I frågestunden fick jag en fråga från Elsa som jag tänkte besvara i ett eget inlägg;
Hur tänker du när du lägger ut bilder på dig halvnaken/poserande, där man ser mycket hud och ofta spända muskler. Jag tycker att du är helt fantastisk och du är en stor förebild för mig som har problem med ortorexi. Jag visade upp din hemsida och instagram för mina föräldrar och min storasyster, som jag ser upp till mycket. De läste om din historia och några inlägg och höll med om att du skriver mycket klokt och är otroligt stark som står på benen och orkar vara öppen om allt du varit med om, för psykisk sjukdom är trots allt, tragiskt nog tabubelagt i vårt samhälle.
När de sedan såg några av din ”formbilder” eller vad man nu vill kalla dom, exempelvis bilden du har på dig själv i menyn i sportbh blev de fundersamma. Min kloka pappa sa många saker som fick mig att tänka till och bli fundersam. Till exempel att dessa bilder skapar stress, folk jämför sig, det ger ett ytligt intryck, m.m.
Som sagt, jag beundrar dig och tycker du är så grym, men varför dessa bilder på muskler och ”den perfekta kroppen”?
Jo. Nu tycker jag väl kanske inte riktigt att jag lägger upp värst mycket ”poserande” bilder, men jag ska försöka svara utifrån det perspektivet ändå, haha. Om vi ser på bilden i min meny blev jag uppriktigt lite förvånad att du tyckte den var… poserande? Jag valde att ha den som profilbild då den togs när jag helt spontant skrattade åt min vän som stod bakom kameran och vi lite halvstelt skulle ta någon snabb bild till min intervju i veckorevyn. Jag varken spänner mig eller posar, alltså. Jag tyckte bara att den var härlig; spontan, glad, och ja, den kändes väl lite ”jag” överlag. Tråkigt om den uppfattas som något annat!
Sedan kan jag inte låta bli att fundera på det där med ytligt intryck, stress och jämförelse. Jag är av den åsikt att oavsett form, storlek eller fysisk status, så både borde man –och har i allra högsta grad rätt till– att hylla sin kropp. För den är fantastisk. Framför allt ska det inte finnas någon form som liksom inte är okej att ”visa”. Det blir ju väldigt motsägelsefullt att vilja ha en frisk, stark och hållbar kropp (vilket i alla fall är vad jag är glad över att ha idag, efter allt jag utsatt min stackars kropp för) och samtidigt känna att man inte får visa den. Jag vill peppa och inspirera till att se allt det man har, kan och klarar av.
Jag la upp en bild på instagram i sommaras, med en bild från förra sommaren och en från denna. Jag har som bekant gått upp i vikt och det enda jag skrev till den bilden var att jag var frisk och glad då – jag är fisk och glad nu. Jag mådde bra i min kropp då, och jag mår bra i min kropp nu, det var bara olika tider i livet och med det lite olika ”form”. Oavsett form har jag rätt att, och borde verkligen vara, både vara nöjd och stolt, för jag ser så mycket mer än ett skal. Jag ser allt min kropp klarat av och klarar av. Så ser jag på alla kroppar, och jag tycker uppriktigt att form eller storlek inte är vad som definierar en ”snygg kropp”.
Kvinnor som hyllar sina kvinnliga kurvor uppmuntras när de visar ”what they got”, och samhället är överlag vana vid smala brudar i tidningar, reklam och tv. Fantastiskt! Jag vill hylla alla som inser att the way to go är att uppmärksamma och uppskatta det man gillar hos sig själv. Framför allt, så är det viktigt att vi gör skillnad på det härliga med, och viljan att känna sig snygg och behovet att vilja se snygg ut. Det skrev Jeanna ett himla bra inlägg om i veckan.
Det jag också funderar på är hur det blivit så att man, när man har de där fina dagarna och faktiskt KÄNNER sig fräsch och snygg, inte riktigt vet om man liksom ens FÅR visa det. För då vänds det plötsligt till att vara ett ”bekräftelsebehov”. Man ska som ständigt sträva efter och jobba för att ”vara sitt bästa jag” (både vad gäller in- och utsida) men sedan absolut INTE VISA att man vissa dagar känner sig himla bra, fin och snygg.
