Min mamma har gjort egen flädersaft varje sommar så länge jag kan minnas, och det är än idag min absoluta favoritsaft. Jag har länge tänkt att jag skulle vilja komma på ett sätt att få till egen, sockerfri flädersaft, men aldrig liksom vågat försöka.
Tills nu. Nu vågade jag äntligen och oj vad glad jag är över det, för WOW. Jag har alltså inte bara gjort sockerfri flädersaft, utan dessutom svingod sockerfri flädersaft?!
I saften använder jag Nick’s Use Like Sugar, som precis som namnet antyder är ett sockersubstitut som mäter och smakar som socker. Himla smidigt!
Jag är ärligt talat helt blown away över hur bra denna saft blev. Och nu vill jag göra mer! Mer saft! Den smak jag tänkte ge mig på härnäst är jordgubb/rabarber, vad tror ni om det? Vad är er favoritsmak när det kommer till saft?
Sockerfri flädersaft
Du behöver:
1 liter vatten
4 dl Nicks Use Like Sugar
20 stora klasar fläderblommor
2 citroner
1 krm askorbinsyra
Gör så här:
Koka upp vatten och Use like sugar i en stor kastrull. Rör under tiden så att all sötning löser upp sig.
Rensa och skölj blomklasarna under tiden vattnet kokar, lägg dem i en stor bunke eller kastrull.
Skölj citronerna och skär dem i skivor, lägg tillsammans med fläderblommorna.
Häll ner askorbinsyra i det uppkokta sötningsvattnet. Häll sedan det heta vattnet över blommorna och låt svalna.
Täck saften med lock eller folie och låt stå och dra i två dagar i sval temperatur.
Sila av flädersaften och häll upp i flaskor. Förvara saften i kylskåp.
I skrivande stund har jag otroliga mängder jordgubbar i kylen. Inte mig emot, jag älskar jordgubbar och äter dem med glädje dygnets alla timmar. Vilket jag också gör just nu, så de inte hinner bli dåliga. Det åkte med en liter till stranden igår, nästa liter toppade salladen till middag, och efter att den ätits upp ställde jag mig och bakade dessa proteinmuffins med vit choklad och jordgubb.
Basen till dessa muffins är densamma som i de här ljuvliga muffinsen med vit choklad och lemoncurd och de här med mandelmassa, vit choklad och blåbär. Det är helt enkelt mitt nya to-go-to-recept för proteinmuffins! Muffinsen blir förutom galet goda även lagom fluffiga och inte alls ”äggiga”, de blir saftiga och dessutom fina att se på. Det kan vara trixigt att få till bra muffins med proteinpulver, men jag måste nog säga att jag lyckats här.
Vi inledde midsommarhelgen i torsdags, med kanongod middag och en flaska vin på altanen i ljuvlig kvällssol. Jag lagade halloumipytt, efter ett recept ur Julia Tuvessons bok ”Plåtmat”. Förutom att jag böt ut vanlig potatis mot sötpotatis (enbart pga vi gillar det mer) så följde jag receptet rätt duktigt faktiskt. Till pytten gjorde jag en kall sås med senap, honung och rivet äpple (recept ur samma bok). Det var en perfekt start på en superhärlig helg!
På midsommarafton började vi med en promenad med hundarna innan det blev allt för varmt, sedan tog vi oss till gymmet för lite träning. Därefter packade vi picknickkorgen och körde till vattnet, där vi låg och åt svindyra jordgubbar och pratade i någon timme. Väl hemma gjorde vi, som jag redan har bloggat om HÄR, fantastiskt goda poké bowls till middag. Kunde nog inte haft en finare midsommarafton, faktiskt!
Midsommardagen såg ärligt talat ut ungefär som föregående dag; hundpromenad, gym, mys och go-middag med vin på altanen. Hundgos går inte att komma undan i det här hemmet, så det var givetvis också inkluderat.
Idag söndag kände jag att min kropp behövde vila från träning, så efter en tur i skogen med hundarna plockade jag upp min fina vän Jossan för att spendera eftermiddagen med henne. Vi låg på klipporna vid sjön och bara var.
