När jag visade bilderna från plåtningen jag gjorde för Sportamore och den nya löparkollektion från BLACC, fick jag en kommentar som gav mig blandade känslor. Jag svarade kort i kommentarsfältet men eftersom jag har tänkt en hel del på det här sedan dess ville jag skriva några rader till om ämnet, i ett eget inlägg. Såhär löd kommentaren;
Hej, av ren nyfikenhet, varför får du stå (snarare springa) som modell till löparkläder när du ej är löpare? Eller får och får, menar mer har du någon koll på hur resonemanget går hos fotograf/hen som planerar fotograferingen? Menar – du som styrketränar har ju en väldigt muskulös kropp (förlåt för att jag tar mig frihet till att kommentera din kropp!) , som man inte riktigt får vid löpning (ifall man inte kompletterar med styrketräning då…) och ger inte det en konstig bild? Endast en tanke bara!
Du är superbra!
Okej. Såhär tänker jag. Jag tycker att det är både bra och framför allt ansvarsfullt av ett klädmärke att välja att visa upp sina kläder med olika människor med olika kroppsformer. Jag är så himla trött på att det ska vara EN typ av människa som är ”rätt form”, det rätta i sammanhanget är väl variationen?! Det tycker jag personligen är att ge en korrekt, sund och bra bild av vad träning är. För träning är liksom inte något bara en liten utvald grupp får ägna sig åt, träning är för alla.
Att säga att en ”inte har en kropp som min” om en löptränar tycker jag ärligt talat mest är en rätt stor tankevurpa. Jag kan löpa, jag bara gör det inte så ofta då det inte är en träningsform jag (just nu) tycker är värst rolig. Precis som alla andra har jag inte obegränsat med tid utan måste prioritera, och just nu prioriterar jag bevisligen annan träning då det är vad jag, just nu, gillar att ägna mig åt. Med det sagt så känner jag många riktigt muskulösa människor som löptränar, så nä… det blir liksom helgalet att säga att det finns ett visst ”sätt en ser ut på, om en löper”.
Låt oss uppmuntra företag och klädmärkens ”användande” av modeller i varierande form, färg, kön och ålder. Varierande allting, helt enkelt. Låt oss lämna det där trista med ramar och ideal och förbestämda ramar och mått för oss att passa in i, och istället visa hur olika kroppar kan bära upp- och känna sig bekväma i alla typer av kläder.
Så tycker jag, i alla fall. Slutligen, vill jag också säga att jag hade jätteroligt den där onsdagen i juni när jag plåtades i BLACC’s löparkläder. Jag blev väldigt glad över att bli tillfrågad från första början, och uppmuntrar som sagt Sportamore’s initiativ att anlita modeller i varierande storlek och form.
Fotograf: Pavel Maira [ pavelmaira.se // Steaksandwich.se ] för Sportamore.se
5 Kommentarer
FIT by Emma Hå
9 augusti, 2016 at 07:26Jag drömmer fortfarande om den dagen så en sportkollektion vågar anlita en tjock modell. Det finns fortfarande någon sorts föreställning om att tjocka människor är lata och otränade, och de allra flesta träningskollektioner går bara upp till L, trots att de är just de tjocka som hela tiden pressas för att de borde ”träna mer och äta mindre”. Jag har aldrig vart så här tjock och så här vältränad i mitt liv,och ska springa maraton om 8 veckor, med alla mina överviktskilon verkar det som eftersom de vägrar försvinna. Jag använder dessutom BLACC’s kläder (i största storleken) och hade tyckt det var askul om sådana som mig, träningsmänniskor av okonventionell modell, kunde få vara ansiktet utåt ibland.
Rund är också en form!
10 augusti, 2016 at 13:21Word!
Petra
9 augusti, 2016 at 10:58Ursäkta mig men så dumt att hålla på att kategorisera människor hela tiden; löpare, lyftare, smala, mulliga ja behöver jag fortsätta… ?! Skitkul att du blev tillfrågad o grymma bilder ni tog, du är ju helt fantastiskt stark och cool. Tycker val av modell var ypperligt!!
Jeanna
9 augusti, 2016 at 11:36Men, vilken kropp ”får” man av löpning då? Jag har samma kropp både i perioder när jag springer mer och mindre. Får ingen ny! Kanske undrar personen egentligen varför du som inte är känd för att just springa gör det jobbet. Och det ska ju inte du svara på i så fall, utan märket (jag kan dock svara åt dem: för att du är en sjukt bra frontfigur, plus snygg och smart och har redan en bra publik). Den som frågade gjorde verkligen en tankevurpa, som du säger. Det var ingen vidare genomtänkt fråga. Tänk först, skriv sen! Moget hanterat av dig, Fanny.
I
13 augusti, 2016 at 09:25Ja alltså, jag springer mycket och har väl fått vad som anses en ”typisk löparkropp”; smalt och starkt och… platt. Dock tror jag att den här ”löparkroppen” inte är något man får om man tränar lagom eller måttligt eller vad man ska kalla det utan ”kräver” att man nöter långa distanser OFTA (dvs utan möjlighet till ordentlig återhämtning). För NEJ jag har tyvärr inte en hälsosam relation till träning eller mat, och det är ganska väl känt att löpning (utan återhämtning!) bryter ner kroppen snarare än bygger upp. Jag tror inte att någon (i alla fall kvinna) med den här löparkroppen är hälsosam, även om det säkert finns de med hälsosamt SINNE så mår kroppen inte bra. (Jaja undantag finns såklart men äh.)