Inspiration och pepp Kost mobil Tankar om ting Vardagsuppdatering

Att varva upp när man ska varva ner, och en flygtur till

Idag flyger jag ner till familjen i Schweiz. Det var två år sedan jag såg dem senast, helt sjukt vad tiden går fort! Det blir en knapp vecka där nere, och jag längtar redan hem. Jag ser absolut fram emot resan, men det är ett stort stressmoment. Det må låta knasigt men för mig har våren och sommarens många sjukhusbesök, tvister och turer med kommun, vård och hela kampen för mina rättigheter, plus lite familjeresor (den till Skåne osv) tärt något enormt. Jag är om möjligt ännu mer urladdad och i större behov av vila än någonsin. Trots att jag tränat mindre än på flera år, ätit mer än…någonsin, och alltså nu kommit igång med någon form av ”kontakt” för hjälp – så är jag helt slut. Efter Schweiz kommer jag fokusera på att göra följande : ingenting alls.

På tal om vård och stressmoment. Haha.. Min läkare tycker att sjukskrivningen ges bäst en månad i taget. Jag har försökt förklara att bara DET är jobbigt för mig, det känns som om jag ständigt måste försvara mitt (dåliga) mående. Liksom bevisa att jag inte i smyg går och mår bättre, typ. Dessutom är väl chanserna för att jag ska vakna den kommande månaden och ba tjooho, efter många många ÅR av depression och ångest så mår jag idag felfritt och behöver ingen sjukskrivning! Liksom, not so much va..? Så varför hon inte kan skriva en, säg, tre månaders sjukskrivning i taget eller nåt, förstår jag inte. Hur som helst hade vi en avtalad tid för två veckor sedan, då både recept på medicin skulle skrivas ut och sjukskrivning förlängas. Med EN tablett kvar och papper att, tillsammans med sjukskrivning, lämna in för att ha rätt till stöd och viss ersättning osv osv, IGÅR senast, hade min läkare fortfarande inte ringt mig. Inte heller någon annan från sjukhuset. Jag visste att hon var på semester så jag åkte in igår, och bad min andra kontakt ”fixa det” på nåt sätt. Det måste ju finnas akutläkare av något slag som kan hjälpa mig, tänkte jag.

Så jag fick igår JAGA inte bara min läkare utan nu ”någon annan” för att få medicin som jag ÖVERTALADES börja med. Och till slut kunde jag få medicin, men sjukskrivning – icke. Så nu lär det vänta massa papper och grejer fr kommunen när jag kommer hem. Återigen, man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Ska jag behöva jaga min läkare? Ska jag vara den som håller reda på dagar, datum, siffror och papper? Ska jag behöva konstant bevisa att jag mår dåligt? För helt allvarligt, det här om NÅT kommer leda mig raka vägen in i väggen.

JAJA. Life. På tal om life fick jag känna att jag levde imorse då klockan ringde 05.30 för en vända i solen innan dusch och avfärd mot Arlanda. Frukost förbereddes igår och åts kall i bilen : ”overnight oats in a jar” med kokos och cashew. En kiwi, ett äpple, en jumbokaffe och till det min obligatoriska morgon-choklad och jag lär nu stå mig till en tidig lunch som intas dirrrr jag landat i Schweiz. Ha en fin dag vänner!

20130718-093629.jpg

Du kanske gillar

16 Kommentarer

  • Svara
    T
    18 juli, 2013 at 19:53

    Det är så många som lurar sig till sjukskrivning och sjukersättning osv, så det måste finnas hårda regler! Det är synd att det drabbar de som är sjuka på riktigt, och det är säkert många som inte orkar kämpa så som du gör. Så var glad och tacksam över att du har en del energi (eller tvingar dig själv att ha det) så att du orkar kämpa för din rätt till vård.

    • Svara
      Mona
      19 juli, 2013 at 11:20

      Hur vet du det?

    • Svara
      roethlisberger
      20 juli, 2013 at 11:13

      jag har inte orkat kämpa i många år, egentligen har jag rätt till väldigt mycket mer än jag ”fått”, så din antydan om att jag visst orkar tycker jag inte är korrekt. och ja, men oavsett vilket system vi har kommer det finnas människor som utnyttjar det, så funkar folk liksom. jag tycker inte man kan rätta system och regler efter idioterna, utan dem man faktiskt vill hjälpa. så nej, jag håller inte med och jag tycker inte jag ska behöva gå igenom den här processen – konstant dessutom. ingen tid ges att vila och faktiskt bli frisk. dvs – jag kommer behöva stöd och hjälp en längre tid, dvs DET gynnar knappast samhället… fel i systemet.

      • Svara
        Mona
        20 juli, 2013 at 16:06

        Nu vet jag inte om du svarade mig eller T men jag vill bara förtydliga att jag på inget sätt höll med T, snarare tvärtom. Jag tycker, precis som du, att hela resonemanget att många fuskar så man ska ha hårda system är så sjukt idiotiskt att jag spontant skrev ”hur vet du (T) det” det vill säga ”hur vet du attt det finns många som utnyttjar systemen”? Jag tror nämnligen inte att det är så speciellt många som låtsas vara sjuka för att få lite futtiga pengar på ett jätteomständigt sätt. Och jag tror absolut inte du gör det fanny. Hoppas att det löser sig för dig och att du börjar må bättre längre fram : )

        *kram*

  • Svara
    T
    18 juli, 2013 at 19:53

    Det är så många som lurar sig till sjukskrivning och sjukersättning osv, så det måste finnas hårda regler! Det är synd att det drabbar de som är sjuka på riktigt, och det är säkert många som inte orkar kämpa så som du gör. Så var glad och tacksam över att du har en del energi (eller tvingar dig själv att ha det) så att du orkar kämpa för din rätt till vård.

