Jag följer faktiskt inte så många bloggar. Men de jag följer, hyser jag stor respekt för! Det är alla duktiga, sunda, fina och kloka människor som inspirerar. En av dem är Anna, och idag skrev hon om fåfänga.
Den där fåfängan man kanske skulle må bäst utan, och trots dagens alla ideal så matas vi med klyschor om hur skönheten kommer inifrån. Trots att alla verkar vara på väg någonstans, mot ett annat jobb, en annan lägenhet, en ”bättre” kropp – så ska man vara jävligt nöjd där man är annars är man ju så fåfäng! Och är man nöjd, ja då är man självgod.
Först vill jag betona en sak. Det är skillnad på att vara självsäker och att vara självgod. Ok? Härom dagen pratade jag med en vän på gymmet, och hon sa ”jag vill inte låta självgod, men jag är faktiskt NÖJD med min kropp, som den är”. När hon sa det såg jag på henne hur hon väntade på min reaktion, för säkerligen hade många i det läget utbrustit ”men då behöver du ju inte träna!” – för jo, många anser att man ska ha superkonkreta mål överallt. Så även på gymmet. Vill man inte bli smalare bör man ju i alla fall vilja bygga muskler. Eller bli starkare åtminstone, om inte snabbare, rörligare – på något vis måste man vilja förbättras. Varför?! Jag sa bara fan va gött, då kan du ju koncentrera dig på att ha kul när du tränar istället!
Och så var det ytan, den vi hela tiden visar och den vi hela tiden döms efter. För första intryck kommer vi inte ifrån, så är det bara. Medvetet eller ej så får vi ett första intryck och alla vill vi nog ge ett bra sådant. Även om jag inte tränar enbart för att se ut på ett visst sätt, så råkar ”mitt ideal” vara just resultatet av träning – jag tycker helt enkelt muskler är attraktivt. Jag tränar av många skäl, bland annat är det världens bästa antidepressiva (jag har till och med fått order från terapeuten om att träna i någon form varje dag), sedan är ju den sporten jag ägnar mig åt den enda jag tycker är rolig (ingen får mig att springa, sparka boll eller simma. Aldrig) så det är verkligen mitt intresse lika mycket som en annan ägnar sig åt att måla. Och ja, eftersom styrketräning för mig närmare mitt ideal, det jag tycker är vackert, ser sunt och starkt ut (och jag vet vad som ligger bakom muskler; all tid och energi och engagemang) så handlar det till viss del även om yta. Det skulle ju bara bli fjantigt om jag hävdade något annat. Vi är ärliga här, ni vet, om både fint och fult.
Men vad är okej fåfänga och var går gränsen till skadlig fåfänga? Ja, alltså såhär tänker jag. Jag försöker se min kropp som en maskin. Just för att inte blanda in känslor mer än nödvändigt – de finns där ändå. Jag försöker se min kropp som en fantastisk, häftig och cool manick som jag kan bygga ut, göra om och resa med. Uppleva saker med. Ha roligt med. Det är en relation vi har, jag och kroppen, och som i alla relationer handlar det om att ge och ta. Jag ger ordentligt med mat, vila och hjärngymnastik, och tillbaka får jag glädjestunderna på gymmet när kroppen orkar mer och mer, jag får endorfin-rus och jag får flåsa, svettas och pustas. När jag sedan kommer hem och ser mig i spegeln, brukar det kännas rätt bra, jag riktigt kan se hur duktig min lille kropp varit som lyft skrot med mig nere på gymmet! Men jag har också de där stunderna, när jag undrar om de där 12 kilona jag gått upp senaste året verkligen var nödvändiga… jag orkade ju träna innan också?? Och då hade jag synliga muskler, vackra kindben och lätta ben som orkade springa. Fast vänta, får jag påminna mig, den orkade ju faktiskt inte. Den orkade träningspassen, men vikterna fick sänkas för varje vecka istället för att höjas, och utöver den där timmen på gymmet var jag en zombie. Trött, blek och orkeslös. Och vad kom som ett brev på posten? Jo, ett återfall i depressionen.
