Okej. Det här har blivit min och min träningskompanjons nya hatkärlek på benpassen. För herrejesus vad det är roligt och ett j*kla helvete på samma gång. När jag blir riktigt trött blir jag gråtfnittrig (vaddå, blir inte ni det eller?) och det blir jag varje gång vi kör denna. Jag liksom skrattar och gråter samtidigt för det är en så brännande känsla och man tänker hela tiden nej nu klarar jag inte mer – men så gör man det. Och den känslan är bara så himla fin!
Såhär: ta en skivstång, antingen helt utan vikt eller eventuellt bara några liten liiiten vikt (jag kör med enbart stång, en lätt sådan på 15 kilo, ibland 20. Mina grabbar tar max stång+10 kilo, så lassa inte på för mycket då det här är jobbigt även utan stång) och sätt på låten Flower med Moby. Låten går ”bring Sally up, bring Sally down” osv osv och det man gör är helt enkelt att gå upp när det ”Sally up”, och ner i ett knäböj när det är ”Sally down”. Se klippet nedan om något är oklart.
Låter enkelt? Jo, men så är det en låt på tre och en halv minut där de där jäkla down’sen ibland är rejält långa och utdragna… Prova själv, det är svinkul//slash//apjobbigt och det är precis så jag gillar min träning i alla fall! (kommentera gärna om du testar och berätta vad du tyckte!)
2 Kommentarer
Carro
3 november, 2014 at 13:12Nä fy fan! Kunde jag göra riktigt bra knäböj skulle jag testa. Känns inte riktigt värt nu! Nåt att ha som mål, kanske. 😉
Karin
1 december, 2014 at 16:34Jag älskar den här övningen! Den är galet jobbig, men ger perfekt utrymme att träna pannbenet samtidigt som de riktiga benen