Jag är ju som bekant inte den som löper. Så att jag ens tog mig ut på en andra runda inom loppet av en vecka bör betraktas som mirakel, så långt vet jag. Men huruvida min tid är bra, medelmåttig eller lika seg som jag känner mig när skorna ska knytas och tröskeln ut och iväg klivas över… ja det har jag ingen koll på.
Så hörrni, ni hurtiga människor jag lite, i smyg, avundas då ni verkar njuta av löpning (alltså om jag EN ENDA GÅNG får uppleva det löpare beskriver som sååå hääärliiigt och den där friiihetakänslan.. då är jag nöjd!) – vad säger ni? Min känsla efter denna tur är (smått förvånad själv, ska erkännas) : helt okej ändå, jag behövde bara stanna för att knyta skon, annars sprang jag från dörren och tillbaka utan stopp. Visst känns det att jag bär 16 kilo mer ”kroppshydda” än förra våren när jag sprang lite då och då (ha, typ tre gånger) men ändå, det kändes helt OK… Men tiden? Distansen? Medelhastigheten? Hur mycket snabbare kan jag eventuellt (om jag mot förmodan fortsätter springa lite) bli? Vad är liksom ”normalhastigheten”?
Så många frågor, så lite koll!
15 Kommentarer
Patrik
14 juni, 2014 at 19:40Det där är en bra tid, som ”nybörjare” brukar man nog ligga på strax över 6 minuter per kilometer. Men.. det är säkert väldigt individuellt. Hur som helst har du bra förutsättningar… själv tycker jag man bättrar på riktigt bra i början om man springer ett par tre gånger i veckan. Du kan nog utan problem komma ner strax under 5 minuter per kilometer innan månaden är slut.
roethlisberger
14 juni, 2014 at 20:19Jaha, ja men då kanske jag ska köra 2-3 gånger i veckan månaden ut (sommaren ut?) mest för att testa din teori då! 😉 under 5 minuter känns ju inte SÅ långt bort ändå. Tack för din kommentar!
Frida
14 juni, 2014 at 20:07Superbra ju! Och vad mycket bättre bloggen blivit att läsa från plattan, två tummar upp!
roethlisberger
14 juni, 2014 at 20:18Vad roligt att höra (spring-biten) och vad BRA (bloggdesignen) !! Jag tyckte detta blev bättre. Enklare. Stilrenare. Keep it simple – mer min stil det här än den flashiga bildbombsgrejen jag fick till sist 😉
Jenny
14 juni, 2014 at 21:40Bra jobbat!! Jag är som du, ”en icke-löpare”, som tar mig ut ibland. Jag har ändå, tack vare styrketräningen, lyckats ta mig från runt 6 min ner till där du ligger nu och till och med under 5 ibland. Tycker din kilometertid ser bra ut med tanke på hur ofta du springer. Heja dig och hoppas du finner löparkänslan alla pratar om. Jag har känt av den enstaka gånger. Enstaka…! 🙂
MarathonEmma
14 juni, 2014 at 23:54Först och främst, sjuuukt bra jobbat! Du ska va redigt stolt över dig själv, njuta av här & nu och inte fundera så mycket kring tider och framtiden. Och framför allt inte mäta dig med andra mer än dig själv. Och just nu är du så jäkla bra som klarat detta ofattbara (i din värld) hela två gånger på en vecka och faktiskt tyckt att det är okej. Är inte bara det ett sjukt fantastiskt framsteg?? 😀
Jag tillhör nog den där skaran som njuter av vartenda löpsteg och älskar frihetskänslan, och min hemlighet för att känna så som jag brukar säga är att jag alltid jobbar MED kroppen och inte mot kroppen. Lär känna din kropp, lyssna på den, bli ett med den. Skitni tiderna nu i början och gå bara på känsla, sträva efter en sjukt bra känsla efter varje pass så kommer du snart vara där. 🙂 låter kanske jätteflummigt, men det är så jag jobbar och lyckas tycka att de är det bästa som finns att vara ute och springa i oändligheter.
Fortsätt kämpa! Du är grym!
roethlisberger
15 juni, 2014 at 07:16Men TACK vilken fin kommentar!! Absolut håller jag med dig – jag tänker ju precis som du när det gäller ”kontakten” med kroppen och känslan, den är alltid prio ett för mig. Jag vill aldrig att träning blir tvång eller ångest igen!! Faktum är att jag, med min tendens att skriva halva romaner, ville hålla mig kort i detta inlägg. Som jag skrev kändes det faktiskt riktigt okej! Jag strålade som en sol när jag kom hem, efter 45 minuter non-stop löpning… stolt liksom. Att jag slängde upp frågan om tid osv här var för att jag uppriktigt var nyfiken på huruvida det är ett bra utgångsläge OM jag lyckas ta mig ut igen 😉 men det tror jag faktiskt att jag kommer – siktar på 2-3 gånger i veckan under sommaren!? Hade det inte känts OK/litelitebra hade jag inte ens sett ytterligare en löptur som ett alternativ, och inte heller skrivit det här inlägget.
Men jag håller med dig om allt! Ville bara förklara att jag inte på något vis fokuserar på prestation och tid framför känslan – inte ens med löpning 😉 jag vill verkligen uppleva den där ”lättheten” och att löpningen bara flyyyyter. Hihi. Kram på dig finis!