Tackar vet jag, men jag har alla dagar i veckan en några kilo tyngre kropp med några extraprocent kroppsfett, om det ger mig möjligheterna att må bra inuti. En dag kanske balans kan uppnås med en lägre vikt, men just nu, kan jag inte ha balans där. Just nu, behöver min kropp ha energi nog att faktiskt orka även i huvudet. För jag vill leva, inte bara överleva.
Jag märkte knappt att jag tappade vikt först, det var inte alls med mening och i början kände jag inte av några negativa konsekvenser alls. Men plötsligt en dag vad vikten på tok för låg och jag valde då att sluta gå/springa/cykla och äta mer mer mer. Det var ett val och det är så man gör! Mätt? Though shit, ät mer ändå.. Spring i benen? Det går över..
Bilderna är från förra våren, och ska jag vara ärlig känner jag mig när jag ser dem, i ena sekunden smällfet här med massa kilon mer och i nästa kommer jag ihåg… det var där det tog slut. Energin. Livslusten. Fokus måste vara glädje! Jag var för trött.
Livet är viktigare. Jag vet ju det, men även jag måste påminna mig själv med jämna mellanrum, för det var ju den där fåfängan ja.. alla har vi den och jag tror inte vi blir av med den. Vi måste bara lära oss bli smartare än den. Och det blir man genom att göra motstånd och boosta självförtroendet – jag är en fantastisk människa så jag vill bo i en fantastisk kropp som orkar med all min amazing:ness! Typ. Jobbar på den…
54 Kommentarer
Paula
7 mars, 2014 at 19:09Fantastiskt inlägg.
Paula
7 mars, 2014 at 19:09Fantastiskt inlägg.
Annie
7 mars, 2014 at 19:10Det är så sant Fanny – LEVA!
Jag vet precis hur det känner, har massor av mer kilo på kroppen nu än för ett år sedan. Av olika anledningar, men mest får att jag får energi, mår bra och orkar träna. Är stark på gymmet, är stark i livet – för livet! 🙂
Annie
7 mars, 2014 at 19:10Det är så sant Fanny – LEVA!
Jag vet precis hur det känner, har massor av mer kilo på kroppen nu än för ett år sedan. Av olika anledningar, men mest får att jag får energi, mår bra och orkar träna. Är stark på gymmet, är stark i livet – för livet! 🙂
Amanda
7 mars, 2014 at 19:26herregud vad jag behövde just det där inlägget just idag. Hade en sådan dag då jag kände mig tjock men samtidigt oändligt hungrig. Hoppas morgondagen blir bättre, och ja, bara jag som bestämmer hur min drömkropp ser ut. Varför kan inte drömkroppen vara just den som man har just nu. Varje dag. Oavsett fett, muskler, vätska upp eller ner. Satsar på det med hjälp av dina inspirerande tankar 😀
Amanda
7 mars, 2014 at 19:26herregud vad jag behövde just det där inlägget just idag. Hade en sådan dag då jag kände mig tjock men samtidigt oändligt hungrig. Hoppas morgondagen blir bättre, och ja, bara jag som bestämmer hur min drömkropp ser ut. Varför kan inte drömkroppen vara just den som man har just nu. Varje dag. Oavsett fett, muskler, vätska upp eller ner. Satsar på det med hjälp av dina inspirerande tankar 😀
Alexandra
7 mars, 2014 at 19:56Alltså nej. Man orkar inte med din smörja överhuvudtaget.
Och din senaste bild är liksom ingen muskel-bild heller. Kom ner på jorden.
roethlisberger
7 mars, 2014 at 20:18Läs den inte då? Herregud du är här minuter efter att jag publicerar, vad är ditt problem om du nu inte ”orkar med”?
