Frågor och svar Inspiration och pepp Kost Tankar om ting Träning Vardagsuppdatering

ett gäng (viktiga) lördagsord

Det är tråkigt att behöva starta helgen med ett inlägg likt detta. Och jo, det känns faktiskt som om jag behöver skriva det, för jag vill (ännu en gång, kan tyckas) försöka förklara och klargöra en del grejer.

Jag fick denna kommentar, av en tjej som kommenterat förr, i ungefär samma ton:
”Förstår mig fortfaranade inte på dig. VARFÖR skriver du ut antal pass på antal dagar? Skulle du själv rekommendera någon att träna MER än två ggr per dag? Varför får jag känslan att du ständigt vill glorifiera ditt (osunda) sätt att leva? Varför får jag känslan av att du egentligen lider av ortorexi, även fast du inte vill erkänna det?
Du sjunker mer och mer i mina ögon.”

Såhär är det. Antal pass man tränar dag/vecka är rätt irrelevant, det som spelar roll är vad och hur man tränar, vad och hur man äter, och framför allt hur man lever resten av tiden då man inte tränar. När jag ”tränar” två gånger om dagen (vilket inte händer ofta, btw) så blir det 5 km på bandet, och sedan senare under dagen ett styrkepass på ungefär en timme. Jag skulle lika gärna kunna värma upp med en halvtimmes kondition och sedan köra styrkepasset, för att då ha tränat ett pass men gjort precis samma sak. Men som det ser ut idag har jag möjlighet att dela upp passen och vila (och äta) emellan, vilket jag föredrar. Jag svarade ungefär detta, och la till att jag skippade gårdagens kvällspass för att istället åka på utflykt med tillhörande max-mål som middag. Då fick jag ytterligare en kommentar:

”Jättebra verkligen men HUR kommer det sig att du ALDRIG skriver när du äter sådan typ av kost? Varför lyfter du ALLTID fram dina jävla protein-shakes och mat osv?
Kan för övrigt berätta att jag läser psykologprogrammet (1 termin kvar). Vid sidan av jobbar jag som PT.”

Och ungefär här spricker min det-är-okej-du-känner-inte-mig-attityd jag försöker hålla gentemot människor som uttalar sig om diverse grejer de inte vet ETT SKIT om. Jag har absolut inga problem med att skriva att jag åt ett maxmål igår, men om det inte faller sig naturligt att skriva om det, ja då gör jag det inte heller. När jag skriver om mat här, så ger jag er bilder och recept – för det är vad denna blogg handlar om. Ska jag då, en kväll som igår, mobilblogga en bild på ett maxmål och ge er innehålls-förteckningen? Jag kan inte se problemet eller vad jag gör så fel, ursäkta mig. Kan inte tycka att jag skriver vidare mycket om protein-shakes heller, för den delen (varför nu det vore så fel?). att jag ”lyfter fram” min mat, däremot, är ju givetvis för att jag gillar att laga den, äta den och dela med mig av den. Återigen – det är liksom vad denna blogg handlar om.

Jag blir uppriktigt sagt flyförbannad när jag får kommentarer likt dessa. För jag tar åt mig, känner mig otillräcklig som uppenbarligen inte fått fram min tanke, tro och starka övertygelse om vad hälsa är. För mig är hälsa balans och det tycker jag att jag skrivit om så många gånger (men det tål att upprepas, viktiga grejer!). Att en människa som uppenbarligen kan välja ut delar från min blogg, väldigt selektivt, och vända dem mot mig trots allt jag faktiskt står för, skriver om och delar med mig av, ska bli psykolog (?) och redan är personlig tränare, gör mig livrädd. Kan inte tänka mig en värre kombo än dömande med en förmåga att vända och vrida saker som uttrycks, och att besitta dessa egenskaper, och då välja dessa yrken – jag blir verkligen skraj.

