Browsing Category

Tankar om ting

Det är alltså fortfarande inte så att enskilda saker, tagna ur sitt sammanhang och utan helhet, säger något om din hälsa eller välmående.

Publicerad 2 augusti, 2017

Min kollega och vän Sara skrev igår ett inlägg som på ett otroligt bra och sammanfattat vis sätter ord på något också jag känner, om ett ämne jag själv berört flertalet gånger tidigare (jag samlar några länkar i slutet av detta inlägg för den som vill läsa mer). Nämligen det där om att det finns inte ETT sätt att vara hälsosam på. Värdet och vinsten av de ”hälsosamma” sakerna och/eller valen en gör minskar INTE i värde om en ibland kanske OCKSÅ gör något som eventuellt kan anses vara ”ohälsosamt”. Att göra både och är INTE att misslyckas med det ena, och det finns faktiskt inget som säger att ”X” ALLTID är det rätta/bästa sättet, det ”hälsosamma sättet”.

Visst, om vi plockar ut enskilda saker ur sitt sammanhang kan vi ofta kategorisera det som antingen bra/mindre bra. Det gäller allt från livsmedel till sätt att träna. Men ingen (ingen!) ÄR ju dessa enskilda saker eller val, utan det handlar om en helhet. En helhet som, om man talar om vad som är ”hälsosamt”, innefattar cirka tusen enskilda saker som TILLSAMMANS bildar vårt upplevda (och faktiska) välmående.

Sara skriver om hur hon anklagas vara en dålig förebild eftersom hon dricker vin. För hon jobbar ju som redaktör på en hälsotidning herregud!? Suck. För mig är det ärligt talat helt obegripligt hur någon kan tycka att det finns ett motsatsförhållande i att BÅDE arbeta med- och ägna sig åt träning/hälsa OCH att göra/äta/dricka saker som en gillar — även om någon eller några av dessa saker kanske inte anses vara ”hälsosamma”.

Återigen; vi kan inte se på saker- och kategorisera dem enskilt. För de påverkar oss inte enskilt, och vi är inte bara en sak.

Nu dricker inte jag vin särskilt ofta, så just mitt vindrickande har aldrig blivit ifrågasatt, däremot får jag rätt ofta försvara andra val jag gör. Som att jag äter en hel del ”vanliga” sötsaker, trots att jag bakar ”nyttigt” (till största del) och tränar. Men för mig är det verkligen inget konstigt med det — JAG GILLAR JU BÅDA?! Jag älskar Ben & Jerrys och jag älskar att försöka mig på att skapa egna (”hälsosammare”) varianter av bakverk och gotte. VARFÖR skulle det ena utesluta det andra, VARFÖR måste en välja, om båda sakerna är saker en gillar? Om något, är väl hälsa att inkludera saker i livet som får en att må bra på ett eller annat sätt, eller?

Jag påstår inte att lösgodis gynnar min hälsa, det är vi väl alla rätt överens om att det inte gör, men lösgodis är ju för bövelen inte det ENDA jag äter?! Det faktum att jag äter lösgodis får mig inte att skippa träningen, det får mig inte heller att INTE äta faktisk näringsrik mat OCKSÅ. Däremot gillar jag lösgodis. Precis som jag gillar att träna och gillar äta goda, så kallade ”hälsosamma”, måltider OCKSÅ.

Varken jag eller du eller någon annan måste ”välja sida” här. DET är liksom min poäng. Och ursäkta mig, DET tycker jag är så nära hälsa man kan komma. Att förstå att bara för att en ibland gör något som e-n-s-k-i-l-t, separerat från precis allt annat en gör i livet, kanske inte gynnar ens hälsa så gör det en inte till en ohälsosam människa. Inte heller gör det en till en på något vis ”falsk” människa, eller för den delen en ”dålig förebild”. DÄREMOT är sannolikheten stor att om du gillar det du gör, så gör det dig förmodligen till en betydligt LYCKLIGARE människa.

