Vad vi borde prata om

Lite distans och balans, tack.

I lördags kväll kom min sambos kompis förbi. Min plan för kvällen och natten var egentligen att stanna hemma i soffan med en påse godis medan grabbarna fortsatte ner på stan. Men efter några trevliga timmar med whisky, kortspel och chokladdoppade popcorn ändrade jag mig — och hängde helt enkelt med. Ett snabbstopp på ett ölbryggeri för några glas av den hembryggda ölen, och sedan avslutade vi natten på krogen. Det var en trevlig kväll och natt och i min värld inga konstigheter alls. Därför blev jag en aning förstummad när jag igår fick det här meddelandet;

“Var det dig jag såg dricka öl inatt på krogen? I så fall är jag förvånad, och det känns lite falskt faktiskt, i och med att du är en tränings- och hälsoprofil. Om du ska vara en förebild borde du väl leva som du lär, eller?”

Det är flera saker jag vill vara tydlig med här. För det första, och det här har jag skrivit om många gånger tidigare; jag tycker verkligen inte att det finns något motsatsförhållande i att “göra både och” i olika sammanhang. Jag gillar att träna OCH jag gillar att dricka öl i sällskap av människor jag tycker om. Ibland sker detta på en krog. Sistnämnda alltså. Det faktum att jag dricker öl (eller någon av alla andra saker jag gör som i vissa människors ögon säkert kan klassas som “icke-passande” när en gillar att träna… eh) har liksom absolut ingenting med min träning att göra. Det påverkar inte hur mycket jag gillar att träna, det tar inte heller bort allt fint träningen ger mig.

Sedan brukar jag ju inte direkt kalla- eller se mig som en förebild, och jag vet ärligt talat inte ens inom vad jag i så fall skulle vara en. Men om vi ska snacka förebilder överlag och vad en inspireras av, så kan jag ju i alla fall säga att JAG inspireras då knappast av ensidiga människor. För mig är det inte vad en förebild är. Att vara på ETT sätt (och därmed döma ut andra sätt, sidor och egenskaper) är förutom skittråkigt även rätt himla arrogant — och i min mening direkta motsatsen till vad en förebild bör vara. Om vi nu ska försöka oss på det där med att definiera vad en förebild överhuvudtaget är.

Jag har cirka en miljontrettioåtta egenskaper och sidor och sätt. Jag är jättemycket av jättemycket. Jag gillar och ogillar massa olika. Vissa saker i perioder, andra mer permanent. Jag tänker jättemycket och absolut, jag ändrar även åsikt om saker och ting. För det gör en ju, när en lär sig nya saker. När en får nya intryck, träffar nya människor och är med om nya saker. När livet händer, liksom. Så för att besvara slutfrågan om jag inte “borde leva som jag lär”;

Är det något jag verkligen vill kommunicera här i bloggen, något jag vill “lära ut”, så är det väl i så fall vikten av att samla nog förnuft och ödmjukhet att förstå att de allra allra flesta, jag själv inkluderad, är inte EN sak eller på ETT sätt. Det är inte falskt – det är att inte vara en astråkig robot med total avsaknad av viktiga egenskaper, exempelvis ödmjukhet och empati. I stort och sammanfattat kan en väl säga att det handlar om att ha distans och balans.

PS: gör chokladdoppade popcorn. Typ nu. Jag hade lite glömt hur himla gott det är, och så enkelt! En påse smörpopcorn, rejält med salt, och så 1-2 smälta mjölkchokladkakor. Sprid ut på en bakplåtspappersklädd plåt eller liknande och låt stelna. Ät upp. Dela eventuellt med dig.


7 Kommentarer

  • Svara
    sam
    9 oktober, 2017 at 20:14

    Hur tränar du nu för tiden? Antal pass, kondition/styrka, hur långa psaa osv? 😀

  • Svara
    Isabelle
    10 oktober, 2017 at 15:39

    FAN vad tröttsamma människor är. Överlag. Vi behöver fler som dig – förebilder! Tack!

  • Svara
    Sally
    11 oktober, 2017 at 15:03

    Herregud, människor alltså! Om det är något du kommunicerar ut är det balans, inte ett ensidigt maniskt liv där träning och kost är det viktigaste på jorden. Förebilder är faktiskt inte något man väljer att vara utan något som någon ANNAN anser inspirerar. Fortsätt vara DU!

  • Svara
    Jes
    13 oktober, 2017 at 08:16

    Fanny, du är bäst precis som du är! För mig är du en förebild just för att du har både och, dvs träningsfantast och hittar roliga proteinpimpade recept tillsammans med att du lyfter psykisk ohälsa (som är är värt mer än alla maxlyft i världen) och visar upp massa nya gosaker från iHerb och helt vanliga Ica. 🙂
    Stå på dig helt enkelt. De som inte gillar får väl sufra vidare till någon extremist-bloggare…

    Balans och ödmjukhet!

  • Svara
    Sophia
    13 oktober, 2017 at 14:10

    Men oj, vilket onödigt sms för det första, och till dig? Känns ju felsänt! För det andra, förstår inte hur folk tror att hälsa betyder träna dygnet runt och bara äta ekologisk spenat, typ… För då mår man säkert superbra…. Tröttsamt!

  • Svara
    Jessica
    15 oktober, 2017 at 13:27

    Shit, vad bra skrivet, håller med dig till 100%!

  • Svara
    Iris
    15 oktober, 2017 at 17:25

    Hej! Insåg att jag följt din blogg i flera år utan att en enda gång lämna en liten kommentar så här kommer en kärleksbomb! Du är en så jävla härlig paus i all tränings- och mathets där allt är svart och vitt och en nästintill besatthet av hälsa uppmanas (för att inte tala om allt amazing du lagar och bakar, alltså herregud). Som föredetta anorektiker och ortorektiker, som ändå fortfarande uppskattar träning och näringsriktig mat, är du verkligen en sann förebild som faktiskt visar att balans innebär lite av allt. Du är fan bäst och det tycker jag du ska fortsätta vara, oavsett vad dessa skitkonstiga och pekpinneälskande människor säger. Så tack för en jättefin blogg och ett fantastiskt jobb!

  • Lämna en kommentar