Monthly Archives

oktober 2014

Inspiration och pepp Kost LUNCH & MIDDAG Lunch/Middag mobil Recept Vardagsuppdatering

Vardagspiff

Som jag skrivit så många gånger förr gillar jag ”snabbmat” när jag kommer från gymmet. Jag brukar förbereda i den grad att jag tinar eller lägger fram proteinkällan – dvs ställer en burk bönor eller lägger fram en kycklingfilé eller liknande, på köksbänken innan jag går och tränar. Sen när jag kommer hem bara steker jag upp det och parar ihop med smått och gott från kyl och skafferi. Från att jag kliver in genom dörren till att jag sitter vid bordet brukar det ta runt en tjugo minuter – precis lagom!

Idag körde jag på kyckling och rödlök med grädde+hey bombay buljong+färsk koriander och till det fräste jag upp ett gäng champinjoner med tamarisoja och kokossirap. Den kombon kompisar, den är helt himla amejjsing!! Och det är även dagens fredagstips, för enkla tips är bra tips. Ha nu en fin fredag!

IMG_4795.JPG

Frågor och svar Inspiration och pepp Resan Tankar om ting Träning Uncategorized Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

Svar på fråga; varför dessa bilder?

I frågestunden fick jag en fråga från Elsa som jag tänkte besvara i ett eget inlägg;

Hur tänker du när du lägger ut bilder på dig halvnaken/poserande, där man ser mycket hud och ofta spända muskler. Jag tycker att du är helt fantastisk och du är en stor förebild för mig som har problem med ortorexi. Jag visade upp din hemsida och instagram för mina föräldrar och min storasyster, som jag ser upp till mycket. De läste om din historia och några inlägg och höll med om att du skriver mycket klokt och är otroligt stark som står på benen och orkar vara öppen om allt du varit med om, för psykisk sjukdom är trots allt, tragiskt nog tabubelagt i vårt samhälle.

När de sedan såg några av din ”formbilder” eller vad man nu vill kalla dom, exempelvis bilden du har på dig själv i menyn i sportbh blev de fundersamma. Min kloka pappa sa många saker som fick mig att tänka till och bli fundersam. Till exempel att dessa bilder skapar stress, folk jämför sig, det ger ett ytligt intryck, m.m.

Som sagt, jag beundrar dig och tycker du är så grym, men varför dessa bilder på muskler och ”den perfekta kroppen”?

Jo. Nu tycker jag väl kanske inte riktigt att jag lägger upp värst mycket ”poserande” bilder, men jag ska försöka svara utifrån det perspektivet ändå, haha. Om vi ser på bilden i min meny blev jag uppriktigt lite förvånad att du tyckte den var… poserande? Jag valde att ha den som profilbild då den togs när jag helt spontant skrattade åt min vän som stod bakom kameran och vi lite halvstelt skulle ta någon snabb bild till min intervju i veckorevyn. Jag varken spänner mig eller posar, alltså. Jag tyckte bara att den var härlig; spontan, glad, och ja, den kändes väl lite ”jag” överlag. Tråkigt om den uppfattas som något annat!

Sedan kan jag inte låta bli att fundera på det där med ytligt intryck, stress och jämförelse. Jag är av den åsikt att oavsett form, storlek eller fysisk status, så både borde man –och har i allra högsta grad rätt till– att hylla sin kropp. För den är fantastisk. Framför allt ska det inte finnas någon form som liksom inte är okej att ”visa”. Det blir ju väldigt motsägelsefullt att vilja ha en frisk, stark och hållbar kropp (vilket i alla fall är vad jag är glad över att ha idag, efter allt jag utsatt min stackars kropp för) och samtidigt känna att man inte får visa den. Jag vill peppa och inspirera till att se allt det man har, kan och klarar av.

Jag la upp en bild på instagram i sommaras, med en bild från förra sommaren och en från denna. Jag har som bekant gått upp i vikt och det enda jag skrev till den bilden var att jag var frisk och glad – jag är fisk och glad nu. Jag mådde bra i min kropp då, och jag mår bra i min kropp nu, det var bara olika tider i livet och med det lite olika ”form”. Oavsett form har jag rätt att, och borde verkligen vara, både vara nöjd och stolt, för jag ser så mycket mer än ett skal. Jag ser allt min kropp klarat av och klarar av. Så ser jag på alla kroppar, och jag tycker uppriktigt att form eller storlek inte är vad som definierar en ”snygg kropp”.