Den här helgen får full pott av mig; den har varit rakt igenom dömysig. Jag mår väldigt bra just nu, och jag försöker att vara närvarande och njuta av varenda sekund. När jag mår dåligt är det svårt för mig att föreställa mig att må såhär bra; att vara lycklig, kär, glad. Jag tycker såklart det är svinjobbigt att må sådär dåligt som jag gör emellanåt, men det är också förmågan att känna som gör att jag uppskattar det fina så mycket. Visst, när det gör ont gör det kanske lite extra ont för mig, men när saker är bra, då finns det ingen som uppskattar det mer än jag. Livet kommer alltid innehålla av båda delarna, och det är känslorna som de jag får uppleva just nu, som får mig att orka de tuffa stunderna. För även om jag inte kan eller vågar tro på det då, när jag mår skit, så litar jag på att det blir bra igen. Jag har bevisat för mig själv tillräckligt många gånger att jag kan, så numera litar jag helt enkelt på min egen förmåga.
Vi har blivit väldigt förtjusta i konceptet poké bowls. Istället för att hämta färdiga bowls på sushirestaurangen där vi brukar, bestämde vi oss igår för att istället göra våra egna här hemma. Resultatet blev över all förväntan, så galet gott!
I botten hade vi kokt, avsvalnat sushiris smaksatt med sushivinäger. Sedan kom det göttigaste — alla olika toppings! Det här toppade vi våra bowls med;
Marinerad och ugnsstekt tofu
Sojabönor
Picklad rödlök
Sjögrässallad
Mango
Gurka
Srirachamajo
….och i kylen glömdes avokadon, som givetvis skulle ha varit med i skålen.
Tofun pressade jag, skar i kuber och la i en enkel marinad gjord på tamarisoja, sweet chilisås, sriracha och nicks fibersirap med honungssmak. Sedan spred jag ut dem på en bakplåtspappersklädd plåt, hällde över marinaden och tillagade i ugn på ganska hög värme tills de fått lite yta.
Picklad rödlök gör jag genom att hyvla rödlök fint på mandolin, sedan häller jag på äppelcidervinäger och nicks fibersirap med honungssmak. Denna förbereder jag gärna dagen innan, så löken hinner bli mjuk och vackert rosa.
Sjägrässalladen gjorde jag genom att först låta alger svälla i vatten i fem minuter, och sedan rörde jag ihop en enkel dressing på tamarisoja och sesamolja.
Poké bowls är perfekta sommarmaten; kallt och fräscht, enkelt och snabbfixat. Vi kommer garanterat att göra och äta poké bowls många många gånger till i sommar!
Idag tänkte jag skriva lite om fibersirap, samt besvara frågan jag får ganska ofta; ”hur använder jag fibersirap?”
Först går vi igenom lite vanliga frågor om fibersirap/IMO.
Först och främst: vad ÄR fibersirapen, egentligen?
Fibersirap är IMO (isomalto-oligosackarider) och består till största del av prebiotisk fiber, som enkelt förklarat är matsmältning resistenta kolhydrater, vilket alltså betyder att majoriteten av kolhydraterna IMO ger är alltså fibrer som ”går rakt genom kroppen”. Det är därför kolhydratsinnehållet blir ”dubbelt” på innehållsförteckningen av något som innehåller IMO.
Okej.. IMO.. Men alltså, vad är DET, då?
IMO består alltså till största del av prebiotisk fiber. Jag har läst en hel del om IMO, och den mesta info som finns (gällande själva kemin och tillverkningen av slutprodukten, dvs sirapen) hittas på engelska. Istället för att försöka översätta och sammanfatta till er här, hänvisar jag den som vill läsa mer om detta till exempelvis wikipedia eller här. ”IMO is a mixture of short-chain carbohydrates which has a digestion-resistant property. IMO is found naturally in some foods, as well as being manufactured commercially”
…så IMO är värsta nyttiga grejen eller? Är det ett bra sätt att få i sig fibrer?