Vilken senaste bild? Som sagt var detta när jag var för smal.. hela poängen med dem i detta sammanhang var ju att jag var just f-ö-r smal. Alltså inte någon ”muskel-bild”.
Fanny
7 mars, 2014 at 20:52När ska folk (alexandra m.fl.) lära sig att det är högst frivilligt att läsa bloggar?! Gillar man inte det man läser så sluta då, istället för att klaga och förstöra för alla oss som uppskattar allt det fantastiska som Fanny skriver och gör! Till dig Fanny: Försök att inte ta åt dig av sådana elaka och korkade kommentarer. Tror du gör bäst i att bara ignorera dem, bemöda dig inte med att svara. tror det bara göder viljan att fortsätta.. så som det var med mobbarna i skolan, får det ingen uppmärksamhet så slutar de 😉
Var för övrigt ett riktgit bra inlägg. Alltid huvudet på spiken! 🙂
Alexandra
7 mars, 2014 at 19:56Alltså nej. Man orkar inte med din smörja överhuvudtaget.
Och din senaste bild är liksom ingen muskel-bild heller. Kom ner på jorden.
roethlisberger
7 mars, 2014 at 20:18Läs den inte då? Herregud du är här minuter efter att jag publicerar, vad är ditt problem om du nu inte ”orkar med”?
Vilken senaste bild? Som sagt var detta när jag var för smal.. hela poängen med dem i detta sammanhang var ju att jag var just f-ö-r smal. Alltså inte någon ”muskel-bild”.
Fanny
7 mars, 2014 at 20:52När ska folk (alexandra m.fl.) lära sig att det är högst frivilligt att läsa bloggar?! Gillar man inte det man läser så sluta då, istället för att klaga och förstöra för alla oss som uppskattar allt det fantastiska som Fanny skriver och gör! Till dig Fanny: Försök att inte ta åt dig av sådana elaka och korkade kommentarer. Tror du gör bäst i att bara ignorera dem, bemöda dig inte med att svara. tror det bara göder viljan att fortsätta.. så som det var med mobbarna i skolan, får det ingen uppmärksamhet så slutar de 😉
Var för övrigt ett riktgit bra inlägg. Alltid huvudet på spiken! 🙂
Lisa
7 mars, 2014 at 20:09Gud, du er så god, Fanny ! <3 Jeg blir inspirert av deg hver dag, og du er et riktig godt forbilde! Og bare så du vet det, så er de ekstra 12 kg bare ekstra mye Godhet, og du ser fantastisk ut <3
Lisa
7 mars, 2014 at 20:09Gud, du er så god, Fanny ! <3 Jeg blir inspirert av deg hver dag, og du er et riktig godt forbilde! Og bare så du vet det, så er de ekstra 12 kg bare ekstra mye Godhet, og du ser fantastisk ut <3
Alexandra
7 mars, 2014 at 20:22Så bra skrivet. Fåfängan kan vara en positiv drivkraft, såväl som en negativ. Att glädje alltid måste vara prio nummer ett skriver jag under på alla dagar i veckan!
Ps. Jag är absolut inte den Alexandra som kommenterat här ovan.
Alexandra
7 mars, 2014 at 20:22Så bra skrivet. Fåfängan kan vara en positiv drivkraft, såväl som en negativ. Att glädje alltid måste vara prio nummer ett skriver jag under på alla dagar i veckan!
Ps. Jag är absolut inte den Alexandra som kommenterat här ovan.
Viccys Biffblogg!
7 mars, 2014 at 20:36Så himla rätt!
Viccys Biffblogg!
7 mars, 2014 at 20:36Så himla rätt!
Greta
7 mars, 2014 at 21:25Du är så stark, inspirerande och härlig. Detta var så fint att läsa.
Greta
7 mars, 2014 at 21:25Du är så stark, inspirerande och härlig. Detta var så fint att läsa.