Kvinnor som hyllar sina kvinnliga kurvor uppmuntras när de visar ”what they got”, och samhället är överlag vana vid smala brudar i tidningar, reklam och tv. Fantastiskt! Jag vill hylla alla som inser att the way to go är att uppmärksamma och uppskatta det man gillar hos sig själv. Framför allt, så är det viktigt att vi gör skillnad på det härliga med, och viljan att känna sig snygg och behovet att vilja se snygg ut. Det skrev Jeanna ett himla bra inlägg om i veckan.

Det jag också funderar på är hur det blivit så att man, när man har de där fina dagarna och faktiskt KÄNNER sig fräsch och snygg, inte riktigt vet om man liksom ens FÅR visa det. För då vänds det plötsligt till att vara ett ”bekräftelsebehov”. Man ska som ständigt sträva efter och jobba för att ”vara sitt bästa jag” (både vad gäller in- och utsida) men sedan absolut INTE VISA att man vissa dagar känner sig himla bra, fin och snygg.

Hur tänker ni?

Skärmavbild 2014-10-31 kl. 09.04.01

Frågor och svar Inspiration och pepp Kost Resan Tankar om ting Träning Uncategorized Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

Svar på frågor del II

Jag är jättenyfiken på vad det är du gör, du verkar ha så mycket roligt på gång! Hur känns livet just nu, vad drömmer du om och vad tänker du på? Hur ser en perfekt dag ut för dig? Vad är roligast just nu?
Livet just nu känns väldigt bra, faktiskt. Det senaste månaderna har jag lärt mig SÅ mycket om mig själv, det låter klyschigt men det har jag verkligen. Jag kan idag, på ett helt annat sätt än för ett år sedan, känna igen känslor/reaktioner/impulser, och jag är medveten på ett helt annat sätt om hur jag funkar. Framför allt kan jag hantera det på ett annat sätt idag. Jag har lärt mig, att det är okej att vara ”såhär”, och att jag kan göra det till en fördel i många fall. Och när det inte är en fördel – så är det också okej, för jag vet att det går över, att det kommer bra dagar. Det kanske låter självklart att det är okej osv, men faktum är att jag många gånger i livet känt mig så fel, på grund av hur jag fungerat och varit.

Det jag gör idag är att på olika sätt försöka förmedla det jag tror på, står för och vill inspirera till. Vilket sätt spelar mindre roll för mig, för jag tror att det finns lika många sätt att motiveras, inspireras och peppas som det finns människor – tricket är att hitta kärnpunkten för individen (det är något man gör mycket med sig själv) och sedan jobba med tankebanor och förhållningssätt till saker och ting i vår omgivning. Jag drömmer om att fortsätta göra precis det här, på massa spännande och roliga sätt – sätt jag idag i stor utsträckning inte ens vet om, men jag har full tilltro att det kommer rulla på så länge jag håller mitt fokus och min kärna, det jag tror på. För det är från den känslan omständigheter och möjligheter uppenbarar sig.

Vad jag tänker på? Oj, min hjärna går ju konstant på högvarv och det är både fint och stundtals lite jobbigt. Ibland blir bruset för kraftigt och jag har svårt att fokusera, svårt att veta var jag ska börja. Jag tänker överlag mycket på saker som mest tar energi och inte direkt leder någon vart; existentiella frågor och luddiga teorier om allt möjligt. Men ja, just nu är det mycket tankar på hur jag bäst gör mina idéer till verklighet, den där lille entreprenörs-hjärnan har vaknat nu när jag insett att jag ju KAN 😉10719278_10152372147977066_339910798_n