Alltså. Makes no sense att hinka sirap för att få i sig en vettig dos fibrer, kan jag tycka. Inte riktigt motiverat att använda fibersirap/IMO med tanken att ”vara nyttig” eller täcka sitt fiberbehov, liksom. I små mängder hittar man IMO i bland annat honung, miso, sake och soja, och fibrer är ju något som människor överlag inte direkt överdoserar och som gör de flesta gott. Men är det fibrer du vill åt, ät dem. Du vet, mat och så. Grönsaker. Höjer också ett varningens finger för att en lätt blir dålig i magen av för stora mängder fibersirap.
Finns IMO bara i just siraps-form?
IMO säljs som både sirap och pulver. Jag har båda varianterna hemma och har testat lite olika grejer med dem. Personligen tycker jag helt klart att sirapen är både lättare och roligare att använda, främst för att pulver blir något ”mittemellan”. Det är ett lätt, sött pulver som visserligen kan ersätta en del mjöl (rent konsistens-mässigt) i recept, men eftersom det samtidigt är väldigt sött har i alla fall jag haft svårt att riktigt ”se poängen” och användningsområdet. Med ett stort undantag, mina bästa bars genom tiderna; proteinbar med salt kola och choklad, där jag använder pulver. Om man värmer upp pulver+vatten får man en sirap, som används precis som den fibersirap man köper färdig. Vill du testa IMO i pulverform hittar du det hos HÄR hos My Protein.
Okej, så var köper man fibersirap?
Fibersirap hittar du idag i cirka alla vanliga livsmedelsbutiker, oftast av märket NICKS. Det finns två sorter; en ljus, och en mörk ”med honungssmak”. Huruvida den sistnämnda smakar så mycket honung vettetusan, vill jag åt just honungssmaken använder jag helt enkelt honung. Vita fiber-pulver köper jag från MyProtein.
Vad kan en då GÖRA med fibersirap?
Av alla ingredienser jag har hemma är fibersirap nog den jag använder allra flitigast. Både i mat och bak. Här kommer ett gäng exempel på användningsområden, för både den mörka och den ljusa sirapen;
Att göra med mörk fibersirap:
Krispig granola (med eller utan extra protein, min favorit är sistnämnda, recept hittar du HÄR)
LAGA MAT med mörk fibersirap: Dressingar, såser och marinader med lite hetta mår alla bra av att balanseras upp med någon tsk sötma, och jag använder då ofta fibersirap (i vissa fall sötar jag istället med sukrin gold, som är en mörk strö-sötning). Jag gör också snabbpicklad rödlök med mörk fibersirap (+äppelcidervinäger)
En kväll i förra veckan bestämde vi oss för att packa med oss picknick och sätta oss nere vid ån i kvällssolen för att äta middag och dricka lite vin. Jag gjorde en linssallad med belugalinser, rödbetor, tomat, granatäpple, fetaost och picklad lök på toppen. Allting mer eller mindre dränkt i en honungsdressing. Det var nog veckans finaste kväll, som avslutades på altanen med mer vin och mer snicksnack.
Hur som helst, det jag ville komma till var att jag påmindes om hur förträffliga linser är. Just belugalinser håller formen bra när de kokas och är därför perfekta i till exempel sallader. Andra linser, så som röda linser, blir väldigt mjuka och det blir lätt lite ”grötigt”, det hela. Vilket inte är optimalt till exempelvis sallader kanske men däremot kanon i bakverk!
Så, i helgen bestämde jag mig för att baka med just röda linser. Valet föll, inte helt otippat, på brownie. Och wow, så bra de blev!
Browniesmetens bas består förutom av linser av lite havremjöl, flytande kokosolja , hasselnötskräm och en blandning av mörk och ljus sockerfri choklad. Vill du ha en riktigt chokladig/mörk brownie rekommenderar jag att du använder enbart mörk choklad, samt eventuellt tillsätter ytterligare lite kakao i smeten. Se till att smaka av ordentligt, du kommer förmodligen vilja söta lite extra också!
