Hej kompisar!
Jag kan med glädje meddela att jag numera kan titulera mig som en av Kung Markattas receptkreatörer och framöver kommer skapa godsaker i både sött och ”matigt” format med produkter ur deras sortiment. Först ut är denna ljuvliga cheesecake, som jag gjorde med tanke på morgondagen, som ju är kanelbullensdag.
Enkel, snabb, raw och framför allt fantastiskt god! Receptet hittar ni HÄR.
Jag får frågan ibland, hur man ”märker av” min adhd.
Det är lite svårt att svara på för jag vet ju inget annat – jag har alltid varit ”såhär” även om jag bara de senaste 8 månader varit medveten om diagnosen. Många tycker att diagnoser som adhd är onödiga och dumma, att ”alla är ju lite så ibland” och att några ord på ett papper inte gör någon skillnad. Det är sant, att se i skrift att jag har en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning gjorde inte att jag plötsligt kunde bli eller vara annorlunda. Men det har jag aldrig velat!? Allt jag någonsin tyckt om med mig själv, det jag genom depressioner och självförakt ändå uppskattat och sett själv, är saker som är till stor del ”tack vare” min adhd. Mitt driv, min kreativitet, min förmåga att investera och prestera. Min intelligens, mitt fokus och även alla känslor som på något vis inte har normala mått och former utan är oändliga och intensiva. Jag blir inte glad, jag blir sjukt jäkla överlycklig. Jag blir inte heller ledsen, utan förtvivlad och förstörd. Det finns för och nackdelar med allt, så även adhd, men jag anser trots allt att nu när jag vet om varför jag ”är som jag är” så är det utan tvekan övervägande positivt att, ja – vara just precis såhär, som jag är. Det var därför jag ville ha utredningen. Det är därför jag tycker att en diagnos gör skillnad och är viktig – för idag är jag medveten och kan både förebygga jobbiga situationer samt bättre hantera dem när det ändå blir tufft. Det handlar ju om att lära känna sig själv.
Nog för att de flesta som träffat mig kan intyga att jag pratar både mycket och fort, verkar rätt ”speedad” och uppe i varv, men det finns egentligen bara en sak som jag själv tycker är riktigt jobbigt. Mitt virr. Att tankarna är som tio steg före och jag knappt hinner tänka en innan nästa tar över. Jag har blivit bättre på att skriva listor, göra små scheman att följa för helt vardagliga saker (typ, ”ta ut soporna”. Eller ”ställ tillbaka skålen”) men det händer fortfarande konstant att jag påbörjar en sak och blir distraherad av något annat. Det må låta harmlöst men en vardag full av detta blir rätt… rörig och både tids- och energikrävande.
Imorse hade jag en typisk Fanny-morgon. När jag insåg fjärde typiskt-fanny-grejen tog jag faktiskt och la tillbaka sakerna på sin plats för att snabbt föreviga det på bild. Det här är väldigt, väldigt vanligt förekommande hos mig nämligen, och svarar lite på frågan hur man märker av min adhd. (jag tycker på riktigt synd om min fd sambo som fick stå ut med sådant här hela tiden)
Okej. Jag skulle alltså iväg och träna imorse. Nycklarna, är bra att ha då. De låg inte på sin plats vid hallbordet. Nähä, var letar man då? Det är en helt normal fråga med alla onormala svar man kan komma på – det minst logiska stället är alltid ett bra ställe att börja leta på. Till exempel i skafferiet, där jag tillslut hittade dem. Minns inte ens när jag la dem där, men det måste ha varit något i stil med att jag hade dem i handen och ”bara skulle hämta något”, behövde båda händerna och la ifrån mig nycklarna. För att två sekunder senare ha glömt att jag la dem där. 
Sen insåg jag att min mobil fattades mig. Det här har hänt så många gånger att jag direkt gick till kylen. Hej telefonen, där ligger du på kvargen, såklart!
Man ska ju som bekant borsta tänderna, men tandkräm är en fiffig grej att ha då och den stod inte heller på sin rätta plats. Efter lite virr hittade jag också den – i garderoben. Jag minns, såklart, inte hur den hamnade där, men gissar på att jag tog med den igår kväll när jag skulle… ja något i garderoben, tydligen.
Tillslut stod jag i dörren med hörlurarna i handen, redo att gå. Kollade väskan – mobil och nycklar med, härligt! Kände att ett snabbt toabesök vore på sin plats. Så, snabbt in om där för att sedan gå mot gymmet. Någonstans halvvägs kom jag på att musik vore trevligt under promenaden. Hörlurarna var inte längre i min hand. Nej för de var, upptäckte jag när jag promenerat hem igen, slängda på badrumshyllan bland hudkrämer.
Som sagt : helt logiskt. Och en högst vardaglig inblick i mitt liv.
DÄR SATT DEN.
Det var vad jag tänkte när jag åt den första kakan. Och andra. Ja tredje och fjärde också för den delen.
OKEJ OKEJ (!!)