Hej!
Jag håller på att försöka utveckla mig i gymmet genom styrketräning, min fråga är hur du tycker man bäst utvecklas, genom att höja antal reps i ett set, och då öka vikten långsammare, eller genom att köra färre reps i ett set men tyngre snabbare? Hur gör du? Hur snabbt ska man sen öka vikten, bör man köra på samma vikt några veckor för att känna in den ordentligt och alltså öka repsen? Gud vilken röra. Tack för svar!
Nu vet jag inte om du menar utvecklas styrkemässigt, i volym eller explosivitet eller något annat, men JAG brukar ligga någonstans runt 8-15 reps i 3-5 set, beroende på övning och dagsform. Ligger jag sedan på exempelvis 4×8 i en övning och klarar samtliga set, samtliga reps, felfritt, tycker jag det är dags att höja vikten. Är ”nästa vikt” för tung för att orka 8 repetitioner (det bör de ju rimligtvis vara) så kör jag då 5×5 en period, just den övningen alltså, tills jag är uppe och orkar 4×8 på den nya vikten. Förstår du hur jag menar? Att ligga och köra samma vikt några veckor enbart för att ”känna in den” tycker jag inte är en vidare bra idé, inte för att det är skadligt på något vis men det är ju trots allt så att muskler stärks genom att man först bryter ner den – dvs det är den är jobbiga nivån man ska ligga på för att utvecklas. För att muskeln ska brytas ner och byggas upp igen – lite starkare. Mitt främsta ”tips” och vad jag ständigt försöker göra själv, egentligen utan vidare ”planerande”, är att aldrig köra exakt samma. Jag tror inte att jag någonsin kört ett pass likadant två gånger. Samma övningar, men kanske olika upplägg. Eller samma upplägg, men lite runtkastande bland övningarna i övrigt. Jag gillar att hela tiden utmana kroppen med överraskningar!

Om man kört fast på gymmet styrkemässigt, hamnat på en platå. Försöker lyfta tyngre men nej. Vad är dina bästa tips för att komma vidare, bli starkare?
Läs ovanstående svar 🙂

Hej! Först av allt vill jag säga att du är en superbra inspiration på alla vis, och du har verkligen hjälpt mig! Fick en ätstörning för ungefär ett år sen, men är nu så gott som frisk. Vissa kanske tycker att det inte klassas som en ätstörning när den var så pass ”mild”, men jag tycker att då man har ett STÖRT tankesätt vad mat och träning så är det en ätstörning. Du har i alla fall varit till stor hjälp då det kommer till att visa att man inte behöver vara perfekt, och vad hälsa egentligen handlar om!
Nu till frågan: Nu när du är frisk, kan du fortfarande hamla i fel tankebanor, t ex om du äter något du förr skulle har förbjudit? De sägs ju att man aldrig kan bli frisk från en ätstörning och jag förstår vad de menar men jag skulle gärna se din syn på saken  Kram
Jag håller helt med dig – en ätstörning i sig syns sällan. Det är bara anorexia nervosa som egentligen syns på utsidan, andra ätstörningar är precis som du säger störningar i ätbeteendet och de syns inte, vilket i sig är väldigt problematiskt tycker jag. Som svar på din fråga; jag trodde också att man inte kan bli ”riktigt frisk”, det trodde jag tills för bara några år sedan. Men jag har faktiskt helt ändrat uppfattning där. Jag tror att man antingen alltid förblir lite ”småsjuk”, sorgligt många av alla jag träffat genom åren med ät-problematik lever någonstans mittemellan sjuk och frisk; de kan ha fullt fungerande liv med vardag och ha en för ögat ”helt normal kropp” (som även fungerar bra med bra blodvärden, mens, etc), men lever konstant med tankar och en rätt osund ”medvetenhet”. Det svåra är att majoriteten av samhället idag lever just så, det är det normala, även bland aldrig diagnosticerade. Sedan vet jag ett par, mig själv inkluderat, som faktiskt blivit friska, och i min mening även friskare än ”gemene man”. Svårt att förklara utan att låta väldigt uppblåst, men jag tycker verkligen jag har en mer avslappnad, sund och holistisk syn på både kropp, hälsa och träning, än många som aldrig varit sjuka, har. Men det tog mig ett par år att komma hit, och jag är ofantligt tacksam för att få känna såhär idag – med handen på hjärtat trodde jag inte att det var möjligt. Men det är detvisit1