Summa sumarum : jag vet att jag kanske bjuder in till slag i magen då jag är så ärlig och öppen. Jag har berättat om mitt förflutna, och tydligen har andra svårare att släppa det än vad jag själv har. Jag skriver rätt uteslutande om det där jag kallar balans, kombinerat med mina recept, så visst lämnar jag luckor att fylla för läsare som vill klaga och hitta fel – för jag skriver inte om de där eftermiddagarna i soffan när jag inte orkar ta tag i något och bara zappar på tv:n, jag skriver inte heller om utekvällarna (mest för att de typ inte inträffar, ha ha..) och jag skriver inte om vilket jävla lösgodis jag väljer (det är för övrigt 95% choklad och 5% surt). Så sure, vill man är det fritt fram att döma, hata och se fel. Men det är ett fruktansvärt tråkigt, fult och elakt sätt att bemöta och behandla människor på, även om jag nu valt att blogga. Och det är då verkligen inte en lämplig attityd att ha om man ska jobba med människor som på ett eller annat sätt mår dåligt. För då handlar det inte alltid om att förstå människors problem och mående, utan främst att respektera det, vara ödmjuk och att inte döma.

Men detta sagt, önskar jag er en fantastisk lördag! 🙂

Du kanske gillar

24 Kommentarer

  • Svara
    emeliesohlberg
    3 november, 2012 at 11:02

    Åh. Vad man än bloggar om, vad man än tycker, tänker eller gör så kommer det ALLTID att finnas folk som har något att säga om det. Tråkigt, men så är det.
    Du är stark och inspirerande! Stå på dig och ”ta ingen skit” som Grynet äger. Tack för en toppenblogg! Du inspirerade mig till att ta mig ut imorse på en 5km-jogg! Tack! 🙂

  • Svara
    C
    3 november, 2012 at 11:09

    Fortsätt som du gör, både du och dina recept är inspirerande! 🙂

  • Svara
    Victoria
    3 november, 2012 at 12:57

    Bra skrivet, saknar dig! <3

  • Svara
    Julia
    3 november, 2012 at 13:20

    Ta inte åt dig av sådana kommentarer, det är bara små människor som skriver sådant och det betyder ingenting. Fortsätt som du gör för du inspirerar många, däribland mig, och har positiv inverkan på andra människor 🙂

  • Svara
    Hanna
    3 november, 2012 at 13:47

    Jag gillar dig starkt. För mig är du en sund och härlig förebild. Det är så typiskt människor att triggas av små ickeväsentliga saker. Fortsätt gå din väg!

  • Svara
    Louise
    3 november, 2012 at 14:24

    Hoppas verkligen att du inte tar åt dig! Håller med alla de andra som skrivit innan, du är en otrolig förebild och ger ett hälsosamt intryck! Jag har inte alls uppfattat dig som sjuk eller osund på något sätt. Just keep going girl!
    Angående det här med att du hade flera pass per dag. Ser inte heller problemet med det exakt så som du säger. Om du hade köprt löpning och styrka direkt efter varandra, hade det varit ok då? För vad är det egentligen för skillnad att lägga in en vila emellan, äta och återhämta sig och sen köra styrka? Fortsätt köra ditt race!

  • Svara
    Linda
    3 november, 2012 at 15:01

    Men Herregud, hur lågt kan man sjunka egentligen???
    Ta INTE åt dig, jag ÄLSKAR din blogg och enligt min mening så har den en perfekt blandning av det som ialla fall jag vill läsa om! Den inspirerar och peppar på precis rätt sätt, fortsätt precis på samma sätt! Du är grym!!
    Kram

  • Svara
    Hanna
    3 november, 2012 at 15:48

    Jag blir å dina vägnar också förbannad. Gillar människan inte det du skriver behöver hon inte läsa. Tycker inte du ska känna dig otillräcklig. Du har en jättebra och inspirerande blogg. Fortsätt som du gör!

  • Svara
    Marie
    3 november, 2012 at 16:49

    Det är så trist när folk tycks sträva efter att läsa in problem och konfilkter i allt de läser, speciellt när det handlar om en blogg. Som om någon var perfekt, liksom. Istället tycker jag man kan låta sig inspireras av dina fantastiska recept, snygga bilder och träningsinspiration. Stå på dig!

