sluta skriva ditt skräp som riktar sig mot diverse svaga personer?
        Kan du sluta med din dubbelmoral, där du i ena stunden är precis allt det du klagar över?

        Du är inte intresserad av något/någon förutom dina egna störda sagor.

        Men som sagt, det ska finnas sådana som dig också.

        Vi andra ska ju helst hålla käften, för att inte rubba tryggheten 😉

        Hoppas ditt liv löser sig. Och prova att var trevlig mot de som ger dig komplimanger..Bara det målar ju upp en så dyster bild av dig 🙁

  • Svara
    Elsa
    16 oktober, 2013 at 08:36

    Hej Fanny!
    Läser din blogg då och då (men är ganska ny och vet inte mycket om dig. har mest tittat efter recept ;)). Fastnade och läste hela det här inlägget och jag känner igen mig.

    Hur kloka vi än är (vilket jag tycker vi är eftersom vi funderar över vår existens och hur vi möter individer kring oss) så är det svårt att tillämpa allt det som är ”rätt” på oss själva. Det är så mycket lättare att säga till någon annan: ”Det är självklart att du ska tycka om och vara snäll mot dig själv!”, än till sig själv. Det går fort ibland, det är liksom inte alltid en hinner tänka över sina kommentarer förns först efteråt.

    Jag tror att om man är av känslosam natur så reflekterar man, så är det helt enkelt. Jag tycker det är bra. Ännu bättre är att du delar med dig, det underlättar för att få distans och ökad förståelse. Huvudsaken är att man rör sig framåt och utvecklas, inte fan behöver det gå fort. det ingår liksom i människans natur. Huvudsaken är också att man är nöjd själv och gör det som stimulerar en själv till största del, inte andra.

    Blev lite flummigt detta. Ville bara ha sagt att du har all rätt i världen att tänka över dessa kommentarer och ta emot de på olika sätt. Att du ens reflekterar och kan vända ditt sätt att möta dem tycker jag är stort!

    Och Jojje… har förutom brist på empati, förmodligen inte mycket annat för sig om dagarna än att försöka ”härska” över andra på detta sätt.

    Yo go girl, I dig you! KRAM Elsa 🙂

  • Svara
    Elsa
    16 oktober, 2013 at 08:36

    Hej Fanny!
    Läser din blogg då och då (men är ganska ny och vet inte mycket om dig. har mest tittat efter recept ;)). Fastnade och läste hela det här inlägget och jag känner igen mig.

    Hur kloka vi än är (vilket jag tycker vi är eftersom vi funderar över vår existens och hur vi möter individer kring oss) så är det svårt att tillämpa allt det som är ”rätt” på oss själva. Det är så mycket lättare att säga till någon annan: ”Det är självklart att du ska tycka om och vara snäll mot dig själv!”, än till sig själv. Det går fort ibland, det är liksom inte alltid en hinner tänka över sina kommentarer förns först efteråt.

    Jag tror att om man är av känslosam natur så reflekterar man, så är det helt enkelt. Jag tycker det är bra. Ännu bättre är att du delar med dig, det underlättar för att få distans och ökad förståelse. Huvudsaken är att man rör sig framåt och utvecklas, inte fan behöver det gå fort. det ingår liksom i människans natur. Huvudsaken är också att man är nöjd själv och gör det som stimulerar en själv till största del, inte andra.

    Blev lite flummigt detta. Ville bara ha sagt att du har all rätt i världen att tänka över dessa kommentarer och ta emot de på olika sätt. Att du ens reflekterar och kan vända ditt sätt att möta dem tycker jag är stort!

    Och Jojje… har förutom brist på empati, förmodligen inte mycket annat för sig om dagarna än att försöka ”härska” över andra på detta sätt.

    Yo go girl, I dig you! KRAM Elsa 🙂

  • Svara
    Peaches
    17 oktober, 2013 at 23:06

    Jag tycker du är helt underbar och detta inlägg bara så spot on. Tack!

  • Svara
    Peaches
    17 oktober, 2013 at 23:06

    Jag tycker du är helt underbar och detta inlägg bara så spot on. Tack!

Lämna ett svar till Jojje Avbryt svar