healthstories Okategorierat Tankar om ting Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

Tankar om energi

Det där med energi. Egentligen är det väldigt luddigt att ens använda det ordet, och inte minst så finns det så oändligt många faktorer att ta hänsyn till när det ska talas om energi in och ut. Energi för kroppen och energi för knoppen, är det samma energi allting? Den enkla energin är ju den fysiska. Det kanske inte alltid är lätt att hitta energibalans, men det finns iallafall en logik att utgå från. Sedan har vi allt det där andra; allt det där vi känner, allt det där som iallafall jag gärna vill tro är …”min själ”. Ni vet, magkänslan. Det där som en ibland bara känner men inte riktigt kan sätta ord på.

Som när en blir kär. Jag känner många härliga människor jag tycker har både en fantastisk personlighet och ett attraktivt yttre, men jag blir ju inte kär i dem för det. Även om jag ibland nästan förvånat måste fråga mig själv varför inte?! Det krävs något mer, ett sådant där ”det”. Ett sådant där irriterande ”det”, som en aldrig riktigt vet vad det egentligen är – för en bara känner det ju. Är det energi?

Det svåraste av allt tycker jag är att få ihop den fysiska energin, den som en med ett logiskt och förnuftigt sinne kan balansera rätt bra rätt enkelt, med den där andra sortens energi. Att liksom samla allting på samma energikonto. För det är ju helt olika valutor, liksom. Jag menar hur omvandlas en en sorts energi till en annan? Går det att rakt av växla? Och i så fall; varierar kursen? Går den upp och ner så en måste hålla sig uppdaterad inför varje insättning/uttag? Förbrukas energi alltid lika snabbt, oavsett vilken energi en fyllt tanken med?

De senaste månaderna har innehållit en hel del saker som kostat mig energi. Mycket energi. Jag har ärligt talat aldrig spenderat så mycket tid med mig själv, både självvalt och inte självvalt alls, som jag har gjort de senaste månaderna. Jag har tänkt och jag har känt och jag har gråtit. Herregud vad jag har gråtit. Av allt jag gjort dessa månader så är nog gråtit det jag har gjort mest av allt. Jag har varit så fruktansvärt trött, och jag har känt mig så fruktansvärt ensam.

När den energin, den ”icke fysiska” eller vad vi nu ska kalla den, är på botten blir det smärtsamt tydligt hur det inte alls är så självklart hur en laddar på igen. Dels för att det faktiskt krävs en viss mängd energi för att ens orka försöka samla ny. Är energinivån redan på tok för låg blir det svårt, och det är som att varje försök att fylla på tanken igen blir avsevärt mycket dyrare när en redan går på sparläge. Och hur ska en handla med sin energivaluta då, då?

Jag har försökt hitta och fokusera på ”energiladdnings-hållplatser”. Små små saker i vardagen som jag prioriterar för att jag vet att uppladdningen är som effektivast just på dessa hållplatser. Men till och med det blir tillslut för energikrävande, att styra om hela den här skutan som är livet mot en viss hållplats för att hämta energi funkar liksom inte alltid. För det finns ju en omvärld en ska samexistera med, ett socialt sammanhang en ska passa in i, och det finns saker som en helt enkelt bara måste göra och en hel del ansvar en måste ta. För att det är livet. Och ibland blir jag så jäkla trött alltså, på livet. Trött och ärligt talat även rätt himla arg. På att min energiförbrukning inte alls matchar den energin som kommer in. Ledsen och uppgiven.

För några dagar sedan tog det fysiskt stopp. Jag har sedan ganska länge nu haft problem med muskulaturen i övre rygg, något som inte direkt gynnats av mina allt mer ofta förekommande panikångestattacker. När jag i måndags blev liggandes på gymmets golv i över en timme med krampande bröst- och bröstryggsmuskulatur kippandes efter luft, kände jag att nu får det vara nog. När det som brukar hjälpa, när det som brukar vara överlägset effektivast vad gäller energipåfyllning, när till och med det kostar så mycket att jag finner mig själv gråtandes med andnöd på ett gymgolv – då får det faktiskt vara nog.

Idag hade jag tid hos min terapeut, och efter det åkte jag och köpte en spikmatta. När jag kom hem packade jag upp tre tröjor jag fått hem från Sportamore, ur kollektionen vi fotade i våras som nu äntligen kommit upp i webbshoppen. Resten av kvällen har jag spenderat på min nya spikmatta med två favoritchokladkakor. Förhoppningsvis ger det iallafall ett litet plus på energikontot.

Du kanske gillar

7 Kommentarer

  • Svara
    Ida
    14 september, 2016 at 19:13

    Du skriver så otroligt jäkla bra, sätter liksom ord på sådant som jag tänker men aldrig kan formulera. Just det att omvärlden/livet? förväntar sig en energinivå när jag kanske nöjer mig med en annan, iallafall den dagen. Så kommer ångesten av att inte vara tillräcklig, energin minskar och den fantastiska spiralen är igång.
    Vet inte riktigt vart jag vill komma men summan av kardemumman är att jag tycker du är helt jäkla amäjzing (följt dig i 4 år) och en fantastisk inspiration på så många sätt!

    Ida

  • Svara
    Karin Fitness & Hälsa
    14 september, 2016 at 20:12

    Fina du! Blir ledsen i hela hjärtat att du har varit ledsen så mycket och att energin varit så låg. Hoppas naprapatbesöket hjälper mot ditt ryggproblem och att det vänder nu.

    Stor kram!

  • Svara
    Mia
    15 september, 2016 at 03:59

    Jättefint skrivet om ett extremt viktigt ämne!! Tack för att du bidrar med berörande texter! Ta hand om dig! Styrkekram!

  • Svara
    Anna
    15 september, 2016 at 04:20

    Det är så mycket som jag skulle vilja skriva men har hänvisning till inlägget så har jag ingen ork till det. Men Fanny, du ska veta att du så himla ofta ger mig energi och jag hoppas att du kommer att orka att ladda upp din egen.
    Kram

  • Svara
    Jessica
    15 september, 2016 at 05:02

    Usch hoppas att din energi snart är tillbaka. Känner igen mig i det du skriver du jag själv drabbats av utmattningsdepression 🙁 har precis som du inhandlat spikmatta och ligger på den varje kväll. Massa styrkekramar till dig.

  • Svara
    Rund är också en form!
    15 september, 2016 at 05:46

    Ja, det är verkligen komplicerat det där med energi och ”det”.
    Hoppas verkligen att du hittar balans igen.

    Kramar!

  • Svara
    Anna
    18 september, 2016 at 05:50

    Känner igen precis. Alla styrkekramar. Du är en fantastisk förebild!

Lämna ett svar till Rund är också en form! Avbryt svar