Lite ont, och lite rehab.

För två veckor sedan när jag la mig under skivstången för att köra bänkpress, kände jag redan vid första uppvärmningssetet att något var knas. Det tog emot och högg till under nyckelbenet mer och mer för varje set, och efter ytterligare två bröstövningar var det omöjligt att fortsätta.

Det är svårt att veta exakt var det gör ont, framför allt ”däromkring”, runt axeln. För min spontana tanke var att det var just axeln som smärtade, men senare insåg jag att det inte alls var i själva axeln smärtan satt – men den uppstod när rörelse skedde i axelleden.

Diagnosen blev återigen överträning och att bröstmuskeln utvecklats lite väl bra och framför allt snabbt, så fästet inte riktigt hunnit med. Förutom att jag av uppenbara skäl inte skulle träna vissa saker utan låta ”skadan” vila, så kunde jag inte. Helt omöjligt att fuska för allt som innebar lyft framåt eller uppåt var som att sticka in en kniv under nyckelbenet och vrida till. Att undvika träning som gör ont är en sak, det som var svårast var att komma ihåg vilka vardagliga saker jag skulle vara försiktig med; sätta upp håret, ta ut grejer ur köksskåpet, ta av sig tröjor… 

Eftersom total träningsvila absolut inte var nödvändig bestämde jag mig direkt för att inte skippa all träning bara för att en liten liten del gjorde ont. Däremot anpassade jag min träning , och jag var noga med att köra rehab. Tre små rörelser, lätt lätt lätt, men varje dag utan undantag. Inåt- och utåt rotationer är klassiker, och så bra. I vanliga fall har jag alltid med dem i uppvärmningen inför bland annat dips och pressar av olika slag. Alltid mini-vikter och fokus på att hålla överarmen nära nära kroppen och verkligen rotera runt axelleden. Nu under rehab-veckorna har jag använt ett gummiband, och kört ca 15-20 rep, 3-4 set.

Utöver inåt- och utåt rotationer har jag kört den ni ser nedan (som jag inte ens vet vad den heter..?) och jag kan tala om att trots i princip zero weights har jag träningsvärk. Mellan skuldrorna och överlag i hela övre rygg. Nu har jag ju kört mycket mer än vanligt, men rotationer likt dessa är fantastiskt bra att inkludera i sin träning. Kanske inte nödvändigtvis varje dag så som jag nu gjort, men några gånger i veckan och framför allt inför övningar när axelleden är involverad.

Och det har gjort susen! Härom dagen kunde jag försiktigt träna annat än ben eller marklyft, vilket varit de enda två pass jag kunnat köra de senaste veckorna. Men nu skyndar jag långsamt och låter kroppen vila ikapp lite. Det är en fascinerande resa alltså, att arbeta med kroppen såhär. Jag lär mig konstant lyssna bättre, förstå bättre, och när vi samarbetar, jag och kroppen, tar vi oss snabbt igenom svackor likt dessa!

Nu kan jag till och med sätta upp håret utan att skrika till när armen lyfts 😉