En o-julig jul

Årets jul har varit väldigt o-julig för mig rakt igenom. Inget pepparkakshus har bakats, ingen adventsljusstake har ställts upp i fönstren och själva julafton spenderade jag ensam hemma med hundarna ätandes en skål pasta framför tvn. 

Julaftons morgon åt J och jag risgrynsgröt och gav varandra varsitt paket. Sedan spenderade vi en dryg timme ute i snön med hundarna och efter det stack jag till gymmet för lite egentid. Någon gran har vi inte heller orkat införskaffa, utan jag jul-pyntade vår stora kaktus och det fick duga i år. 

Min familj var här i lördags för en fika och det var mysigt, då fick jag lite julstämning och hemmet fylldes med vackra blomarrangemang och juliga buketter. Men i övrigt… julstämningen har lyst med sin frånvaro.

Jag vet inte. Året som gått har varit så väldigt rörigt så att fira jul har liksom helt fallit bort mitt i allt annat. Nyårsfirandet blir nog inte mycket festligare, vi tänkte ha middag här hemma med några vänner och that’s that, liksom. 

Det jag däremot uppskattar och njuter av varje dag, är mina två små fyrbeningar. Herregud vad de förgyller och ger mitt liv mening. Jag är så förälskad i deras personligheter. Att varje morgon få vakna med dem tätt intill, och varje kväll somna likadant, är ovärderligt. De är ovärderliga. Det spelar ingen roll att julen blev trist i år, för jag har ju dem. Varje dag. Och det är värt mer än alla jular i världen.