Om du bara fick ta med dig, låt oss säga… åtta (jag KAN sträcka mig till tio) olika livsmedel till en öde ö, vilka skulle det vara?
Haha, oj. Skulle de vara för evigt? Tio saker jag nog skulle kunna överleva på är: nötsmör, mango, choklad, ägg, avocado, grönkål, kokosvatten, kvarg, glass och … proteinbars? Räknas det som livsmedel eller, he he 😉

För skojs skull så säger vi att den öde ön har tillgång till mixer, ugn och allt annat roligt. Så inga ”olivolja för det kan man överleva på” – grejer (såvida du inte gillar att sörpla på olivolja. Då är det okej) utan BARA ”det här skulle göra min tid på ön lycklig” – grejer!
Jo men jag skulle nog vilja ha prylar som inte behöver just tillagning, om jag nu var på en vacker öde ö. Jag skulle sörpla kokosvatten, mumsa bars och jo okej, koka några ägg skulle jag nog göra! Samtliga nämnda prylar gör mig lycklig, oavsett om de äts hemma, borta eller på någon öde ö någonstans!

En till på samma tema: om kungen och drottningen råkade svänga förbi en tisdag eftermiddag, VAD (av dina redan existerande recept) skulle du bjuda dem på? Blir det kaffe eller någon smarrig juice? Gottebollar eller sommarkaka? Choklad eller icke-choklad?
Jag skulle göra en fräsch grön juice till att börja med, nu när jag lärt mig hur man ”får till” dem så att alla diggar dem, inte bara de som uppskattar hälsofördelarna. Sedan prickade du ju helrätt – sommarkakan är en vinnare, går hem hos alla. Gottebollar är smidiga för de går ju så snabbt (och du skrev att de bara svängde förbi? Spontant förstår jag, vem är väl jag att förvarnas om kungligt besök liksom) och jag skulle nog göra mina hälsosamma chokladbollar som är löjligt enkla men faktiskt min nuvarande favvo. Görs mest hela tiden, flera laddningar i veckan! Sedan är det ju som du säger, ingen fika (framför allt inte en med kungligt besök) är komplett utan något riktigt chokladigt, så jag skulle nog bjuda på min franska chokladtårta för den är bara… ja men, to die for!fransk2

Du ger mig mycket inspiration till mat och bak här och jag undrar hur du från början kom in på det, har du alltid haft ett intresse för just det? Läste någonstans att du höll på att utbilda dig till PT för något år sedan, är du klar nu och går det att anlita dig som PT?
Vad roligt att höra, tack! Jag har alltid älskat både att äta och skapa ätbart. Fick mina första kokböcker som barn, och lagade trerätters till familjen när jag gick i lågstadiet. Överhuvudtaget har jag alltid varit kreativ och gillat att skapa, jag har hållit på med allt från smyckestillverkning till tecknande till scrapbooking… Så intresset för mat och skapande har alltid funnits!
Det stämmer, jag gick utbildningen men valde att inte inkludera det i mitt företagande – alls. Det finns många duktiga tränare där ute och jag kände lite att jag fick ”välja linje” där psykisk ohälsa, mentalt välmående och en fin relation till mat låg mig varmare om hjärtat. Framför allt att jag kanske kan bidra med något viktigt, ”göra skillnad”, så att säga. Det hoppas jag i alla fall! Att ha kunskap skadar ju dock aldrig och jag är glad att jag gick utbildningen. Som svar på sista frågan nej, jag vill inte jobba som PT så det är inget jag vill ta på mig – finns som sagt många duktiga tränare där ute!

Vardagsuppdatering

Photoshoot för W-sportswear

Veckans onsdag spenderades ute på Wenngarn, och för en gångs skull var det inte träning som lockade dit mig utan en fotografering.

Som ni vet blev jag blixtförälskad i mina träningskläder från W-Sportswear, och jag har burit dem med glädje sedan dagen jag fick hem dem –både på gymmet och hemma. Så när jag fick frågan att fotas i kläderna för lite olika grejer framöver, tackade jag direkt ja. Idag var det dags och vi var på plats på ett ljust, luftigt och tomt Wenngarn vid halv elva i morse – för att köra på till närmare fyra.