Anna - Trend o träning
7 mars, 2014 at 21:36Du är så fin och stark Fanny. Låt ingen få dig att tro något annat <3
Anna - Trend o träning
7 mars, 2014 at 21:36Du är så fin och stark Fanny. Låt ingen få dig att tro något annat <3
Josefine
7 mars, 2014 at 22:06Definitivt för smal på bilderna. Som ett benrangel. Inte snyggt. Så sörj inte över de extra kilona! De gör verkligen ingen skada. Och jag tror att många blir deprimerande när de väger för lite, av rent fysiologiska skäl. Halten av må-bra-hormoner sjunker när vi svälter oss själva och har för låg kroppsfetthalt. Det viktigaste är trots allt att orka, att vilja, att leva… Vilket du verkar ha insett. Kram och tack för ett bra inlägg!
Josefine
7 mars, 2014 at 22:06Definitivt för smal på bilderna. Som ett benrangel. Inte snyggt. Så sörj inte över de extra kilona! De gör verkligen ingen skada. Och jag tror att många blir deprimerande när de väger för lite, av rent fysiologiska skäl. Halten av må-bra-hormoner sjunker när vi svälter oss själva och har för låg kroppsfetthalt. Det viktigaste är trots allt att orka, att vilja, att leva… Vilket du verkar ha insett. Kram och tack för ett bra inlägg!
Lisleott
7 mars, 2014 at 22:17Hej!
Jag vill bara säga att jag läste din historia för cirka fem månader sedan, och just dina ord ”bra dagar, dåliga dagar” har hjälpt mig så otroligt mycket. Det blev ett mantra när ångesten kom som ett brev på posten och jag var tvungen att sitta på golvet och djupandas bara för att kunna åka till gymmet (för att gymmet får mig att må bra. Inte för att träna mig knäsvag eller för att förbränna, utan bara för att sakta men säkert hitta tillbaka till en balans där träningen ger mig glädje och energi istället för prestations-måsten och rädsla för att misslyckas. För att endorfiner är det bästa för en ledsen kropp).
Idag mår jag så himla bra. Jag äter, jag sprudlar av energi och jag längtar till gymmet bara för att det är så KUL. Att orka. Och att inte känna att jag ”måste träna lika tungt som förra gången” eller ”idag måste jag cykla snabbare än igår”. Kunna skippa någon träningsdag om jag känner för det. Eller bara göra de övningar som jag har lust till. Det blir ju så bra i slutändan ändå.
Visst, jag har fortfarande någon dålig dag här och där när hjärnspökena kommer och jag helst inte VILL äta, eller bara äta ALLT för att på något sätt bevisa för mig själv att jag ÄR en svag människa. Men då tänker jag ”bra dagar, dåliga dagar” och att det är okej att ha dåliga dagar. Också. Och att alla dåliga dagar kan bli bra tillslut.
Så tack så otroligt mycket för att du delar med dig. Av din historia. Av dina tankar. Och för att du hela tiden tar upp sådant som är viktigt att prata om. Du är en otrolig inspiration och en stor anledning till att jag är på väg till ett så mycket bättre och lugnare liv!
Plus att du gör himla goda recept också. Din sommarkaka har blivit mitt absoluta standardrecept i köket. Varför testa annat när man har hittat det ultimata grundreceptet liksom?
Hoppas du har en bra helg!
Lisleott
7 mars, 2014 at 22:17Hej!
Jag vill bara säga att jag läste din historia för cirka fem månader sedan, och just dina ord ”bra dagar, dåliga dagar” har hjälpt mig så otroligt mycket. Det blev ett mantra när ångesten kom som ett brev på posten och jag var tvungen att sitta på golvet och djupandas bara för att kunna åka till gymmet (för att gymmet får mig att må bra. Inte för att träna mig knäsvag eller för att förbränna, utan bara för att sakta men säkert hitta tillbaka till en balans där träningen ger mig glädje och energi istället för prestations-måsten och rädsla för att misslyckas. För att endorfiner är det bästa för en ledsen kropp).
