hur man grillar kyckling

Kyckling och lax, kan vara det absolut tråkigaste och äckligaste som finns i kött-väg. Om man tillagar det fel. Det på riktigt smärtar i mig när jag tänker tillbaka på skolmatsalens sorgliga dråp av fina laxfiléer som mer påminde om gummiankor än den goda fisk det faktiskt är. Hua.

För kyckling gäller samma sak, finns det något tråkigare en än torr kycklingfilé? Nä. Men, tillagas det rätt tycker jag både fisk och fågel slår alla andra djur. Om vi nu ska äta dem, osvosv. Jag fullständigt älskar lax, och rökt makrill, sill, tonfisk… till och med torsk börjar jag behärska nu mera (där handlar det verkligen om hur man tillagar den!!). Och kyckling kan man ju ha till allt, ni vet. Servera till allt, med allt, på allt, ha ner i allt… och äta rakt upp och ned som den är.

Men gör man det, äter en kycklingfilé rakt upp och ned alltså, så är det viktigt att den är tillagad rätt. Och med det menar jag i princip : inte torr. Jag menar yta med smak, och perfekt ljus mitt. Inte rosa, men nästan. Allra helst, grillar jag min kyckling. Precis som den är. Utan kryddor, faktiskt. Sedan låter jag såser och tillbehör sköta resten. Och Mr har noga förklarat för mig hur man grillar kyckling bäst. Let me tell you! Linda in i folie, lägg på grillen, på med lock. Vänd efter några minuter. Låt kycklingen bli nästan klar där i folien. Ta sedan bort folien och ”grilla dit” önskad mängd yta. På det här sättet bevarar man saftigheten, till skillnad från när man gör ”tvärtom” (dvs grilla yta, sedan skjuta åt sidan och lägga på locket för att låta bli genom-klar… låter det bekant?). Såhär gör jag numera med allt jag grillar. Folie, vänd, yta, vänd – klart! Perfekt! Mums!