Babyolja, sprayflaskor, blixtar och en hel drös fina skratt. Bra dag och jag väntar nu ivrigt på att se resultatet! Men Marie hann ta ett helt gäng ”behind-the-scenes”bilder under dagen;

phoyoshootwennokt

Uncategorized

Instalately

Följer ni mig på Instagram? Jag heter roethlisbergerphoto och där kommer det lite fler updates från min vardag, där en bild får tala när ord är överflödiga. Jag har tillexempel skapat lite fina recept till projekt och uppdrag jag snaaart kan dela med mig av (värt väntan, tro mig, kakorna och chipsen på bild nedan är to-die-for), jag har gotte-shoppat på favoritbutiken Gryningens, ätit pizza med en finfin vän – en vän som också spontant kom med ett paket innehållandes nya träningslinnen, och så har jag fotat ett bröllopspar och deras dotter.

Ja, det är lite av vad man kan hitta på min instagram – välkommen ”in till mig” för mer vardagsfint!

instalatelyokt

Efterrätt och gotte Inspiration och pepp Kost Mellis & Kvällis PROTEINBAK RAWDESSERTER Recept Vardagsuppdatering

Raw Bliss Balls (utan nötbas)

I ett uppdrag att skapa en enkel, näringsrik och god ”gotteboll” som inte enbart består av nötter+torkad frukt, har jag lekt lite med andra baser för att se vad som funkar både smakmässigt och för rätt konsistens.

Jag gillar fasta ”blissballs” – det vill säga inge geggigt som mest kletar ner på väg till munnen. De ska hålla formen, innehålla lite crunch och gärna vara lite segt fudge:iga. De ska klara sig utanför kyl/frys – även om jag personligen alltid helst äter allt chokladigt riktigt kallt, gärna fruset (av någon orsak).bovetebollar2

Igår fick jag till dem, äntligen. Vad den vinnande basen var? Helt bovete. Blötlagt över natten, sköljt och mixat med ett fåtal ingredienser till en kladdig massa. Pimpade med kakaonibs för ännu mer crunch. Smaken går att variera, men här kommer en variant med kakao och hasselnötter, det vill säga nutella-vibbar – och vem gillar inte det?! Precis. Eftersom jag fullkomligt förälskat mig i den ljuvliga smaken av sisu’s proteinpuddingmix (är ni sugna att prova, och otåliga, kan man maila wenngarn -eller mig så styr jag upp- för att få hem direkt. Annars kommer det upp hos Svenskt Kosttillskott den 1 november!), så delade jag upp smeten och knådade i lite sådan i hälften. Det blir ännu bättre konsistens och aningens sötare tack vare hinten av karamell. Då är de ju inte längre raw dock, och även originalet utan protein-tillskott smakade fantastiskt så ja, up to you hur du vill ha dina blissballs! Jag kommer i alla fall köra vidare på bovete som bas – grymt!bovetebollar3

För en 20 fina ”Bliss Balls”:

  • 4 dl blötlagt bovete (mätt efter en natt i vatten)
  • 1,5 dl hasselnötter
  • 12 st färska mjuka dadlar
  • 1 dl raw kakao
  • 2 msk kokossocker
  • en rejäl nypa salt (förhöjer chokladsmaken. Trust me.)
  • 1 dl kakaonibs
  • valfria ”add-ins” så som proteinpulver, superpulver, frön/nötter/torkad frukt osv osv…

Bovetet lägger du i en skål, täcker med rikligt med vatten, och låter stå över natten. Häll av, skölj några gånger, och slänger ner i en mixer tillsammans med dadlar och hasselnötter. Mixa till konsistensen du önskar, ner med kakao, kokossocker och salt Mixa in och flytta över hela kalaset till en bunke. Blanda i kakaonibs och andra eventuella ”add-ins”, jag valde som sagt att göra två varianter där jag hade i 1 skopa proteinpudding-mix med vanilj/karamell-smak i halva laddningen. Går såklart bra att ha i annat proteinpulver om man önskar, eller att skippa helt. Superpulver, chiafrön eller annat hälsofint är det också fritt fram att slänga ner.bovetebollar1

Inspiration och pepp Press & Event Tankar om ting Träning Vardagsuppdatering

Fitness Festivalen – SR SPRINT

Kompisar, jag kan ha tagit mig vatten över huvudet.