Idag mår jag så himla bra. Jag äter, jag sprudlar av energi och jag längtar till gymmet bara för att det är så KUL. Att orka. Och att inte känna att jag ”måste träna lika tungt som förra gången” eller ”idag måste jag cykla snabbare än igår”. Kunna skippa någon träningsdag om jag känner för det. Eller bara göra de övningar som jag har lust till. Det blir ju så bra i slutändan ändå.
Visst, jag har fortfarande någon dålig dag här och där när hjärnspökena kommer och jag helst inte VILL äta, eller bara äta ALLT för att på något sätt bevisa för mig själv att jag ÄR en svag människa. Men då tänker jag ”bra dagar, dåliga dagar” och att det är okej att ha dåliga dagar. Också. Och att alla dåliga dagar kan bli bra tillslut.
Så tack så otroligt mycket för att du delar med dig. Av din historia. Av dina tankar. Och för att du hela tiden tar upp sådant som är viktigt att prata om. Du är en otrolig inspiration och en stor anledning till att jag är på väg till ett så mycket bättre och lugnare liv!
Plus att du gör himla goda recept också. Din sommarkaka har blivit mitt absoluta standardrecept i köket. Varför testa annat när man har hittat det ultimata grundreceptet liksom?
Hoppas du har en bra helg!
Johanna
8 mars, 2014 at 05:06Helt fantastiskt blogginlägg Fanny! Älskar att komma in på din blogg och genast få mer inspiration och motivation till.. ja.. till livet helt enkelt! 🙂 Du är en himla fin förebild alltså!
Johanna
8 mars, 2014 at 05:06Helt fantastiskt blogginlägg Fanny! Älskar att komma in på din blogg och genast få mer inspiration och motivation till.. ja.. till livet helt enkelt! 🙂 Du är en himla fin förebild alltså!
Emmelie
8 mars, 2014 at 08:49Tack Fanny! Jag brukar aldrig kommentera bloggar och läser inte heller många men du levererar klokare och klokare ord för varje gång! Jag blir så trött på folk som ständigt ska fråga om vilka mål jag har med träningen, varför jag äter som jag gör osv. Jag tackar och bugar och delar på Facebook direkt!
Emmelie
8 mars, 2014 at 08:49Tack Fanny! Jag brukar aldrig kommentera bloggar och läser inte heller många men du levererar klokare och klokare ord för varje gång! Jag blir så trött på folk som ständigt ska fråga om vilka mål jag har med träningen, varför jag äter som jag gör osv. Jag tackar och bugar och delar på Facebook direkt!
Sofia
8 mars, 2014 at 09:06Bästa jag läst idag!
Sofia
8 mars, 2014 at 09:06Bästa jag läst idag!
Cilla
8 mars, 2014 at 13:34Fantastiska människa! Jag skulle kunna skriva en kommentar lika långt som ditt inlägg men jag besparar dig det 😉 Du är klok och sund och stark och vacker. På insidan och på utsidan. Det finns en styrka i dig som du har hämtat i det som har varit svårt. Utöver det finns det också glädje och inspriation. Men framför allt finns det ärlighet och det är något jag värdesätter ofantligt mycket. Jag vet inte varför en del människor har behov av att nedvärdera och säga elaka saker, men jag har bestämt mig för att det ligger hos dem. Inte hos dig. Inte hos mig. Din kropp och din resa är fantastisk. Glöm aldrig, aldrig det.
Cilla
8 mars, 2014 at 13:34Fantastiska människa! Jag skulle kunna skriva en kommentar lika långt som ditt inlägg men jag besparar dig det 😉 Du är klok och sund och stark och vacker. På insidan och på utsidan. Det finns en styrka i dig som du har hämtat i det som har varit svårt. Utöver det finns det också glädje och inspriation. Men framför allt finns det ärlighet och det är något jag värdesätter ofantligt mycket. Jag vet inte varför en del människor har behov av att nedvärdera och säga elaka saker, men jag har bestämt mig för att det ligger hos dem. Inte hos dig. Inte hos mig. Din kropp och din resa är fantastisk. Glöm aldrig, aldrig det.