Så. Några gamla inlägg på samma tema:

Livet Tankar om ting Träning

Lördagsutflykt, lycklig hund och bokad röntgen

Publicerad 17 juni, 2017

Nala är väldigt trött och seg om dagarna nu när det är så varmt. Promenader dagtid är uteslutet, men hon gillar att ligga i solen och allra helst rulla runt runt i oklippt gräs som kittlar härligt. Hon vill ju också alltid bara vara med där jag är, och precis alla människor och djur är roliga att träffa, liksaså är precis alla nya platser spännande att besöka. Det är fint att ha en sådan hund, jag vill ju kunna ha med henne överallt. Just nu är hon kanske lite väl glad i allt, och förstår inte ibland alls varför hon inte kan vara i centrum i alla sammanhang och i alla sällskap. Men det är ju mycket en unghunds-sak, och eftersom hon alltid gör allt med sådan omåttlig lycka är hon lätt att förlåta, även när det blir lite väl intensivt.

Nåväl! Idag var vi båda helt däckade av värmen, och vilade i soffan efter lite förmiddagslek ute i solen. Eftersom jag försöker ”ta helg” nu för tiden, inte sitta med jobb lör-sön, ville jag ”göra något av” dagen. Hitta på något som jag vanligtvis inte hinner eller orkar under veckorna. Så jag packade ihop en Nala-ryggsäck med några liter vatten, drickskål och leksak och tog med mig Nala ut till Wenngarn Sportcenter, där vi sedan hängde dryga timmen på utegymmet.

Nala var supernöjd och glad under hela besöket. Vi hittade ett skuggigt hörn där hon mellanlandade ibland för att dricka eller bara rulla runt lite. Men för det mesta ville hon vara där jag var, så mina försök till frontböj, marklyft och armgång involverade idag också momentet: ”se upp för hunden”. Vilket ärligt talat inte gjorde så mycket till eller från vad gäller min egen träning — jag har den senaste tiden fått allt mer ont och idag funkade tyvärr ingenting som jag ville.

I förra veckan tog jag mig till en läkare, och har nu fått remiss för röntgen, av både axel och nacke. Det är steg ett, förmodligen kommer mer eller mindre hela överkroppen behöva röntgas men av förklarliga skäl görs det i omgångar. Det känns i alla fall bra, att jag har ”tagit tag i” den här problematiken nu äntligen. Röntgen visar visserligen inte på långa vägar allt, och inte heller är det alltid så självklart vad som är orsak och vad som är symptom — MEN efter över 3 år av konstant smärta som nu den senaste tiden blivit allt mer intensiv och handikappande i livet i stort, tänker jag att allt jag kan göra och undersöka bör jag nog ge en chans.

Så för att sammanfatta dagens utflykt till wenngarn: inte så mycket träning men ett himla fint sällskap och en fin timme i solen!

Livet Tankar om ting Vardagsuppdatering

Inför beach 2017

Publicerad 5 maj, 2017

Min bloggkollega och vän Sara är bra på listor (ja och mycket annat också, såklart. Exempelvis är hon oförskämt bra på att lyfta tunga saker, men det är inte vad just det här inlägget ska handla om) och till skillnad från hur jag känner inför de flesta tidningsrubriker just nu (inför ”beach 2017”, ni vet) så är jag uppriktigt intresserad av att läsa hennes inlägg ”5 skäl till att jag inte kommer skämmas över min mage i sommar”. Precis som jag uppskattade att läsa hennes inlägg ”5 saker jag gör för att förbereda mig inför beach 2017”. Det är liksom rubriker och inlägg jag känner är långt mer relevanta än alla de där hetsiga artiklarna en hittar så fort en slår upp valfritt magasin såhär års.

För ja – snart är det sommar. Tidningshyllorna fylls av omslag med de bästa och snabbaste sätten att tappa fem kilo här, bygga en liten Beyoncé-röv där. Instagram- och facebookflöden fylls av bilder och citat om att stå emot, om att kämpa. För du vill väl se bra ut på stranden?! Det är ju faktiskt det viktigaste, när en är sommarledig och solen skiner – att en ser bra ut.