Ibland är jag lite snabb att skrika JA när något låter förbannat himla jätteskoj. Innan jag riktigt tänkt efter och varit sådär trist ”realistisk”. Men å andra sidan rynkar jag förnämt näsan åt realistiskt och tycker att använder man det ordet är det man i själva verket gör att sätta en gräns för vad man klarar av. Innan man ens försökt. Och det gillar vi ju inte.

Så jag står ändå fast vid mitt ja, och kan därför meddela att jag kommer springa SR Sprint den 30 november under Fitness Festivalen i Göteborg. Det är en sprintbana på 4 km med 16 hinder längs vägen, anordnad av Superior Race. Beskrivningen på hemsidan lyder; ”Sprintbanan är en specialdesignad bana som kommer bestå av stora, intensiva och utmanande hinder. En bana som kräver det yttersta av din prestation. Ni kommer att få krypa under taggtråd, välta stora däck, hänga i ringar över ån, klättra i rep, passera eldhinder, utmana våra gladiatorer bland flera andra galna hinder.”

Precis. När jag fick frågan var min första tanke ”4 km? Det är lagom långt för mig”. Jag inser nu, efter att ha läst mer om banan, samt kollat videon nedan, att de fyra kilometrarna är mitt minsta bekymmer.

Men, det ska såklart bli fruktansvärt roligt och jag kommer tillbringa en helg med goa vänner i en go stad och träffa massa andra goa människor under tiden. Kolla på vänner som efter månaders slit ställer sig på scen, mingla på mässan och bara andas träningspepp, rörelseglädje och en jäkla massa power.

Ska någon av er till Göteborg under Fitness Festivalen? Ses vi där?! Jag ska försöka hinna med ett besök på Wenngarn senare ikväll för att gå lite armgång. Känns ju motiverat, om vi säger så.

Fannys Favvo Inspiration och pepp Kost LUNCH & MIDDAG Lunch/Middag Recept RÖROR, SÅSER & DIPPER Vardagsuppdatering

Ljuvlig Paprika- och Cashewpesto

Jag älskar pesto. Pesto är faktiskt gott till det mesta och den perfekta smaksättaren som får vardagsmat att smaka fest. Typ pasta+pesto+skuren skinka/kalkon/bacon och du har en kanongod måltid på tiden pastan kokar. En skvätt grädde, créme fraîche eller annan ”krämig” komponent på det och du har världens snabbaste finmat en stressig kväll. Pesto på laxen du skjuter in i ugnen är en annan rätt som smakar lyx men i princip lagar sig själv. Rotfruktsmos som får sällskap av en sked pesto blir också genast mycket roligare. Och dressing – spä ut din favvopesto med olja, vinäger och citron och häll över en matig sallad (gjord på småduttar du hittar i kylen de där dagarna energin till matlagning inte finns)

Framför allt, vill jag slå ett slag för andra pestosorter än den klassiska gröna basilikavarianten, även om den är en klassiker av en orsak – den är helt enkelt väldigt god. Jag använder mycket röd pesto (Kung Markattas är favoriten) och även om jag inte gillar soltorkade tomater annars, inte alls faktiskt, så älskar jag röd pesto! Den+kokosmjölk är en ständigt återkommande snabb-bas när jag gör grytor, såser eller gratänger. Mums!

Men nu, hörrni, ska jag visa er min nya kärlek. Alltså denna pesto, är nog den absolut godaste jag smakat. Eller inte nog, den ÄR den godaste peston jag smakat. Att grilla några av ingredienserna i ugnen är tricket, och även om man kanske lockas att köpa färdiggrillade motsvarigheter så vill jag verkligen betona att det är väl värt den lilla tid det tar att göra det själv. Det är faktiskt inte många minuters jobb – men många snäpp godare slutresultat!