Hur tänker ni?
30 Kommentarer
Filippa
31 oktober, 2014 at 08:26Väldigt bra skrivet, jag har själv funderat mycket på detta på sistone – den fina gränsen mellan att hylla sin kropp och att objektifiera den, typ. Vilket budskap vi egentligen vill sända ut med de bilder som vi väljer att visa upp, för det är det vi gör – vi väljer vilken sida av oss själva vi vill att andra ska se. Men måste dessa bilder alltid ha ett budskap? Kan vi, precis som du säger, inte bara få uppskatta och känna oss nöjda över de resultat som kommer från allt arbete och glädje över att ha en stark och framförallt frisk kropp. Jag blir oerhört inspirerad över att se dina bilder, att se både den inre och den yttre resan som du gör. Keep it up!
Filippa
31 oktober, 2014 at 08:26Väldigt bra skrivet, jag har själv funderat mycket på detta på sistone – den fina gränsen mellan att hylla sin kropp och att objektifiera den, typ. Vilket budskap vi egentligen vill sända ut med de bilder som vi väljer att visa upp, för det är det vi gör – vi väljer vilken sida av oss själva vi vill att andra ska se. Men måste dessa bilder alltid ha ett budskap? Kan vi, precis som du säger, inte bara få uppskatta och känna oss nöjda över de resultat som kommer från allt arbete och glädje över att ha en stark och framförallt frisk kropp. Jag blir oerhört inspirerad över att se dina bilder, att se både den inre och den yttre resan som du gör. Keep it up!
JOSEFINE ANDERSSON
31 oktober, 2014 at 11:21Du är så jäkla grym Fanny! Ingen kropp ska vara förbjuden, det är ju fasiken det tänket som är fel. Och snygg är du oxå för den delen – klart som tusan du inte ska behöva gömma dig då, bara för du råkar vara snygg. Det ska ingen behöva. Fortsätt vara den grymma människa du är – för det hoppas jag du vet att du är!
JOSEFINE ANDERSSON
31 oktober, 2014 at 11:21Du är så jäkla grym Fanny! Ingen kropp ska vara förbjuden, det är ju fasiken det tänket som är fel. Och snygg är du oxå för den delen – klart som tusan du inte ska behöva gömma dig då, bara för du råkar vara snygg. Det ska ingen behöva. Fortsätt vara den grymma människa du är – för det hoppas jag du vet att du är!
Elsa
31 oktober, 2014 at 13:39Superbra skrivet, och så bra att du tar dig tid att svara så genomtänkt och ordentligt! Känner att jag blir mer och mer klok på hur jag ska förhålla mig till bilder och internet. Håller absolut med om att man måste få visa upp det man är stolt över och strunta i jante, men det viktiga är då att tänka på vilket budskap bilden ger, och här är ju texten det viktiga. Tycker att du tillhör minoriteten som lägger fokus på rätt saker och tar ansvar och tänker igenom vad du publicerar och vilka konsekvenser det kan få för läsarna. Tack!
Elsa
31 oktober, 2014 at 13:39Superbra skrivet, och så bra att du tar dig tid att svara så genomtänkt och ordentligt! Känner att jag blir mer och mer klok på hur jag ska förhålla mig till bilder och internet. Håller absolut med om att man måste få visa upp det man är stolt över och strunta i jante, men det viktiga är då att tänka på vilket budskap bilden ger, och här är ju texten det viktiga. Tycker att du tillhör minoriteten som lägger fokus på rätt saker och tar ansvar och tänker igenom vad du publicerar och vilka konsekvenser det kan få för läsarna. Tack!