Sofia
8 mars, 2014 at 17:10Älskar att du lyfter upp sådana här ämnen! Det hjälper mig att hålla fokus mot rätt riktning och får mig att inse vad som faktiskt är betydelsefullt i mitt liv, energi och glädje så att det kan levas fullt ut!
Sofia
8 mars, 2014 at 17:10Älskar att du lyfter upp sådana här ämnen! Det hjälper mig att hålla fokus mot rätt riktning och får mig att inse vad som faktiskt är betydelsefullt i mitt liv, energi och glädje så att det kan levas fullt ut!
Johanna - Träning, Hälsa & Vardag
8 mars, 2014 at 18:30Helt fantastiskt inlägg och så otroligt bra skrivet! Du är en fantastisk människa och inspiration. Många kramar till dig!
Johanna - Träning, Hälsa & Vardag
8 mars, 2014 at 18:30Helt fantastiskt inlägg och så otroligt bra skrivet! Du är en fantastisk människa och inspiration. Många kramar till dig!
Alicia
8 mars, 2014 at 23:07Väldigt bra skrivet!
Alicia
8 mars, 2014 at 23:07Väldigt bra skrivet!
En flicka som är stark
9 mars, 2014 at 13:36så himla fint inlägg! Har själv kämpat mig ifrån anorexia och skriver idag öppet på min blogg om hur livet är efter en rad olika psykiska sjukdomar (:
Kram kram kram!
roethlisberger
9 mars, 2014 at 13:50jag vet vännen, läst mycket hos dig, även kommenterat 🙂 du är jättestark och viktig för så många!! KRAM
En flicka som är stark
9 mars, 2014 at 13:36så himla fint inlägg! Har själv kämpat mig ifrån anorexia och skriver idag öppet på min blogg om hur livet är efter en rad olika psykiska sjukdomar (:
Kram kram kram!
roethlisberger
9 mars, 2014 at 13:50jag vet vännen, läst mycket hos dig, även kommenterat 🙂 du är jättestark och viktig för så många!! KRAM
mandan
9 mars, 2014 at 23:08Du är så snygg som du är, precis nu !
Var nöjd med dig själv kvinna! skulle dö för dina snygga muskler! Tycker om jag ska vara ärlig att du var lite för smal på dessa bilder (åvanför). Du är fin som du är nu.
mandan
9 mars, 2014 at 23:08Du är så snygg som du är, precis nu !
Var nöjd med dig själv kvinna! skulle dö för dina snygga muskler! Tycker om jag ska vara ärlig att du var lite för smal på dessa bilder (åvanför). Du är fin som du är nu.
Sara
10 mars, 2014 at 09:15Alltså på riktigt, dina inlägg och dina texter och DIN BLOGG är typ som min överlevnad. Så himla himla bra. Tack för att du skriver. <3
Sara
10 mars, 2014 at 09:15Alltså på riktigt, dina inlägg och dina texter och DIN BLOGG är typ som min överlevnad. Så himla himla bra. Tack för att du skriver. <3
My
10 mars, 2014 at 13:58Inspirerande inlägg!
My
10 mars, 2014 at 13:58Inspirerande inlägg!
Yohanna
3 juni, 2014 at 10:32Alltså tack för ett grymt, grymt inlägg. Behövde läsa något som detta.
Yohanna
3 juni, 2014 at 10:32Alltså tack för ett grymt, grymt inlägg. Behövde läsa något som detta.
Linda Assarsson
29 december, 2014 at 09:18Du inspirerar Fanny!! Fortsätt med det du gör för du är grym!!! ❤️
Linda Assarsson
29 december, 2014 at 09:18Du inspirerar Fanny!! Fortsätt med det du gör för du är grym!!! ❤️