paprikacashewpesto

Paprika- och Cashewpesto

Dela 2 röda paprikor, plocka ut kärnhuset och dela varje halva igen. Lägg på en bakplåtspappersklädd plåt och sätt in i en upphettad ugn (175 grader). Ta ut när de fått lite yta men givetvis inte blivit brända – för mig tog det runt en 30-40 minuter kanske. På samma plåt, lägg klyftor av en 1/2 rödlök och 2 hela vitlöksklyftor. In i ugnen igen sisådär 5-10 minuter tills också de fått lite färg; lök blir söt och fin när den ”grillas” såhär och det är vad som gör denna pesto helt ljuvlig. När löken är ute, slänger du 1,5 dl naturella cashewnötter på plåten och ställer in bara några minuter så de får en gyllene yta. Låt allt svalna något innan du mixar paprika, lök, vitlök, cashewnötter tillsammans med: 1dl färsk basilika (”packad” i måttet, dvs en rejäl näve) och 1 dl neutral olja (jag använder denna från Mung Markatta) vilken olja som funkar givetvis, olivolja är ju klassiskt i pesto men jag tycker som sagt olivolja tar över smaken för mycket ibland, och i denna pesto ville jag helt enkelt inte ha den smaken. Kan tänka mig att raps- eller solrosolja gör sig bra här också. Jag kryddade med salt och vitpeppar, och hade i 1 tsk sambal oelek för att balansera upp den söta smaken rostad paprika och lök ger. Pricken över i och något jag absolut rekommenderar, det blir inte alls hett eller så, bara en fin ”avrundning” och som sagt balansering av det söta.

 

Fannys Favvo Inspiration och pepp Vardagsuppdatering

Leilas General Store

I förra veckan när jag var i MOOD gallerian för möten och lunch hann jag inte riktigt kika i butikerna som finns där, så när jag denna vecka var tillbaka för nya möten passade jag på att smita in i Leilas butik ”Leilas General Store”. Det var tur att jag hade bråttom för herregud vad jag kunnat spendera pengar där inne!

En liten påse fick jag med mig i alla fall, och eftersom jag vet att jag snart ”har vägarna förbi” igen, anar jag att det blir fler… Fantastiskt fina saker till köket, maten och baket. Alltså jag ville ha med mig ungefär varenda pryl.

leilas1

Något jag länge letat efter är sådana där take away-inspirerade papperslådor. Som man ser i filmer att det äts nudlar och wok ur. Som jag inte riktigt förstår hur de inte kan läcka olja och annan vätska, men ändå bara velat ha – för det ser ju så mysigt ut! Att uppkrupen i soffan, sörpla nudlar ur en söt liten låda med pinnar i högsta hugg. Jag ser fram emot att kreera lite asiatiska rätter kommande veckor…

leilas4

En annan sak jag letat förgäves efter är tunna papper med ”retro” tidningstryck. Visst, man kan ta en vanlig tidning men de är inte fina! Jag vill ha svartvitt, vackra bokstäver och tunt material. Det är svårare att hitta än man kanske kan tro, kan jag meddela. Så de fick också följa med hem från butiken. Fish and chips, säger jag bara. 

leilas3

Slutligen var det viktiga budskap jag plockade med mig hem. Vissa saker behöver man vara extra tydlig med. Så vi inte glömmer vad som är viktigt här i livet.

leilas2

Frågor och svar Inspiration och pepp Övningar Resan Tankar om ting Träning Vardagsuppdatering

sex veckor fokus : marklyft och maxstyrka

Med jämna mellanrum får jag frågor här om hur jag tränar och varför och när osv osv. Svaren har väl varit lite sådär trista och luddiga – att jag inte haft någon direkt plan. Jag har nämligen aldrig följt ett schema eller haft några direkta mål med min träning. För mig (alla är vi olika) har schema och planerade antal övningar/set/reps inneburit prestationskrav. Risk att ”misslyckas”. Jag har nog lite tänkt att det skulle bli mer stressande än peppande, och eftersom jag är en sådan ”känslomänniska” med starka impulser skulle ett uteblivet pass, eller en dålig dag med klen ork kanske resultera i att jag skulle känna mig.. dålig? Istället har jag tänkt att allt som blir är bättre än planerat – för jag har ju inte haft något planerat. Det har funkat bra för mig och så länge jag känt mig stark, haft roligt och besöken på gymmen blir av för att jag ville dit, ja då har jag varit mer än nöjd och glad! 🙂wenfan800