Eller, ja. Kanske inte? Alternativt kan en välja bort och sålla i flöden, exempelvis i instaflödet. En kan helt sonika skita i att köpa tidningarna och strunta i att läsa de tio tipsen om hur en bäst ”kommer i form”. Men även om en gör det så är det svårt, om inte direkt omöjligt, att missa rubrikerna och de där satans ”inspirerande citaten” som poppar upp här och var såhär veckorna innan sommerledigheten.

Därför vill jag nu, för tredje året i rad, lista några vanligt förekommande ”fitness-citat” som jag tycker bör omformuleras en aning.

”How do you want to feel this summer… Fit or jealous?”
Ja… vad sägs om lycklig, pirrig i magen, lugn i själen och närvarande i nuet? Just a thought.

”This could be you in a few months…” (med en helt orelaterad bild på en platt mage eller dylikt)
Nej, det kan det faktiskt inte vara. Det kommer aldrig vara du. För alla är olika och vet du? Det är helt OK. Riktigt bra, är det till och med.

”Dear stomach, You’re bored. Not hungry. So shut up.”
Eller, så ger du den något gott. Vi måste äta ibland, det bara är så. (ps: guud vad tråkigt det varit annars) Och (!!) du kanske visst är hungrig?

”Someone who is busier than you is running right now”
Jaha, vad kul för hen då! Jag väljer den träningsform jag tycker är kul, och utför den när jag orkar/har lust. För att det är kul.

”Don’t eat that cupcake, you’re sweet enough”
Eller ät den, om du vill. Eller ät något annat, om du vill. För newsflash: du är söt ändå.

”En kaka = tusen burpees”
För det första: VEM äter EN kaka? För det andra: en kaka (eller två eller tre eller femton) är framför allt = gott. Jag involverar helst inga burpees alls, om jag ska vara ärlig. Däremot kan jag starkt rekommendera träning i kombination med kakor; att dra ihop några favoritvänner och träna vad ni nu gillar och ha en gemensam fika-paus. Det är fint!

Resan Tankar om ting Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

Detta satans propagerande för att alla ska skippa mediciner

Publicerad 13 april, 2017

I höstas skrev jag om sjukshaming (=påhittat ord som beskriver skuldbeläggning av sjuka) efter att Sara uppmärksammat mig på en ”hälsobloggares” inlägg på Facebook. Både jag och Sara blir illa till mods och uppgivna av den typen av inlägg, och tyvärr är det alldeles för ofta vi trillar över dem. I förra veckan reagerade vi båda på ett nytt Facebook-inlägg, där avsändaren var samma ”hälsobloggare”, och det gör mig så-himla-ledsen att läsa sådant här. Förra gången blev jag främst irriterad och suckade högt för mig själv, för då var det liksom mest bara urbota dumma påståenden (läs mitt inlägg om det här) men den här gången blev jag framför allt ledsen.

Viktor Frisk släppte precis sin bok ”Min superkraft”, en bok där han skriver om sin adhd och hur han lärt sig leva med den. En bok och budskap som jag på det stora hela är positivt inställd till, såklart. Det är först när det plingar i min telefon och jag får en skärmdump skickad till mig, där jag alltså kan läsa tidigare nämnda ”hälsobloggares” inlägg på Facebook om Viktors bok, som lyder ut såhär;

”Wow vilken inspiration Viktor Andersson Frisk är, som visar vägen för alla där ute att det går att leva & fungera utan medicinering med superkraften ADHD. Idag släpper han sin bok & vi behöver supporta varandra mera så jag vill dela hans fina video. Dela, gilla och kommentera inlägget om ni vill för att visa kärlek”

[videon kan ni se HÄR]

Jag förstår om det faktum att jag reagerar på detta anses dramatiskt och onödigt. Men dels så har alltså samma bloggerska uttalat sig om det här med mediciner flera gånger tidigare (exempelvis hävdat att cellgifter är ett trick läkare använder för att tjäna pengar på ”patienters svagheter”) och framför allt så talar hon här om en diagnos jag själv har – och faktiskt även lider rätt mycket av att ha.