Emelie
15 juni, 2014 at 05:44Superbra tid tycker jag! Jag tycker det är härligt med löpning men tar mig inte alltför ofta ut då jag föredrar andra träningsformer. Springer kanske varannan vecka och ligger på din tid. Men när jag bestämmer mig för att springa ”snabbt” ligger jag på 5min/km och där kommer du också kunna ligga väldigt snart med din vilja. Våga lita på att benen orkar springa snabbare. Intervaller är guld för att förbättra löpningen!
Riktigt bra tid iallafall, du ska vara nöjd:)
roethlisberger
15 juni, 2014 at 07:00Det är ju lustigt det där, att man ibland bara inte ”kommer ut” – det är ju för bövelen bara att öppna dörren och börja!?! Men som du säger, har man en favorit (så som styrketräning är min) så prioriteras ju ofta den och så har man ju lite andra ”dutys” här i livet än bara träning 😉 Tack för tips och råd, ska försöka hitta något intervallpass att köra.. har du förslag på det med kanske?!
Emelie
16 juni, 2014 at 07:51Ja, det blir ju tyvärr så men direkt det blir sommar så lockar löpning med och det är väl himla härligt att känslan får styra valen 🙂 Jag föredrar att variera alla typer av intervallet men favoriten är backintervaller. Tror du också skulle gilla de då det handlar mycket om styrka att ta sig upp. Springa allt du har upp och sedan jogga ner. Variera både långa och korta backar. Ett exempel är 4 vändor 60 sek upp, 4 vändor som tar 45 sek och 4 vändor som tar 30 sek upp eller välja ut tre distanser som du delar upp på samma sätt om du inte vill ta tid. Eller bara välja en backe som du springer så många gånger som det är kul och sedan en extra! LYCKA TILL 🙂
Michaela
15 juni, 2014 at 06:32Vad härligt med utmaningar. Bra tid för en ”nybörjare” som du 🙂 jag har heller aldrig varit en löparmänniska… Men bestämde mig för att utmana mig själv och anmäla mig till ett 2,2 mils terränglopp. Så nu är det hårdträning som gäller, fast på ett annat sätt. Tror det är jättebra med varierad motion! 🙂
roethlisberger
15 juni, 2014 at 07:18det lät ju riktigt kul! Jag tycker alltid terräng lockar mer än typ… väg. Spår. Löpband(!?)… för då HÄNDER det ju grejer haha. Jag har funderat på lopp i stil med ”tough viking” för det låter ju så KUL! Lycka till – och om du vill dela med dig är jag nyfiken på hur du tränar för ett sådant lopp??
Kristina
15 juni, 2014 at 06:48Det där är en grymt bra kilometertid för att näst intill aldrig springa! Speciellt med tanke på att det inte kändes brutalt jobbigt vad det låter som? Jag har kompisar som spelar fotboll och ligger ungefär på samma tempo, och då spelar de som sagt var fotboll några gånger i veckan = löpning. Som nybörjare ”brukar” många som någon skrivit runt 6 min per km, så detta är ju helt klart mycket bra! Och jag tror att med lite fortsatt regelbunden löpning skulle du nog ganska enkelt kunna springa under 5 min/km, vilket inte alls är dåligt. Med tanke på att du är väldigt vältränad har du ju styrkan och benmusklerna etc, det skulle då möjligen vara pulsen som behövs träna upp men det brukar inte ta allt för lång tid. Lycka till och försök att inte stressa med löpningen bara så kommer det gå toppen! 🙂
roethlisberger
15 juni, 2014 at 07:21Men vad skoj att höra – då ska jag verkligen fortsätta nu! Hitta det där lätta steget och komma till ”njutnings-läget” 😉 kan vara som du säger att min styrka i ben och bål hjälper mig lite.. och att jag kör superset och kort vila även under styrkepassen för att hålla uppe pulsen kanske bidrar till att jag klarar av 8+ km såhär utan att pausa och gå emellanåt? Men helt klart är det ju hjärtat och andningen jag måste träna på gällande löpning, jag har en tendens att ”glömma” att andas… och det blir så hemskt jobbigt då! 😉
Kristina
15 juni, 2014 at 21:53Tycker absolut att du ska fortsätta, med tanke på hur bra du sprang! 😉
Och det här med att njuta när en springer, mitt bästa tips är att bara släppa allt, krångliga sladdar till telefonen, en störande mobil med hållare osv. Att bara ge sig ut i ett behagligt tempo, utan press och stress, gärna på en vacker plats, typ en skog och bara njuta. Men sen älskar jag också att pressa mig, köra max, försöka förbättra tider och så vidare. Det ÄR ju kul och motiverande att pressa sig och försöka bli bättre. Och som jag såg att någon skrivit är intervaller grymma för att förbättra sig. En av mina favoriter är backintervaller! En behöver inte springa så långt men det är ändå så himla jobbigt och grymt. Och roligt!
Jag tror absolut att du har nytta av att du kör supersets, en kan ju träna puls på andra sätt än rena konditionsidrotter såklart, även om det kanske inte blir lika tydligt. Och jag menar, 8 km är det ju inte vem som helst som klarar bara sådär, och definitivt inte 14 som jag såg att du sprungit häromdagen?
Haha det är lite komiskt att du säger att du lätt glömmer att andas när du springer, jag är lite tvärtom och kan glömma bort att andas när jag kör styrketräning, men jag förstår helt klart att det kan bli jobbigt att springa när en glömmer att andas 😉