De senaste veckorna har mina lördagar sett ganska precis likadana ut; jag har varit uppe före solen (till och med före TV4 Nyhetsmorgon, den ni!) för att åka in till STHLM RAW och börja preppa inför veckans intensivaste dag i köket. Där är jag sedan sysselsatt till 16 då jag springer till tunnelbanan, vidare mot pendeln, och slutligen anländer i mitt hem strax före 18. Äntligen mat! Sedan snabb upp- och ompackning för att ta bilen och åka ut till Wenngarn Sportcenter, där jag sedan har välbehövlig ”me-time” i någon timme.
Efter en lång, hektisk vecka är det nämligen precis vad jag behöver. Me-time på mitt favoritställe, utan stress, prat och måsten, utan en tid att passa. Träningen ”blir vad det blir” dessa lördagskvällar, oftast har jag ingen plan alls och det är faktiskt halva charmen.
Först lägger jag mig på mattan i hörnet med en foamroller och ett gummiband. Jag sätter i hörlurarna och slår på min lugna, sköna musiklista på Spotify och fokus är först och främst att andas. Rullande på rollern varvas med lite rörlighetsövningar, och sakta känner jag hur jag andas djupare, pulsen går ner och humöret upp.
Efter en tio minuter-en kvart brukar jag veta vad jag vill börja med. Sedan tar jag det därifrån och låter hela passet bestå av vad-jag-känner-för. Efter någon timme lämnar jag det fina sportcentret lite lugnare inombords och med en nöjd och glad kropp.
Så fint tänkte jag avsluta även denna lördag, och som vanligt är planen för själva träningen högst oklar. Men för någon vecka sedan gjorde jag det väldigt lätt för mig genom att köra tre favoriter med samma stång och samma vikt. Det bara blev så och jag påmindes om hur träning inte måste vara mer planerad eller strukturerad än så. Tre favoriter och it’s all good, liksom.
Jag började i racket och körde ”Over Head Squats”, först med bara stången och sedan la jag på vikt för varje set, upp till 40kg.
…och det var alltså vikten jag sedan lät vara kvar på stången resten av passet. Jag backade några steg och varvade strikta militärpressar med frontböj. Då och då kände jag för en frivändning eller två, så några sådana blev det också.
Ja, det var den lördagen, det! Som jag nog skulle vilja säga gick till historien som ett av mina allra finaste pass, för det var välbehövlig me-time och sann träningsglädje rakt igenom.
Så glöm inte; ibland behöver du bara ta dig till gymmet, ut i spåret eller var/hur du nu gillar att träna. Resten löser sig, liksom.
Med hem kom också lite påfyllning av sådant där som jag gillar lite extra och som går åt i ett himla snabbt tempo här hemma; Nocco, Barebells bars och nötkräm.