Ja, ovan kan ni se min spontana reaktion ”i stundens hetta”. Jag har de senaste dagarna försökt hitta lite mer sansade ord för att kunna skriva ett blogginlägg om det, men ärligt talat – det är precis såhär jag känner. Jag blir uppriktigt jätteledsen, och uppgiven. Extra märkligt blir det också när jag ser videon hon hänvisar till. Viktor nämner inte ett ord om medicinering, utan det är något bloggerskan själv väljer att lyfta fram. Viktor visar minsann att det går!

Missförstå mig inte nu – jag ifrågasätter inte huruvida det går att leva och fungera utan medicin. Det går, ibland. Det går, för vissa. Det är till och med rätt ofta så att medicinering är nödvändig enbart i perioder, för att få livet och vardagen att fungera, för att sedan inte vara nödvändig längre. Bland det första en lär sig om adhd, när en nu på riktigt sätter sig in i vad det faktiskt är, är att omständigheter och förutsättningar har extremt stor påverkan när det gäller hur kraftiga symptom en får.

Det jag reagerar på är helt enkelt detta satans propagerande för att alla ska skippa mediciner. Extra illa berörd blir jag när yttranden likt dessa kommer från någon som kallar sig ”hälsoinspiratör”, har en plattform i sociala medier och når ut till människor. För som sagt, för mig och många andra som av någon orsak medicinerar (FÖR ATT FÅ ETT DRÄGLIGT LIV OK) blir det ett slag i ansiktet. Det bygger på fördomar och synsätt som är helt inkorrekta. Det spelar ingen roll om avsikten i grunden på något vis är god (för även om jag reagerar så tror jag avsändaren menar väl) för det blir så väldigt fel när någon som inte vet vad hen talar om ska yttra sig och ta ställning såhär. Det blir fel, och det skadar faktiskt betydligt mer än vad jag tror att hen förstår.

Skärpning.

Inspiration och pepp Okategorierat Resan Tankar om ting Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

”Livet händer” – mer om balans

Publicerad 15 mars, 2017

Det är ju ändå märkligt, och även rätt sorgligt, hur så mycket av vårt lidande och vår oro grundas i en känsla av hur ingenting någonsin kan bli bättre, hur ingenting kan förändras – samtidigt som livet gång på gång påminner oss om hur ingenting någonsin förblir detsamma.

När det talas om hälsa, lycka och välmående nämns ofta ord som balans. Jag har skrivit om det här tidigare, men jag tror inte att balans handlar om kontroll. Tvärtom tänker jag att balans snarare handlar om att lära sig ”go with the flow”, att inte tappa fotfästet när ”livet händer” på sätt vi kanske inte räknat med eller tänkt oss. Att balans handlar betydligt mer om att kunna släppa saker, och egentligen inte alls om att kontrollerat styra olika vågskålar hit och dit i tron om att på så vis själv skapa någon slags jämnvikt.

Livet händer. Skit händer. Det finns en tanke jag ofta återkommer till och påminner mig själv om när jag trasslat in mig lite för djupt i tanketrassel och känslogegg: ingenting är permanent. Varken bra eller dåligt. Inga känslor, ingen situation, ingenting. För livet händer, och när det gör det, håller vi bäst balansen genom att släppa saker som tynger oss, och fånga det som kommer vår väg.

Inspiration och pepp Okategorierat Tankar om ting Vad vi borde prata om

ORD INUTI – NYA FAVORITORD PÅ O

Publicerad 2 mars, 2017

För några veckor sedan delade jag med mig av fyra nya favoritord på bokstaven R ur boken Ord Inuti – idag kommer fem favoritord på O.