Petra
31 oktober, 2014 at 18:28Har faktiskt som frågeställaren reflekterat över de poserande bilderna och blivit beklämd över dessa. Tycker du verkar vara så klok o vettig men samtidigt har kanske du liksom oss andra behov av ytlig bekräftelse
roethlisberger
31 oktober, 2014 at 21:09Fast, hela min poäng är ju att en bild inte betyder att man söker bekräftelse? Jag hade för det första aldrig lagt ut någon bild om jag inte själv var nöjd med hur jag ser ut. Hade jag inte varit nöjd hade det också varit okej, i min mening. ”Posar” gör jag sällan, vilken bild tänker du på? 🙂
Petra
1 november, 2014 at 07:36Hej Fanny!
Jag tänker inte fördjupa mig i vilka bilder, jag tänker nog allmänt de bilder du lägger ut där du har ganska lite (tränings)kläder/flexar muskler och skriver att du har gått upp mycket i vikt (i positiv mening) men visar en ytterst definierad och tonad kropp. Men vill tillägga att det är fantastiskt Bra om du är nöjd!!!
Jag väljer att avstå din blogg pågrund av (det jag upplever som) denna nya fokus på kropp och foton på din kropp, baserat på att jag inte orkar med den typen av bloggar längre, de är inte för mig. Det var nog eg. därför jag skrev min första kommentar för att uttrycka min besvikelse. Oavsett tycker jag du verkar vara en jättebra och kreativ människa, hoppas man får se någon bakbok eller dylikt framöver 🙂
Petra
31 oktober, 2014 at 18:28Har faktiskt som frågeställaren reflekterat över de poserande bilderna och blivit beklämd över dessa. Tycker du verkar vara så klok o vettig men samtidigt har kanske du liksom oss andra behov av ytlig bekräftelse
roethlisberger
31 oktober, 2014 at 21:09Fast, hela min poäng är ju att en bild inte betyder att man söker bekräftelse? Jag hade för det första aldrig lagt ut någon bild om jag inte själv var nöjd med hur jag ser ut. Hade jag inte varit nöjd hade det också varit okej, i min mening. ”Posar” gör jag sällan, vilken bild tänker du på? 🙂
Petra
1 november, 2014 at 07:36Hej Fanny!
Jag tänker inte fördjupa mig i vilka bilder, jag tänker nog allmänt de bilder du lägger ut där du har ganska lite (tränings)kläder/flexar muskler och skriver att du har gått upp mycket i vikt (i positiv mening) men visar en ytterst definierad och tonad kropp. Men vill tillägga att det är fantastiskt Bra om du är nöjd!!!
Jag väljer att avstå din blogg pågrund av (det jag upplever som) denna nya fokus på kropp och foton på din kropp, baserat på att jag inte orkar med den typen av bloggar längre, de är inte för mig. Det var nog eg. därför jag skrev min första kommentar för att uttrycka min besvikelse. Oavsett tycker jag du verkar vara en jättebra och kreativ människa, hoppas man får se någon bakbok eller dylikt framöver 🙂
Sigrid
31 oktober, 2014 at 20:46Så himla svår fråga. Det är klart man ska vara stolt över sig själv och sin kropp som fungerar och orkar med allt vi väljer att ta oss för. Samtidigt känns det kanske viktigt att inte fästa för stor vikt vid just kroppens utseende/form, speciellt vi som har/haft problem med ätstörningar. Överlag tycker jag att vår värld behöver mindre fokus på kroppens utseende eftersom det faktiskt är så sjukt lätt att hamna in i en fixering och ett behov av ytlig bekräftelse. Och för mig personligen känns det viktigt att i så fall, när jag känner mig snygg och vacker, säga det till mig själv först och verkligen känna det och sen tänka efter om jag verkligen behöver posta en bild på mig själv. Behöver jag det? Behöver jag andras åsikter/tankar/kommentarer, eller klarar jag av att känna mig nöjd med mig själv på egen hand? För mig personligen har jag också märkt att det ger det mig mycket mer kraft, styrka och energi när jag kan bekräfta mig själv utan att ta hjälp av andra som man vet att kommer berömma en/ge positiva kommentarer. Det är mycket mer tacksamt när man faktiskt får känna sig nöjd med sig själv helt på egen hand. Sen är det såklart trevligt att få positiva kommentarer av andra också, men viktigt att först av allt kunna bekräfta sig själv, annars kan man ju ändå inte ta åt sig av kommentarerna 🙂
Blev långt, men känns som en viktig fråga! Kram på dig Fanny!
