Det är lustigt hur man ständigt ska bli ifrågasatt. Eller lustigt, det är snarare fruktansvärt provocerande och irriterande. För att det här inlägget inte ska bli hundra kilometer långt så kan vi ju begränsa oss till området hälsa. Därtill kost och träning, givetvis. Men det är överlag tydligen jävligt hett att ifrågasätta, belysa fel och se saker med väldigt väldigt smala glasögon. Fast som sagt – här fokuserar vi nu på livsstil och hälsa, val av kost och träningsrutiner.
Jag lever inte ett ”vanligt liv” för en tjugoåring. Det vet jag, och det gör mig ingenting. För för första gången i mitt liv lever jag faktiskt precis så som jag vill. Jag gör det jag vill, och av rätt skäl. Det får mig att må bra, inifrån och ut, och min livsstil bygger grunden för att jag ska kunna fortsätta göra det länge länge till. Alla val jag gör, gör jag ju för att jag vet att det gör mig glad, lycklig och välmående – så hur kan det ens vara något att ifrågasätta?
Det sorgliga är att det är jag som avviker från normen, när jag mal mina nötter och rullar egna gotte-bollar till soffmyset. Det är jag som är så omständig när jag under en dagsytflykt med familjen hellre tar med en matlåda än riskerar att inte kunna äta en vettig tid. Det är jag som är fanatisk när jag säger att jag kan ses för det där kaffet efter att jag varit på gymmet. Det är jag som är konstig när jag spenderar timmar på hälsokostbutiker och kommer ut med torkade bär ingen kan uttala namnet på, köpta för lika mycket pengar som mina vänner lägger på kläder, smink och fika – tillsammans.
Det är sorgligt, för normen borde vara tvärtom. Det borde vara det vanliga, och verkligen naturliga, att sträva mot att må bra. Alla som genomgått någon form av ”avgiftning” när det gäller kost och träning vet att det är så också – kroppen vill inte ha skit. Kroppen vill ha fysisk aktivitet, tillräckligt med sömn och näringsrik mat. Punkt slut. Det finns inget ”men en kaka dör ingen av” för nej, ingen lär dö, men inte fan räddar kakan liv heller. Jag älskar också kakor, precis som jag älskar kyckling och gurka. Så jag äter alltihop, bara i olika mängd och då för att jag valt det för att jag vill det. Inte för att någon ger mig dåligt samvete eller suckar högt vid fikabordet.
I en perfekt värld skulle jag inte behöva lusläsa förpackningar för att veta vad det faktiskt är jag köper i affären. I en perfekt värld skulle hälsosamma nötter och frukter inte kosta mer än lösgodiset och jag skulle inte behöva leta upp specialbutiker för att hitta det. I en perfekt värld skulle det inte vara det minsta konstigt att jag kan dricka kaffe först efter klockan 11 (men sedan hela dagen, om det är så) för att jag ska hinna in om gymmet 1 ynka timme, av dygnets alla 24. I en perfekt värld är det inte avvikande att välja hälsa.
Imorgon kommer mina vänner på fika för att ”fira” min tjugoårsdag. Jag skulle mycket väl kunna baka en hederlig prinsesstårta och sju sorters kakor. Sådant som man vet att alla gillar och äter. Men det är ju min födelsedag, det är ju trots allt mig vi firar, och vad vore jag för hälso-förespråkare om jag serverade något jag vet inte gynnar någon? Nä, alla (inklusive jag själv!) får och ska (om man vill) äta ”sådant”, men inte på order. Så, imorgon bjuder jag på mango-bounty, pistage/havssalt-bollar, citron/ingefärs-bollar, chokladkaka med tillhörande topping, hallon/vanilj-mousse och kanske (om jag orkar och hinner baka) PB-cookies. Den som vill, den äter, den som inte vill låter bli! Jag är bara himla glad att de vill komma och ha det trevligt, och så var det med det 🙂
Mina första gotte-bollar gjorde jag i våras, och nu har jag provat diverse olika varianter. Så gott! 😀
