Träning är att göra kroppen trött. Simple as that.

Idag spenderade jag några timmar på Wenngarn för att gå på Kalle Zackari Wahlström’s föreläsning ”Stark som en björn, snabb som en örn”. Jag är sedan tidigare ett fan av Kalles tänk kring träning och kanske framför allt hans filosofi när det gäller hälsa.

För det är vad jag tycker att både boken, hans serie (”Svett & Etikett” – säsong 2 börjar sändas i vår!) och dagens föreläsning handlar om – hälsa. Varför träning är så viktig för just hälsan, och varför dagens träningsideal kanske inte har så mycket med det att göra..

Jag tycker det är viktigt att man skiljer på träning för hälsan, och träning som hobby (eller karriär, för den delen). Tyvärr har det blivit lite knasigt med deffade kroppar på vartenda hälsomagasin och på ”hälsosamma” livsmedel, som om hälsa ser ut på ett visst sätt. Men hälsa och en hälsosam kropp (och knopp!) stöps inte i EN form, och det finns inte ETT sätt att uppnå heller. Hälsa är så mycket mer än fysisk aktivitet och vad vi stoppar i oss. Hälsa är, tycker jag, att fokusera på saker som ger energi. I dagens ”hälsohets-samhälle” läggs mer och mer fokus på uteslutande av vad vi inte vill ha, och det som egentligen är rätt självklart och enkelt försvinner bland råd och rön som för medelsvensson, med mål att uppnå hälsa, stjälper mer än hjälper.

Kalle talar om hälsa. Om att kroppen är till för att användas, och sammanfattar kort och gott sin filosofi med orden ”träning är att göra kroppen trött”. Simple as that. Kroppen är smart, blir det jobbigt tänker den ”då blir jag lite starkare tills nästa gång”. Det är så man tränar kroppen; blir starkare, snabbare eller vad det nu är man utför för aktivitet.

Och mat. Personligen skulle jag aldrig äta något jag inte tycker smakar gott. Kalle sa, och jag kan bara hålla med, att herregud man kan (och ska!) faktiskt äta det där man tycker är godast, framför allt om man tränar. Det handlar, återigen, inte om att utesluta saker, det handlar om att tillföra. Träna för att det gör kroppen glad, och ät för att det är gott. Det är hälsa.

Kalle delar ut både en och annan pik riktad mot till exempel fitness- och MMA-atleter. Talar man om hälsa, håller jag väl med honom. Men samtidigt har jag stor respekt för och tycker man bör vara ödmjuk inför det faktum att är man atlet, om man satsar och tävlar i en sport (för bodybuilding är lika mycket sport som friidrott eller fotboll) så är det för att man gillar just den sporten. Det finns många som går till gymmet för att ”göra nåt” – men det finns också de som tycker att just den träningsformen är den allra roligaste. Mig själv inkluderad. Alla som gymmar gör det inte för att få en fitnesskropp, även om attityden bland dem som inte gillar just den typen av träning säkert ser det så. Tyvärr. Att det bara handlar om att ”skulptera kroppen”, att det bara handlar om yta.

Kalle drog flera smålustiga men väldigt sanna liknelser och jämförelser. Det där med tandborstning till exempel. Ingen säger ”jag ska börja borsta tänderna på måndag”, och inte heller tycker man det är kört och skitsamma för att man glömmer borsta någon gång då och då. Det är faktiskt en väldigt bra jämförelse, för det gör det hela så enkelt och självklart. Man går inte och velar; ”hm ska jag borsta tänderna idag?”. Och blir det inte av en dag så reflekterar man inte mer över det än att man borstar på nästa dag som vanligt. Så tycker jag man ska tänka med träning också. Ibland blir det inte av, men precis som en missad tandborstning inte ”tar bort nyttan” av att man borstat dagarna innan, så gör inte ett missat pass att alla pass innan var i onödan.

Något av det bästa som sades under dagens föreläsning var nog att 5:2 är en himla bra idé. Träna (=gör kroppen trött) 5 dagar i veckan och vila 2. Äta ska man såklart varje dag. 7 dagar i veckan. Mat man tycker är god och som gör en glad. Ni vet, saker som tillför något, det är vad som bidrar optimalt till just hälsa.