  • Svara
    Lisa
    3 november, 2012 at 17:40

    det är rätt tydligt att folk som skriver detta själva aldrig haft ätstörningar och blivit bättre, man KAN bli frisk, och framförallt MER vaken på tankarna som är ”sjuka”. Man ska nog oroa sig mer för någon som aldrig upplevt botten och hur sjukt man tillslut börjar tänka

  • Svara
    Emma
    3 november, 2012 at 19:19

    Ta inte åt dig. Det där är uppenbart en total idiot, som drivs av något som verkar vara avundsjuka/okunskap/bitterhet. Och håller med om att det är skrämmande att personen ifråga ÄR PT och ska bli psykolog (?!). Båda är yrken där man arbetar med människor man inte känner särskilt väl egentligen. Att gå in med en sådan dömande inställning känns varken vettigt eller professionellt. Hade personen i fråga använt kunskaper från psykologiska utbildning hade det varit mer rimligt, att om hen nu tror du är så skadad, skicka ett mail och fråga hur du egentligen mår. Skit i haters, du är grym. Så länge du själv vet hur du mår och var du står då ska kommentarer som denna inte spela någon roll. Ha en fin lördagskväll.

  • Svara
    Nina
    3 november, 2012 at 21:44

    Börjar bli tröttsamt att läsa kommentarer om att folk tränar för mycket. Våra kroppar är gjorda för fysiskt arbete och klarar en hel del ”stryk”, de anpassar sig! Det är i så fall våra sinnen som inte hänger med – men så länge man klarar att träna på den nivån man gör och mår bra av det i huvudet så finns det INGET som hindrar en.

    Jag tycker att du är duktig på att skriva, uttrycka dig och förmedla dina tankar och åsikter. I min värld är det solklart att du verkar ha hittat en livsstil som du trivs med – och det måste ju vara det viktiga här egentligen, eller hur?

  • Svara
    Linda
    3 november, 2012 at 21:52

    Det finns så många frustrerade och elaka människor som tycker att det är så jäkla lätt att häva ur sig saker på nätet. Som om det inte skulle räknas. Om det finns de som blir irriterade på hur och om vad du skriver så kan de ju helt enkelt välja att inte läsa. Svårare än så är det inte.

    Fortsätt skriva som du vill, vi är ett stort gäng som gärna läser! Kram.

  • Svara
    Anna
    4 november, 2012 at 00:26

    Jag vill skriva så mycket men kan inte formulera mig så att det blir tillräckligt.
    Du är bra. Så jävla bra.

  • Svara
    Carola kjellen
    4 november, 2012 at 08:41

    Brukar läsa din blogg och är faktiskt helt ointresserad av om du äter ett maxmål, är intresserad av dom goda nyttiga recept du lägger ut och insperation till vad jag ska äta. Vill jag äta ett maxmål vet jag ju hur man ska göra det 🙂 Du är en jättebra förebild för mej och din. Blogg hjälper mej med min SUNDA träningslivsstil.

    • Svara
      roethlisberger
      4 november, 2012 at 10:06

      haha men precis, lite det jag menar! Varför fan skulle jag skriva om det för?! 😉 härligt att kunna inspirera till en hälsosam livsstil 😀 take care!

  • Svara
    Maxine
    4 november, 2012 at 10:42

    Du har en extremt inspirerande blogg och jag tycker inte att du ska ta åt dig av alla taskiga och dåliga kommentarer! Sticks and stones! Fortsätt vara dig själv och bry dig inte om vad andra säger, de är säkert bara avundsjuka 😉

  • Svara
    Emma
    4 november, 2012 at 16:24

    Fanny, du är grym som människa och du är grym på det du gör! Hoppas verkligen inte att du tar åt dig av dumma kommentarer som denna! Fortsätt som du gör, för du gör det sååå bra! 🙂

  • Svara
    Amanda
    5 november, 2012 at 08:20

    Det är förmodligen en tjej som har skrivit dem kommentarerna och lägre kan man inte sjunka faktiskt. Hon har alltså 1 termin kvar på hennes psykologutbildning och har inte mer vett än att bemöta människor på det viset? Hon har ju definitivt valt fel yrke. Hon borde sitta och sy för sig själv någonstans istället, enligt mig.

    Hennes kommentarer genomsyrar dåligt självförtroende. ”Dina jävla proteinshakes” påvisar det mycket tydligt. Hon orkar alltså inte med att du till större delen äter och lever sunt, medan hon själv känner sig dålig i jämförelse och därför väljer att nedvärdera dig. Hon försöker få fram att du äter MAX-mål för att hon ska få sig själv att må bättre. Egentligen är det ju synd om henne.