3 msk flytande kokosolja (annan olja borde funka lika fint)
3 msk (60g) mörk fibersirap, jag använde Nicks med honungssmak
90g choklad, mörk eller ljus eller en blandning
80g (4 msk) hasselnötskräm, jag använde Barebells
30g (strax över 1/2 dl) havremjöl
4 msk sukrin gold
1 msk kakao
1/2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
Gör så här:
Sätt ugnen på 175 grader och lägg ett bakplåtspapper i en ugnsform (jag använde en mixtur från IKEA med måtten 25×35).
Skölj linserna och lägg i en kastrull tillsammans med vattnet. Låt koka upp och låt sedan puttra i ca 12 minuter. Rör om då och då. Häll av eventuellt överflödigt vatten ((borde inte vara mycket).
Låt linserna svalna något, mixa sedan till en slät kräm/smet.
Smält ihop olja och sirap i en liten kastrull, dra från värmen och tillsätt chokladen (hackad). Rör tills chokladen smält.
Tillsätt chokladsmeten till linssmeten och mixa igen.
Tillsätt hasselnötskrämen och mixa in.
Tillsätt slutligen resterande ingredienser och mixa en sista gång tills du har en jämn och fin smet.
Beroende på hur mörk choklad du använt vill du eventuellt tillsätta lite mer sötning, så smaka av smeten. Du kan också tillsätta mer kakao om du vill ha lite ”chokladigare/mörkare” brownie.
Häll smeten i den förberedda formen och grädda i ca 22 minuter. Ta ut och låt svalna, ställ sedan in i kylen minst över natten, innan du skär upp och serverar.
Vi har kört igång med en ny grej på Styrkelabbet; veckans fredagsrecept. Först ut igår var ett recept på kanongod rabarberpaj.
När jag gör paj fokuserar jag på toppingen.
För det första ska det vara rikligt med topping – minst 50/50 fyllning/topping, minst. Allra helst mer topping, om jag får bestämma. För det andra ska ytan vara nästintill karamelliserad, liksom lite knäckig, om ni förstår hur jag menar? Sist men inte minst ska den såklart vara riktigt riktigt god också, toppingen.
Den här rabarberpajens topping är allt jag nämner ovan; den har knäckig yta, är fantastiskt god och som pricken över i är den även proteinrik. Dessutom tar den cirka ingen tid att slänga ihop. Ja du hör ju, du måste helt enkelt testa att göra den själv!
Idag vill jag presentera er för något av det bästa jag ätit på väldigt länge, nämligen glass från Cravingz.
Cravingz en glass helt utan tillsatt socker, producerad i Sverige på svensk mjölk, grädde och ägg. Den finns (än så länge) i tre smaker; Sweet n’ salty caramel, Cookie dough och Choco’lagom. Jag har nu smakat alla tre och kommer gå igenom dem var för sig och berätta mer, häng med vetja!
SWEET N’ SALTY CARAMEL
Okej jag börjar med min favorit av de tre smakerna, den här var GALEN. Salt karamellglass fylld med salta karamellbitar och kolasås. Både jag och vännen jag bjöd glassen på tyckte oss känna en hint av knäck när vi åt den. Flera glassmärken (inkl proteinglassar/sockerfria glassar) finns nu i just salt karamell-smak, och även om jag gillat alla jag provat måste jag säga att Cravingz variant vinner. Den är makalöst bra alltså.
COOKIE DOUGH
Vaniljglass med kakdegsbitar och choklad. Först och främst: kakdegsbitarna gör en inte besviken. De är stora. Vilket jag personligen älskar. I denna hade pricken över i varit lite chokladsås, men jag är ju en sådan där som inte kan få nog av choklad. Även utan chokladsås var också denna smak en riktig hit, och själva glassen är (i alla tre smaker) riktigt riktigt bra. Krämig, gräddig och len.
CHOCO’LAGOM
En blandning av choklad- och vaniljglass, med bitar av brownies och chokladfudge. Ja ni hör ju. Här fick jag min choklad! Älskar älskar de generösa mängderna ”bitar”. Vaniljglass tycker jag överlag är ett rätt trist påhitt, meeen ihop med chokladglass, browniebitar och chokladfudge så tja, då äter jag ju även vaniljglass. Såklart.