roethlisberger
31 oktober, 2014 at 21:14Det ligger kanske lite i betraktarens öga, personligen tycker jag nämligen inte alls att bilder på en själv, eller en kropp överhuvudtaget, är detsamma som behov av bekräftelse eller komplimanger..
Följdfrågan blir ju då – är det bekräftelse man söker när man klär sig i kläder man tycker är snygga? Som man känner sig fin i? Ska man då inte…gå ut? För att det kan tolkas som att man vill ha en komplimang? Jag tycker liksom inte det. Det är ju hemskt tråkigt om en bild på mig, som skriver den här bloggen, upplevs som en önskan att få komplimanger!? Det är nämligen aldrig min avsikt.
Tack för dina tankar och din åsikt, är alltid nyttigt att föra en dialog i ämnen likt dessa! 🙂
Kram!
Sigrid
31 oktober, 2014 at 20:46Så himla svår fråga. Det är klart man ska vara stolt över sig själv och sin kropp som fungerar och orkar med allt vi väljer att ta oss för. Samtidigt känns det kanske viktigt att inte fästa för stor vikt vid just kroppens utseende/form, speciellt vi som har/haft problem med ätstörningar. Överlag tycker jag att vår värld behöver mindre fokus på kroppens utseende eftersom det faktiskt är så sjukt lätt att hamna in i en fixering och ett behov av ytlig bekräftelse. Och för mig personligen känns det viktigt att i så fall, när jag känner mig snygg och vacker, säga det till mig själv först och verkligen känna det och sen tänka efter om jag verkligen behöver posta en bild på mig själv. Behöver jag det? Behöver jag andras åsikter/tankar/kommentarer, eller klarar jag av att känna mig nöjd med mig själv på egen hand? För mig personligen har jag också märkt att det ger det mig mycket mer kraft, styrka och energi när jag kan bekräfta mig själv utan att ta hjälp av andra som man vet att kommer berömma en/ge positiva kommentarer. Det är mycket mer tacksamt när man faktiskt får känna sig nöjd med sig själv helt på egen hand. Sen är det såklart trevligt att få positiva kommentarer av andra också, men viktigt att först av allt kunna bekräfta sig själv, annars kan man ju ändå inte ta åt sig av kommentarerna 🙂
Blev långt, men känns som en viktig fråga! Kram på dig Fanny!
roethlisberger
31 oktober, 2014 at 21:14Det ligger kanske lite i betraktarens öga, personligen tycker jag nämligen inte alls att bilder på en själv, eller en kropp överhuvudtaget, är detsamma som behov av bekräftelse eller komplimanger..
Följdfrågan blir ju då – är det bekräftelse man söker när man klär sig i kläder man tycker är snygga? Som man känner sig fin i? Ska man då inte…gå ut? För att det kan tolkas som att man vill ha en komplimang? Jag tycker liksom inte det. Det är ju hemskt tråkigt om en bild på mig, som skriver den här bloggen, upplevs som en önskan att få komplimanger!? Det är nämligen aldrig min avsikt.
Tack för dina tankar och din åsikt, är alltid nyttigt att föra en dialog i ämnen likt dessa! 🙂
Kram!
Erica
1 november, 2014 at 06:13Bra inlägg!
