Polenta-pizza

Igår var jag sugen på pizza igen.Vilket inte hör till ovanligheterna direkt. Men liksom… what’s not to love about pizza?!Man kan slänga på lite vad som helst man är sugen på. Eller råkar ha i kylen. Eller som behöver ätas upp. Och smält ost liksom, bara en sådan sak. Det borde räcka som motivering : smält ost.Botten går också att variera i ungefär all oändlighet. Jag har sedan länge gett upp försöken att få till en god och bra ”vanlig” pizzeria-pizzadeg, och det av den enkla anledningen att jag vet att jag aldrig kommer lyckas. Jag älskar ”min” pizzeria och äter pizza därifrån säkert 3 gånger i månaden, de kan få ha sin deg, så leker jag med substitut! Om inte annat för att då får man ju pizza + annan god mat i ett, typ 😀 det är vad jag kallar win-win!!Igår var det faktiskt inte planen, från början, att göra just pizza. Utan jag köpte hem en påse polenta för några veckor sedan då jag från ingenstans mindes min pappas fru’s mat, och just polenta åt vi ganska ofta när jag hälsade på dem nere i Schweiz. Vad jag skulle göra med den var dock oklart. Lite idéer hade jag, och på min att-testa-lista står fortfarande flera innehållandes polenta, men så kom jag på hur hård polenta blir när den får svalna. Så, jag bestämde mig för att göra polenta-pizza! En perfekt grej att göra om man har rester liggandes (vilket i alla fall jag alltid har, är extremt töntigt bra på att spara duttar av allt möjligt.. tack mamma).Okej, och hur gör man då? Jo, man kokar polentan enligt anvisningarna på paketet (tar bokstavligen bara några minuter – typ 6), jag kokade i hönsbuljong och kryddade med peppar, oregano och en italiensk kryddmix. Sedan hällde jag den tjocka polentagröten i bakplåtspappersklädda formar med löstagbara kanter (jag gjorde 4 portioner och fördelade då gröten i två formar, du gör givetvis så mycket du vill). Låt svalna, gärna i kylen så den stelnar ordentligt. Toppa sedan med vad du vill, jag bredde på en tomatsås jag rört ihop av tomatpurée, sriracha och kryddor, grillad kyckling, stekt aubergine, rödlök och broccocli. Plus ost, givetvis. Feta för mig, hederlig Gouda för Mr. In i ugnen på 200 grader i cirkus 8-10 minuter eller tills osten smält och pizzan blivit vackert gyllene. Smaklig spis!Psst, smidigt att fixa själva polenta-basen innan exempelvis jobb/möte/träning, för att komma hem och bara kunna toppa och slänga in i ugnen! Middag på en kvart, är väl önskemålet de flesta vardagar, eller?!