    • Svara
      Mona
      19 juli, 2013 at 11:20

      Hur vet du det?

    • Svara
      roethlisberger
      20 juli, 2013 at 11:13

      jag har inte orkat kämpa i många år, egentligen har jag rätt till väldigt mycket mer än jag ”fått”, så din antydan om att jag visst orkar tycker jag inte är korrekt. och ja, men oavsett vilket system vi har kommer det finnas människor som utnyttjar det, så funkar folk liksom. jag tycker inte man kan rätta system och regler efter idioterna, utan dem man faktiskt vill hjälpa. så nej, jag håller inte med och jag tycker inte jag ska behöva gå igenom den här processen – konstant dessutom. ingen tid ges att vila och faktiskt bli frisk. dvs – jag kommer behöva stöd och hjälp en längre tid, dvs DET gynnar knappast samhället… fel i systemet.

      • Svara
        Mona
        20 juli, 2013 at 16:06

        Nu vet jag inte om du svarade mig eller T men jag vill bara förtydliga att jag på inget sätt höll med T, snarare tvärtom. Jag tycker, precis som du, att hela resonemanget att många fuskar så man ska ha hårda system är så sjukt idiotiskt att jag spontant skrev ”hur vet du (T) det” det vill säga ”hur vet du attt det finns många som utnyttjar systemen”? Jag tror nämnligen inte att det är så speciellt många som låtsas vara sjuka för att få lite futtiga pengar på ett jätteomständigt sätt. Och jag tror absolut inte du gör det fanny. Hoppas att det löser sig för dig och att du börjar må bättre längre fram : )

        *kram*

  • Svara
    Fanny
    18 juli, 2013 at 20:56

    Hej! tack för en jättebra blogg. Du skriver så himla bra och jag känner igen mig i mycket av dina tankar, och jag håller verkligen med om att man måste vara frisk för att orka vara sjuk. har själv gått igenom mycket jobbigt inom psykiatrin men som tur är har jag haft mina föräldrar nära och de har kunnat föra min talan när jag inte orkar. har nämligen asperger så ibland bara orkar jag inte vara med på möten etc. efter som det tar så mycket på krafterna.

    Förlåt för min lilla roman, nu till sak:
    Jag ska också till schweiz men har aldrig varit där, har du några allmänna tips. vi ska till alperna, och hur är maten?

    Igen, TACK för din blogg! Hoppas du får en bra resa! 🙂
    (och jag känner verkligen igen känslan av stress inför en resa, usch! MEN det är så modigt att du ändå åker det är så lätt att låta bli för att slippen kaoset och stressen)

  • Svara
    Fanny
    18 juli, 2013 at 20:56

    Hej! tack för en jättebra blogg. Du skriver så himla bra och jag känner igen mig i mycket av dina tankar, och jag håller verkligen med om att man måste vara frisk för att orka vara sjuk. har själv gått igenom mycket jobbigt inom psykiatrin men som tur är har jag haft mina föräldrar nära och de har kunnat föra min talan när jag inte orkar. har nämligen asperger så ibland bara orkar jag inte vara med på möten etc. efter som det tar så mycket på krafterna.

    Förlåt för min lilla roman, nu till sak:
    Jag ska också till schweiz men har aldrig varit där, har du några allmänna tips. vi ska till alperna, och hur är maten?

    Igen, TACK för din blogg! Hoppas du får en bra resa! 🙂
    (och jag känner verkligen igen känslan av stress inför en resa, usch! MEN det är så modigt att du ändå åker det är så lätt att låta bli för att slippen kaoset och stressen)

  • Svara
    Micki
    18 juli, 2013 at 21:10

    Recept på oiaj!! 🙂

  • Svara
    Micki
    18 juli, 2013 at 21:10

    Recept på oiaj!! 🙂

  • Svara
    Karin
    19 juli, 2013 at 19:14

    Jag var sjukskriven för depression i vintras/våras och håller helt med dig! Fick både tjata mig till sjukintyg (det krävdes att jag blev inlagd på slutenvårdsavdelning innan jag ens sjukskrevs mer än två veckor) och sedan var jag tvungen att en gång i månaden ringa om en akuttid (?) på min vårdcentral för att få ut det, innan de vägrade skriva fler och lade över det på psykiatrin. Där fick jag träffa en läkare efter två och en halv månads väntan, som träffade mig i sju minuter, sjukskrev mig på 25% i en månad och sa ”mer än så får du inte, för du går i KBT och då är det viktigt att du får rutiner”. _Ingen_ brydde sig om mina behov, ingen tar hänsyn till att du inte orkar med det faktum att processen att skaffa sjukintyg är ett halvtidsjobb i sig.

  • Svara
    Karin
    19 juli, 2013 at 19:14

    Jag var sjukskriven för depression i vintras/våras och håller helt med dig! Fick både tjata mig till sjukintyg (det krävdes att jag blev inlagd på slutenvårdsavdelning innan jag ens sjukskrevs mer än två veckor) och sedan var jag tvungen att en gång i månaden ringa om en akuttid (?) på min vårdcentral för att få ut det, innan de vägrade skriva fler och lade över det på psykiatrin. Där fick jag träffa en läkare efter två och en halv månads väntan, som träffade mig i sju minuter, sjukskrev mig på 25% i en månad och sa ”mer än så får du inte, för du går i KBT och då är det viktigt att du får rutiner”. _Ingen_ brydde sig om mina behov, ingen tar hänsyn till att du inte orkar med det faktum att processen att skaffa sjukintyg är ett halvtidsjobb i sig.

Lämna ett svar