Erica
1 november, 2014 at 06:13Bra inlägg!
jeanna
1 november, 2014 at 13:27Håller med om att det här är otroligt tudelat. Å ena sidan förstår jag verkligen frågeställerskan, å andra sidan vill jag verkligen försvara din rätt att visa så mycket eller lite du vill av dig och ditt häftiga, starka magiska själv. Det är jättesvårt. Och handlar OCKSÅ om eget ansvar – vi måste faktiskt sålla bort det vi mår dåligt av i våra flöden. och lära oss att leva med att det alltid kommer att finnas kroppar vi önskar att vi hade och liv vi önskar vore våra. Vi blir i alla fall aldrig fulländade, vare sig vi lyckas kopiera din kropp eller någon annans. Jag menar inte att frågeställaren har sig själv att skylla på något vis, givetvis inte! Men jag menar att vi måste, måste, måste jobba med vad vi låter påverka oss. Allra helst bli så starka att yttre omständigheter inte kan hugga till i oss. Att titta inåt istället för att titta ut. Men jag vet att det är lättare sagt än gjort. Det finns saker vi inte kan påverka. Det kallas verkligheten. Det finns saker vi kan påverka. Det kallas känslor och attityd.
jeanna
1 november, 2014 at 13:27Håller med om att det här är otroligt tudelat. Å ena sidan förstår jag verkligen frågeställerskan, å andra sidan vill jag verkligen försvara din rätt att visa så mycket eller lite du vill av dig och ditt häftiga, starka magiska själv. Det är jättesvårt. Och handlar OCKSÅ om eget ansvar – vi måste faktiskt sålla bort det vi mår dåligt av i våra flöden. och lära oss att leva med att det alltid kommer att finnas kroppar vi önskar att vi hade och liv vi önskar vore våra. Vi blir i alla fall aldrig fulländade, vare sig vi lyckas kopiera din kropp eller någon annans. Jag menar inte att frågeställaren har sig själv att skylla på något vis, givetvis inte! Men jag menar att vi måste, måste, måste jobba med vad vi låter påverka oss. Allra helst bli så starka att yttre omständigheter inte kan hugga till i oss. Att titta inåt istället för att titta ut. Men jag vet att det är lättare sagt än gjort. Det finns saker vi inte kan påverka. Det kallas verkligheten. Det finns saker vi kan påverka. Det kallas känslor och attityd.
Fanny
1 november, 2014 at 20:29Kan hålla med om att det är en svår fråga men det känns som klassisk dubbelbestraffning liksom. Som kvinna är det ju liksom shame if you do shame if you don´t. Hur man än gör så blir det fel. Sedan så tycker jag ddt är lite konstigt, du ”måste” ju ändå ha bilder på dig, det har ju liksom alla bloggare och det blir ju myckeet roligare att läsa en blogg om man får se hur bloggaren ser ut och vem det är, varför ska du då inte lägga upp snygga bilder?
Fanny
1 november, 2014 at 20:29Kan hålla med om att det är en svår fråga men det känns som klassisk dubbelbestraffning liksom. Som kvinna är det ju liksom shame if you do shame if you don´t. Hur man än gör så blir det fel. Sedan så tycker jag ddt är lite konstigt, du ”måste” ju ändå ha bilder på dig, det har ju liksom alla bloggare och det blir ju myckeet roligare att läsa en blogg om man får se hur bloggaren ser ut och vem det är, varför ska du då inte lägga upp snygga bilder?
Ida
3 november, 2014 at 13:39Du kan inte ta ansvar för hur andra människor känner eller tänker när dom ser bilder på dig i träningskläder eller hur? Det du kan ta ansvar för är dig själv och din kropp och hur du känner när du ser dig själv i spegeln eller på bild. Det är inte ditt fel att en del människor har så låg självkänsla att dom inte kan se lite naken hud utan att må dåligt eller ta illa upp. Det här är din blogg och dina regler, du har jobbat hårt för att komma dit du är nu och än är du inte i mål så fortsätt vara den du är och göm dig aldrig bara för att få någon annan att må bättre 🙂
Ida
3 november, 2014 at 13:39Du kan inte ta ansvar för hur andra människor känner eller tänker när dom ser bilder på dig i träningskläder eller hur? Det du kan ta ansvar för är dig själv och din kropp och hur du känner när du ser dig själv i spegeln eller på bild. Det är inte ditt fel att en del människor har så låg självkänsla att dom inte kan se lite naken hud utan att må dåligt eller ta illa upp. Det här är din blogg och dina regler, du har jobbat hårt för att komma dit du är nu och än är du inte i mål så fortsätt vara den du är och göm dig aldrig bara för att få någon annan att må bättre 🙂
Amanda
3 november, 2014 at 19:58Jag tycker att det handlar mycket om vad en fokuserar på.
