Motivation är inget man ”får”, den skapar man!

Träning är färskvara. Det har jag så många gånger konstaterat, både lyckligt och bittert. När jag flitigt nött chins varje pass tills jag utan problem körde mina set med 10 kilo hängande kring midjan, och när jag efter överansträngning i ryggen (ja, det hängde ju lite ihop 😉 hehe) fick vila från chinsen och insåg hur snabbt styrkan försvann.

Det är därför jag gillar att variera med lätta teknikövningar som stärker och stabiliserar i de tyngre, lite mer isolerade, övningarna. Axelrotationer, enarms-fokuseringar, lätta helkroppsövningar, bålstabilitet osv osv… Det bästa (och roligaste!) med att varva lite lättare övningar där fokus är teknik, är att känna kontakten. Att köra massa repetitioner tills det riktigt bränner. Att också få bättre förståelse för var de tyngre övningarna ska ta, för ibland är det svårt att känna på samma sätt när vikterna ökar och så mycket fokus måste ligga på att med korrekt form få upp/bort/fram alla kilon 😉

De senaste veckorna har jag haft riktigt om och mör kropp, så på fredagen körde jag ett kort löppass på 4,5 km för att i lördags vila helt, köra axlar och bålstabilitet söndag och igår vila igen. Jag är fortfarande trött, men inget gör ont. Så nu blir det att ta sig i kragen och åka till gymmet igen. Det där med motivation, man kan inte vänta in den, den kommer inte i ett vackert inslaget paket huxflux – den måste skapas. Bara att göra. Om jag kommer hem och ångrar mitt besök på gymmet lovar jag att erkänna det… men det kommer ju inte ske.

Tills vi hörs igen kan ni ooha er över en bild på annat än söta bakverk eller ansikts-selfies jag annars fyller mina inlägg med; här har ni årets bild från gymmet, tagen förra veckan. Får ju till en sådär var tioende månad eller så. Dubbelhakan hör till, för att citera en man på gymmet ”det är så skönt att se tjejer som vågar vara fula på gymmet, så man ser att du faktiskt är här för att träna”. Eftersom jag har en bra dag idag väljer jag att det som en komplimang!