Läs mer om boken, vad den innehåller och varför den är så viktig längre ner i inlägget.

Ord inuti – 150 nya ord för känslor. En bok som du läser lite hur du vill – från pärm till pärm, eller så bara slår du upp en sida och lär dig något nytt. Kanske hittar du ett ord som beskriver det du känner – eller, om du har riktig tur, så får du kanske lite mer förståelse för någon annans känslor.

Ord Inuti är ett viktigt bidrag till det svenska språket. För 150 nya ord för känslor är 150 nya ingångar till samtal, viktiga samtal. Ingen ska sakna någon att prata med, och ingen ska känna sig sviken av språket. Känna att orden inte räcker till, eller att ord inte finns.

Idag tar 1500 människor i Sverige sitt liv varje år. Den siffran ska-bli-noll. Jag tycker att den här boken är ett fantastiskt exempel på hur vi kan arbeta mot en nollvision. För som jag sagt så många gånger förr är kunskap och förståelse a och o. Att utöka ordförrådet så att samtal om det som är svårt eller gör ont får möjlighet att överhuvudtaget äga rum, är inte bara bra utan rent utav nödvändigt. Tänker jag.

Boken Ord inuti ges ut av organisationen Mind. Mind driver stödverksamheter och verkar för psykisk hälsa. Varje sålt exemplar innebär ett bidrag till deras verksamhet. Du kan läsa mer om hur Mind arbetar och om boken HÄR på deras hemsida.

Inspiration och pepp Okategorierat Tankar om ting Vad vi borde prata om

Ord inuti – nya favoritord på R

Publicerad 15 februari, 2017

Inför jul tipsade jag om några böcker att ge bort i julklapp (i det här inlägget) och det var verkligen genuina tips på böcker som jag givetvis rekommenderar årets alla dagar, inte bara att ge bort till jul. Jag kan nu också intyga att det är en väldigt uppskattad present att ta emot, då jag själv fick en av böckerna jag tipsade om i julklapp.

Jag har redan en hel drös nya favoritord, och tänkte därför att jag ska dela med mig av några utav dem här med jämna mellanrum. En bokstav i taget, lite här och där, utan specifik ordning. Idag visar jag er fyra nya favoritord som börjar på R.

Okategorierat Tankar om ting Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

Robinstudien – Forskningsstudie söker deltagare till KBT-behandling

Publicerad 31 januari, 2017

För några dagar sedan fick jag ett mail från Anna, som jag tänker att jag gör bäst i att helt enkelt kopiera & klistra in rakt av här nedan, för er att ta del av. Även om jag får många mail med förfrågningar likt denna (och de flesta absolut för en bra sak) kan jag ibland tycka att det är svårt att ”få in dem” i mitt bloggflöde på ett sätt som känns naturligt. Men det här kände jag direkt att jag vill dela vidare med er, då jag fortfarande får många långa, fina mail från läsare/följare som berättar om sina trassliga livshistorier och frågar hur en ska göra för att må bättre.

Läs all info om Robinstudien och hur en registrerar sig mm nedan, i det inklistrade mailet jag fått från Anna.

Robinstudien

Hej Fanny!
Jag har följt din blogg under flera år och har alltid tyckt du skriver ärligt och begripligt om psykisk ohälsa. Jag har därför valt att maila dig och be om hjälp.

Vi är sex psykologstudenter vid Linköpings universitet som under vårterminen kommer att dra igång en behandlingsstudie av internetförmedlad KBT för personer som upplever nedstämdhet och depression. Just nu befinner vi oss i en rekryteringsfas, och söker personer som är över 18 år, har tillgång till internet, och kan tänka sig att delta aktivt i en internetförmedlad behandling över 10 veckor. Att delta är helt kostnadsfritt. Därför undrar vi helt enkelt om du skulle ha lust att på något sätt hjälpa oss att förmedla detta till dina följare.