Det ligger mycket i betraktarens öga, i bedömningen och värderingen av ett utseende.
I allmänhet tycker jag att samhället är väldigt utseendefixerat och jag skrev ett inlägg i dag på min egen blogg om just hur vi väljer att bedöma andras utseenden. Väljer vi att fokusera på utseendet eller på personligheten?
http://formycketavdetgoda.blogg.se/2014/november/valj-dina-komplimanger.html
Amanda
3 november, 2014 at 19:58Jag tycker att det handlar mycket om vad en fokuserar på.
Det ligger mycket i betraktarens öga, i bedömningen och värderingen av ett utseende.
I allmänhet tycker jag att samhället är väldigt utseendefixerat och jag skrev ett inlägg i dag på min egen blogg om just hur vi väljer att bedöma andras utseenden. Väljer vi att fokusera på utseendet eller på personligheten?
http://formycketavdetgoda.blogg.se/2014/november/valj-dina-komplimanger.html
Linda
9 november, 2014 at 13:31Shit inget snack om saken att vi bor i Sverige… Du har en fantastisk kropp som du kämpat för på ett sätt jag aldrig sett någon kämpa tidigare – och någon ifrågasätter det? Kan tycka att det i sociala medier just nu är mer okej att visa sin överviktiga kropp än sin vältränade – för att en vältränade kropp kanske betyder att man bryr sig för mycket. Man får verkligen akta sig för att jobba hårdare än andra här i Sverige. Tro att man är nått.
Shit vad arg jag blir av den där kommentaren, haha.
Linda
9 november, 2014 at 13:31Shit inget snack om saken att vi bor i Sverige… Du har en fantastisk kropp som du kämpat för på ett sätt jag aldrig sett någon kämpa tidigare – och någon ifrågasätter det? Kan tycka att det i sociala medier just nu är mer okej att visa sin överviktiga kropp än sin vältränade – för att en vältränade kropp kanske betyder att man bryr sig för mycket. Man får verkligen akta sig för att jobba hårdare än andra här i Sverige. Tro att man är nått.
Shit vad arg jag blir av den där kommentaren, haha.
vilma
9 december, 2014 at 18:56du säger att kvinnor borde hylla sina kroppar oavsett kroppstyp, ändå så var din kropp när du vägde mer inte bra nog att behålla. jag tycker att du får visa så mkt du vill men jag tycker att bloggare måste bli mer medvetna om vad de sänder ut för signaler. nu när du är smal och vältränad väljer du att posta bilder på dig själv, och du visar hur du har gått från ”tjock” till smal. tror du verkligen att det sänder ut ett budskap om att ”alla kroppstyper” är okej? nej det sänder ut samma budskap som cirkulerar hela samhället, nämligen att som smal kan man känna sig nöjd och stolt över sig själv, men är man tjock är man ful och äcklig.
vilma
9 december, 2014 at 18:56du säger att kvinnor borde hylla sina kroppar oavsett kroppstyp, ändå så var din kropp när du vägde mer inte bra nog att behålla. jag tycker att du får visa så mkt du vill men jag tycker att bloggare måste bli mer medvetna om vad de sänder ut för signaler. nu när du är smal och vältränad väljer du att posta bilder på dig själv, och du visar hur du har gått från ”tjock” till smal. tror du verkligen att det sänder ut ett budskap om att ”alla kroppstyper” är okej? nej det sänder ut samma budskap som cirkulerar hela samhället, nämligen att som smal kan man känna sig nöjd och stolt över sig själv, men är man tjock är man ful och äcklig.