Igår på gymmet lyssnade jag på två män som pratade. Först om förra helgens EU-val och partierna i storhet. Okunskap och oförståelse men jag fokuserade på mitt pass istället för att lägga mig i konversationen. Sedan gick den ena mannen, en ny snubbe tog hans plats och samtalet handlade nu om kroppar istället. Gymkroppar. Kvinnokroppar på gym. Kvinnor som trodde att de var snygga när de hade mycket muskler. De stackars kvinnorna som fått helt om bakfoten vad män vill ha.
Tacka gudarna för att jag vid det här laget var på mitt sista set, hade väldigt bråttom samt hade en hantel att ta ut min bubblande irritation på. För deras klumpiga kommentarer provocerade mig något enormt. Jag bara väntade på ett uttalade som skulle ge mig en öppning att högt säga ”vet ni, kvinnorna kanske inte tränar för att behaga er. De kanske inte bygger muskler för att de tror att det är vad NI vill ha, de kanske gör det för att DE vill ha starka kroppar”
Jag lämnade gymmet och tänkte att herregud vilken tur att jag susade till vallokalen fem minuter innan stängning i söndags. Vilken tur, att jag la min röst på ett parti som kämpar för att idioti likt den jag just bevittnat ska försvinna. Eller ja, kanske snarare för att kunskapen och förståelsen ska öka. Och som jag hoppas att alla kvinnor som tränar gör det av precis rätt skäl; för sin egen skull. För att muskler och styrka är vackert, friskt och underbart. Inte för att behaga trångsinta människor utanför. Vad män, eller nån annan för den delen, tycker om dig, din kropp eller din träning är så jävla inte intressant eller relevant. Glöm inte det, ok?!
Inga kommentarer