fundering kring andras funderingar

Idag lyssnade jag äntligen på Saras senaste podd där hon pratar med Ann-Sofie Forsmark (jag skäms lite när jag säger det; men fram tills idag var hon en främling för mig. Ja. Numera undrar jag hur och varför jag inte hittat henne tidigare, vettig!) om det där med hälsa. Vad det är och framför allt varför det är så svårt.

Jag råder er att lyssna på podden själva, mycket bra avsnitt. Men en sak Ann-Sofie sa angående sitt yrke (fr hennes blogg; ”arbetar som hälsochef för 1400 kollegor, driver enskild firma där jag löpcoachar, och hjälper med kost samt instruerar på workshops och event”) och det faktum att hon ägnar sig åt ultralöpning (vilket rör sig om sträckor på 16 mil, si så där) var att folk ibland kan ifrågasätta ; men, är det verkligen hälsosamt, att träna inför och springa sådana lopp? Och hon sa (citat nu taget från minnet, men på ett ungefär): ”men jag springer inte ultralopp för att det är hälsosamt, jag springer dem för att det är mitt intresse. Och för att klara av och faktiskt orka sådana lopp krävs en viss grad av hälsa”. Det tyckte jag var himla klokt sagt.

För ibland kan jag känna ett krav att alltid vara på ett visst sätt, vara det folk förväntar sig är hälsosamt, bara för att jag öppet är intresserad av hälsa. Som att jag inte har rätt att göra val som kan uppfattas som ”mindre hälsosamma” bara för att jag till exempel valt att blogga i ämnet. Men hälsa är så otroligt individuellt, och ett så komplext ämne överlag. För ibland är det hälsosammaste ett träningspass, ibland en godispåse i soffan, ibland ett gott samtal med en vän, ibland en promenad i höstsolen… det är ju lite utav charmen, kanske. Vad vet jag, jag skriver inte det här inlägget för att berätta vad som är rätt eller fel, eller för att förklara hur läget är. Jag skriver det för att jag tror det är bra att fundera kring sådana här saker. Bra att ifrågasätta vad man gör ibland, som Sara och Annie poängterar i podden ; varför man gör något är egentligen det viktigaste. Varför väljer du just precis den maten? Varför har du bara bestämt att x antal timmar ska spenderas på gymmet/i spåret/på yogamattan? Varför vill du gå ner/upp i vikt?

För att vara hälsosam? Det är här jag tycker Annies kommentar är så lysande; kanske är hälsan inte alltid målet. Om man har ”hälsa” som mål, vem avgör när du nått den? Vilken gräns är magisk? Vad gör du då? Lever happy ever after? Det är viktigt att ha ett därför här. Kunna säga : jag väljer den här maten i så stor utsträckning som möjligt, jag tränar regelbundet, jag vill ha min idealvikt – allt detta för att kunna leka med mina barn/bli gammal/springa lopp (..för det tycker jag är så roligt) osv osv. Förstår ni vad jag menar? Så som Annie säger; hon förstår att ultralopp kanske inte är det hälsosammaste man kan ägna sig åt. Hon gör det inte heller för att vara hälsosam, utan hon gör det för att det är hennes intresse. Och för det, för att klara av att springa alla de där milen, vill hon leva hälsosamt. Det krävs, liksom. Så känner jag. Hur kul är det att träna tom på energi? Not so fun. Därför vill jag äta näringsrik mat i samband med mina pass. Vilken känsla lämnar ett grupppass jag inte alls ville gå på, men har hört är asbra? Inte en rolig känsla alls, och därför ägnar jag mig enbart åt den träning jag tycker är rolig : styrketräning. Hur mår jag en natt med för få timmars sömn? Skit. Därför anstränger jag mig för att ha korrekt dygnsrytm och få tillräckligt med sömn.

Jag ville skriva om det här, för att själv fick mig en funderare lyssnandes på denna podd. Jag vill inte vara hälsosam för att ”bara vara det”, liksom, utan för att jag vill kunna ägna mig åt den träning jag älskar, för att jag vill ha en kropp som inte gör ont och som fungerar som den ska, för att jag vill äta mat som smakar, ger mig energi och bygger kroppen som klarar av livet… därför. För mig är det också hälsa att äta godis, skippa ett pass om det känns så, se fem filmer i rad en regnig dag eller bara göra absolut ingenting ibland. För att ständigt tänka på att ”välja hälsosamt” kan nog vara bland det ohälsosammaste som finns. När jag är sugen på att laga något så är det roligt och kravlöst, och därmed också hälsosamt och givande. När jag inte är sugen så är en hämtpizza det hälsosammaste för mig just den kvällen. Det är hälsa för mig, och återigen, alla har vi vår individuella optimala hälsa, och val därtill. Just nu är jag bara glad att jag är ganska på det klara med hur jag ska göra. Äntligen.