En annan stor bidragande orsak att jag inte planerat min träning är för att jag överlag har sjukt svårt för just planering. Struktur. Allt det där som fick sin förklaring efter ADHD-diagnosen. Det är liksom inte bara normal-jobbigt för mig utan stundvis fullkomligt omöjligt. I alla fall har jag inte haft energi över att lägga på det, och jag har inte prioriterat att sitta ner med träningsplanering utan lagt energin på mitt företagande, min framtid och framför allt : min vardag och välmåendet i den NU. Träningen har fått vara min terapi, dit jag vänder mig för att faktiskt stänga av huvudet och tankarna.

Hur som helst. När jag i princip blev serverad ett träningsupplägg för att öka i maxstyrka och förbättra teknik och bålstabilitet, blev jag ändå sugen på att testa. Sex veckor med grunderna planerade med lite fritt runtomkring lät som en perfekt kompromiss och som sagt, att inte behöva planera det själv gjorde att jag bestämde mig för att testa.

En vecka med schemat är nu genomförd och jag är väldigt positiv – det har varit både roligt, utmanande och givande. Idag kördes veckans 6e pass enligt schema och min kropp är rejält mör. Riktigt sliten. På det där sköna sättet, ni vet? Vilodag imorgon och jag ser redan fram emot nästa veckans pass!

fangymoktslut

Schemat är alltså sex veckor långt. Första sex veckorna kör vi marklyft. Marklyft är ju överlag en fantastisk övning där man tränar hela kroppen (vid korrekt utförande, that is) och när man förstått hela ”mark är ingen dragövning utan tryckövning”-grejen, så känner man det. Hela kroppen är med.

Tre gånger i veckan är det mark. 80% av 1RM. 1RM är vikten man orkar 1 rep på, och för mig är 80% av 1RM (105kg) 85 kg så det är vikten jag skrivit nedan.Denna vecka har sett ut såhär;

Dag1: Marklyft 6set*2reps / 85Kilo. Följt av 2 roddövningar och 2 dragövningar
Dag2: Bröst/Biceps (Bänkpress 5set*5reps på 80% av 1RM) Öka 2,5kg varje vecka
Dag3: Marklyft 6set*3reps / 85Kilo. Följt av mage/vader
Dag4: Axlar/Triceps (Militärpress 5set * 5reps börjar på 80% av 1RM och ökar 2,5kg varje vecka)
Dag5: Marklyft 6set*2reps / 85Kilo. Följt av + 2 roddövningar och 2 dragövningar
Dag6: Ben (Knäböj 5*5 börjar på 80% 1RM) +2,5 Varje vecka. Följt av valfria benövningar
Dag7: VILA

Första passet var det mentalt utmanande att inte lassa på mer vikt i marken. Jag är van vid att alltid köra så tungt jag orkar för dagen, liksom. Men ska man nu köra enligt ett schema och sedan kunna utvärdera resultatet får man ju banne mig följa det också. Så, många uppvärmningsset, inget bälte, fokus på teknik. Det faktum att man sedan kör igen redan två dagar senare, känns. Och igår när det var tredje markpasset för veckan, följt av högreps på de andra övningarna – alltså det svider. Det bränner. Det är så märkligt hur en vikt inte kan kännas tung, men ändå vara just så förbannat tung. Varje set avslutas med känslan att ”nä nu orkar jag inte en enda repetition till”, men så orkar man.

Jag kan verkligen ärligt säga att denna veckas pass har varit bland de roligaste, jobbigaste och härligaste passen jag någonsin kört. Svinjobbiga för att hela upplägget är nytt för mig, och min kropp idag är inte lite mör som sagt, men så himla roliga. Nästa vecka är det lite ändringar men de tre markpassen är stående hela sexveckors-perioden ut, och jag är redan supertaggad på att köra igen!

Men först – välförtjänt och välbehövlig vilodag. Soooom vi ska vila, jag och kroppen. Ladda om, ladda upp. Tagga till.