Det är förmodligen kalasfint att flasha en tvättbräda till mage på stranden till sommaren, och det är säkert asnice att ha två runda skinkor att skaka på de mörka dansgolven om helgerna fram tills dess. Men mest, så vill jag bli stark (se stark ut) för att det är så jag känner mig (well, at times.. going for always, though!) inombords. Har jag en starkare kropp, är jag övertygad om att mitt inre blir starkare också, jag växer mentalt av att växa fysiskt. Jag säger ju det – allt hänger ihop, kropp och knopp. Det enda vi egentligen behöver göra, är att fatta det. Fatta grejen, liksom. Då blir saker och ting genast mycket lättare, får mening och så småning om är vi det vi vill vara. Inifrån och ut.
7 Kommentarer
Patrik
4 januari, 2013 at 08:48Det där var riktigt bra skrivet… Och när jag tänker efter så har jag ibland känt att min utsida inte alltid matchar min insida, bara det att jag har inte tänkt så bra och glasklart som du.
Det där med ”varför” är viktigt, för har man inte ett tillräckligt bra ”varför” så spelar det ingen roll om man vet ”hur”…
Linda
4 januari, 2013 at 09:39Precis så. Bra srivet!
Linda
4 januari, 2013 at 09:40…ja, eller sKrivet dårå 🙂
amanda magnusson
4 januari, 2013 at 16:56Håller med, vartenda ord 🙂
victoria
4 januari, 2013 at 18:57Åh! Älskar dina ord 🙂
M
5 januari, 2013 at 09:43Hej!
Måste bara säga att du har galet snygga armar och rygg. Jag tänkte fråga om du kan skriva om hur en typisk ”matdag” för dig ser ut?
Jag vill själv få mer synliga och såklart större muskler – särskilt på överkroppen, så några tips på övningar skulle inte heller sitta helt fel! 🙂
Hanna-chan
12 januari, 2013 at 21:21Problemet är att jag tror människan är för korkad för att förstå just det. Och det är så frustrerande! D;