  • Svara
    Ellinor
    5 november, 2012 at 09:09

    Det är så tråkigt att det alltid skall finnas dessa människor som behöver kommentera negativt och trycka ner andra…varför!? Om man inte gillar det man läser/ser, varför fortsätter man då att besöka bloggen i fråga. Någonting som dessa personer också verkar glömma är att det som delges i bloggen endast utgör en liten, liten del av människan bakom och dennes liv.
    Som någon skrev i en kommentar här ovan; hade jag velat ha ett Max-mål eller zappa i soffan, ja då vet jag själv precis hur jag skall göra. Det jag söker här (och i andra bloggar också för den delen) är inspiration och motivation. Det är just detta jag ser som fördelen med just bloggar och bloggare – möjligheten till att utbyta erfarenheter, tankar och idéer. Sedan får man plocka ut det som passar en själv och med dessa insikter skapa sig en egen grund.
    Som tur är verkar du ha många fler tacksamma läsare så jag hoppas att våra ord kan överskugga de negativa.
    Du gör ett grymt bra och fint jobb här på bloggen!
    Kram

  • Svara
    Ida
    5 november, 2012 at 11:54

    Hej där Fanny!
    Istället för att reagera på dessa ”negativa” kommentarer med att känna det som att du blir påhoppad eller att någon vill sätta dit dig så tänk istället att’ Yes nu kan vi starta lite intressant diskussion här’. Eftersom att du är trygg i dina egna värderingar och i ditt livsstilsval så har du inget att frukta från människor som sitter framför sin dator och häver ur sig saker som dom aldrig skulle våga göra face to face eller hur?Man kan aldrig bli omtyckt av alla och vem vill förresten bli det? Vore ju kalasbra om dessa människor som vill ge ”konstruktiv kritik” själva hade en blogg som du kunde gå in och undersöka för att se till att dom upprätthåller en lämplig standard 😉

  • Svara
    Anonym
    5 november, 2012 at 12:22

    En apa kan köpa ett max-mål, krävs lite mer att laga god och hälsosam mat! Och påtal om det där med psykologprogrammet så skrämmer det där mig också. Jag läser beteendevetenskap (också 1 termin kvar, men då är min utbildning ”bara” 3 år) och till och med jag vet att det är jättedåligt att skriva sådär! Om du nu till exempel skulle ha ortorexi så skulle det knappast hjälpa dig att rapa ur sig en sån där kommentar. Hon skriver säkert till dig de dagar hon är på dåligt humör 😉

  • Svara
    Annica Långvall
    5 november, 2012 at 18:43

    Tråkigt att en av våra framtida psykologer har den attityden…

    Jag är själv dietist och jag är kräsen på vilka mat- och träningsbloggar jag läser eftersom jag tycker det finns så mycket osunt tänk överallt, och jag blir ledsen när jag ser att osunda budskap sprids av folk som har många som ser upp till dem. Din blogg har jag bara läst ett par veckor men jag blir glad av att läsa den, det känns som att det finns en hälsosam och positiv grund i det du skriver, en matglädje och en strävan efter att leva MED mat istället för emot den. För att inte tala om vackra bilder och kreativa frestande recept.

    Folk som stör sig kanske borde göra som jag; inte läsa bloggar som man blir upprörd av och istället söka sig till bloggar som man själv mår bra av att läsa. Då får man energi istället för att sprida negativ energi med elaka kommentarer, och det blir kul för både bloggaren och läsaren 🙂

    Ha det fint!

  • Svara
    Sandra Sandberg
    6 november, 2012 at 13:17

    Jag gillar hur hon understryker att hon läser dels psykologi (med termins specifikation) samt jobbar som PT! Som att det ger henne mer rätt att analysera dina inlägg! Dagens mediabrus ger oss möjlighet att välja vad vi vill läsa! En blogg är sällan vetenskapligt grundad och det är väl mer charmen av att få dela vardagen och dess tankar skribenten har.. Men det var ju snällt att hon tog sig tiden att skriva! Även om det var rätt onödigt, haha! Jag läser din blogg dagligen! Vill ha den precis som den är, en förlängning av ditt liv som inspirerar.. Tack så mycket sluta inte pga sånna som hon 🙂

    Kram Sandra

Lämna ett svar