Än så länge finns Cravingz bara i Sockholm (HÄR kan du se butikerna som i dagsläget säljer) MEN jag har pratat med tjejerna som tagit fram glassen och goda nyheter; du kan be din butik i Uppsala, Västerås, Enköping, Nynäshamn, Norrtälje, Södertälje och Stockholm att ta in den. Förhoppningsvis hittar glassen ut till fler städer runt om i landet snart, det bästa vi som konsumenter kan göra för att det ska ske är att uppmärksamma våra butiker på att vi vill kunna köpa den!
Slutord: får du möjligheten – smaka glassen från Cravingz.
Okej, såhär. På Valborg var jag på kalas. Det var himla trevligt och för första gången sedan förra sommaren drack Fansan mer alkohol än ett halv glas vin. Någon gång fram emot klockan två på natten bjöds det på överbliven mat som grillats tidigare under kvällen, och jag åt en vegansk burgare. Den var fantastisk. Sådär så jag nästan blev lite tårögd och sörjde när den var uppäten.
Sedan dess har jag gått förbi frysdisken i butiken och sett burgaren, tänkt att jag ska köpa hem och tillaga. Men jag har liksom inte vågat, för det hade ju trots allt intagits X antal drinkar där på Valborg innan jag smakade burgaren, och jag ville inte förstöra mitt magiska minne av hur god den var.
Jag köpte också en påse sötpotatis pommes, sallad, tomat, gurka och srirachamajo. När vi igår kom hem vid 19-tiden trötta och hungriga passade det perfekt att slänga in pommesen i ugnen, steka burgarna och skära upp grönsakerna. Inom tjugo minuter hade vi middagen klar och kunde sätta oss i kvällssolen på altanen och hugga in.
Vi skippade alltså bröd och körde på salladsblad istället. Jag hade även gjort picklad lök, men den glömde jag i kylen. Så vi kör repris snart igen, för picklad rödlök hade varit pricken över i på dessa burgare! Srirachamajo är en storfavorit hos mig, och förutom den hade vi även en sås från Hellmann’s som jag fått hem i en tidigare smakbox.
Jag kunde i alla fall med glädje konstatera att det inte alls var alkoholen som talade där under valborgsnatten, utan de veganska burgarna från Garant ÄR verkligen supergoda. Pjuh, vilken tur.
Jag gillar överlag Garants utbud av produkter, inte minst de vegetariska/veganska. Till exempel deras formbara färs, den är en riktig vardagsfavorit hos mig!
Den här blondien är allt en kan önska av en blondie. Mitten är perfekt kladdig, sådär så att den blir härligt seg efter några timmar i kylen. Egentligen kan en väl smaksätta den lite hur en vill (tex skippa sylten och istället ha i hackad choklad, det blir garanterat galet gott) men jag valde här den klassiska smakkombon ”peanutbutter & jelly”.
Jag gjorde det väldigt enkelt för mig, och använde färdig, sockerfri sylt från Healthyco. Den finns i flera smaker, och jag använde här den med blåbär/hallon. Nästa gång jag gör denna blondie (för jag kommer göra om den!) kommer jag ha på ännu mer sylt, det kändes lite snålt nu.
PEANUTBUTTER & JELLY-PROTEINBLONDIES
receptet ger ca 6 blondies
Du behöver:
2 dl (80g) havremjöl (mixa havregryn till ett fint mjöl)
Värm försiktigt kokosolja och jordnötssmör i micro, inte länge det ska bara bli flytande så du kan röra ihop dem. Tillsätt sedan sirapen, rör ihop, och ställ åt sidan.
Rör ihop alla torra ingredienser i en bunke. Tillsätt olje-blandningen och arbeta ihop till kakdegs-konsistens med hjälp av en gaffel. Tillsätt äggulan och arbeta in.
Bre ut smeten i en rektangulär brödform, jag använder en i silikon. Om du inte använder en silikonform; lägg ett bakplåtspapper i formen du använder. Gör skåror i smeten och fyll med sylt.
Grädda i ca 20 minuter, ta ut och låt svalna helt, ställ sedan med fördel in i kylen någon timme innan du skär upp. Förvara i kyl.