Man registrerar sig med hjälp av sin mailadress på hemsidan www.robinstudien.se

Sammanfattande budskap:

Upplever man problem med nedstämdhet eller depression finns det nu möjlighet att delta i internetförmedlad psykoterapi.
Behandlingen utgår från psykoterapiformen KBT.
Behandlingen är kostnadsfri.
För att delta måste man vara över 18 år.
Man måste ha tillgång till internet.
Man kan bo var man vill.
Behandlingen pågår i 10 veckor, med start i mitten av februari 2017.

Vänligen,
Forskargruppen bakom Robinstudien

lifestories Okategorierat Tankar om ting Vad vi borde prata om

3 citat från (aka 3 skäl att älska) Skam

Publicerad 11 januari, 2017

Okej, jag vet att det är mycket snack om Skam nu. Överallt. Om du är en av dem som ännu inte sett denna fantastiska norska serie så rekommenderar jag dig verkligen att börja kolla. Med en liten varning att det är svårt att sluta. Vilket kan ha förödande konsekvenser för din sömn, eftersom alla tre serier går att se online på svtplay. Det är nämligen väldigt lätt att råka sitta uppe tre nätter i rad för att se samtliga avsnitt… väldigt lätt.

Hur som helst. Det finns cirka tusen skäl till att jag, och så många med mig, älskar Skam. Ett utav dem är alla klokheter som sägs. Klokheter som på något vis blir så enkla, och känns så självklara, när det är Sana, Noora eller någon av de andra himla fina karaktärerna i serien som formulerar dem. Här är tre av mina favoriter!

”Du är stark och självständig när du kan ändra åsikt”

Sana alltså… en sådan där människa alla borde ha i sin närhet.

”Hon är inte galen, hon är bipolär.”

…och tänka sig – en är inte hjärndöd för det heller!

”Om någon använder religion för att underbygga sitt hat ska du inte lyssna. Hat kommer inte från religion, utan från rädsla”

Sana, igen. Och, igen: jag vill ha en Sana i mitt liv.

Så, har du inte sett Skam än är det hög tid att göra det nu. Förslagsvis inte inom loppet av tre dygn dock, eftersom livet känns himla tomt när du sett klart alla avsnitt.

Okategorierat Resan Tankar om ting Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

Nej, du behöver faktiskt inte håna människors nyårslöften.

Publicerad 6 januari, 2017

Vet ni vad jag tycker börjar bli tjatigt? Att år efter år höra och läsa redan ”träningsfrälsta” människor sucka och håna människor som vid årsskiftet sätter mål inför det nya året. Så kallade nyårslöften, alltså. Nej, nyår är ingen ”magisk gräns” då en förändring av något slag blir lättare. Ja, det stämmer att varje dag oavsett tidpunkt på året är en möjlig dag att ”börja på nytt”. Vi vet det, allihopa. Det vet även de som väljer att göra någon typ av förändring vid just årsskiftet, hör och häpna!

Att se instagramflödet fyllas med hånfulla pikar i stil med ”new year, new me – bullshit!” är så tröttsamt. Vad är det för märklig, och högst osympatisk, attityd egentligen? Varför skulle det vara legitimt att håna och få människor som nu bevisligen valt att låta årsskiftet bli startskottet för en positiv förändring, att må dåligt över sitt beslut? Känna sig dumma när de köper gymkort, eller kanske investerar i ett par bra löparskor?

Jag tror liksom inte att de behöver mer negativ press och attityd från omgivningen, från oss som redan är ”frälsta”. För vi är ju redan där – vi behöver inte ett nytt år för att fatta beslut som innefattar träning. Men om nu årsskiftet är vad som får någon att påbörja den resa vi alla någon gång själva påbörjat – ska vi då inte uppmuntra den förändringen? Istället för att härja i sociala medier som om vi minsann har ”it all figured out” och antyda att alla som avlagt nyårslöften är fåniga?

Jag bara undrar, alltså. För jag tycker det börjar bli rätt tjatigt.

Older Posts

Newer Posts