Så tänkte jag när samtliga kakor förtärdes av mig och enbart mig. Jag bjuder gärna med mig av godsakerna jag bakar, men ibland råkar det bli så gott att jag inte orkar spara. Och jag är ju faktiskt ensam här hemma nowadays – något skoj ska man väl ha VA VA VA. Precis. Mer kakor åt de fantastiska singelbrudarna. DET är mitt motto det!
Jaha, ni undrar vad för kakor jag tröstar mig med pratar om? Det är ett par Cashew- & Kokos-kakor, såklart! Cashew och kokos är bra smakkompisar, men det vet ni va? De är ännu bättre kompisar om de låter det söta kolasmakande kokossockret vara med i leken också, kan jag meddela. Så jag lät dem gosa och släppte egentligen inte in så många andra alls, utan det var en hint av vanilj, lite mandelmjöl för formen, och en nypa salt för balansen… ja och så kokos och cashew i fler olika former då! Resultatet blev i alla fall bland de bästa småkakor jag gjort, om inte DET bästa någonsin?! För de är krispiga på utsidan, utan att vara mosiga på insidan, och rullade i nötter så man får ett härligt crunch också. Win!
Du behöver: (ger någonting mellan 8 och 15 kakor, beroende på hur stora du gör dem)
Och du gör såhär:
Mixa 1 dl cashewnötter till ett mjöl, rör ihop med mandelmjöl, kokosmjöl, kokossocker, kokosflingor, salt och vaniljpulver.
Vispa ägg och kokosolja med elvisp, vänd ner den torra blandningen och blanda ihop till en jämn smet. Ställ in i frysen sisådär 20 minuter.
Sätt ugnen på 175 grader. Rulla smeten (som nu är mer en fast deg) till bollar och rulla bollarna i de hackade cashewnötterna. Platta till lätt och lägg på en bakplåtspappersklädd plåt. Grädda tills de är fint gyllene, runt en 10-15 minuter. Ta ut, låt svalna och ät!
Dagens middag var sådär j-ä-t-t-e-g-o-d. Första gången på en vecka jag faktiskt hinner laga och äta varm MAT. Det har varit många banan-shakes, barer, nötpåsar och stora flaskor med juice….
Jag valde att göra något nytt också, dagen till ära (dagen som i ”dagen jag lagar mat igen”) och det blev så lyckat att jag vill dela med mig. Såklart. Goda ting bör delas – framför allt när de är enkla och går snabbt. Låt mig presentera dagens krämiga och smakrika kycklinggryta med blomkål och aubergine. Såsen är 50/50 pumpapuré och grädde (kokosmjölk går säkert lika bra!) och kryddan är hederlig tacokrydda:
Som jag skrev är den dessutom väldigt enkel och går snabbt att slänga ihop. Såhär:
Fräs rödlöken, släng ner blomkål och aubergine. När grönsakerna är lite mjukare (men inte kokta, de ska fortfarande ha ”bit”) fös dem ut åt sidan av pannan och släng ner kycklingen, som du skurit i munsbitar. I en skål, rör ihop pumpapuré, grädde och krydda efter smak med tacokrydda och buljong. När kycklingen fått yta slår du över såsen och sänker värmen i pannan. Låt puttra ihop tills kycklingen är genomkokt och såsen sådär härligt tjock och go.
Toppa med koriander, eller skippa det – whatever you like. Jag öste på med koriander och serverade grytan till squash-pasta och lite färsk tomat. Satt som en smäck och tydligen är pumpa+tacokrydda en grym kombo, testa!
Ja, månaderna bara rusar iväg just nu. Jag är så upptagen av att fylla dagarna med spännande, skrämmande och roliga saker att jag blir lika förvånad varje gång jag kan konstatera att ännu en dag – vecka – månad (!) gått. Men de går ju, oavsett vad man gör under tiden så går den. En gång i tiden stressade det mig, idag blir jag snarare pepp och taggad. Det är lustigt det där, och tid är överlag något jag kan prata om i evigheter, dess existens eller snarare icke existens (ja, jag är något utav ett Einstein-fan)…
HUR SOM HELST. Nu skulle vi inte prata filosofi och livsåskådning. Vi skulle prata ny månad, för varje ny månad betyder ny The Healthy Box. Precis som föregående månader har jag med glädje slitit upp en låda med skojigheter som jag nu tänkte visa er. Lets go!
Hur himla jättesöta är inte dessa mini-barer (rutor?) från Eat Natural!? Perfekt tycker jag, som vill avsluta varje mål med något sött, men kanske inte alltid vill äta en hel chokladkaka eller bar (är du en sådan som kan äta en ruta eller bara ta en bit och sedan lägga undan resten? Kul för dig, sådan är inte jag.) Dessa stöttingar har jag redan slukat. Smakerna var ingen nyhet för mig, men storleken får alltså stor tumme upp från mig!
Vidare på temat ”snacks i mindre storlek” har vi denna påse cashewnötter. Schyssta cashewnötter, that is. En lite mindre påse naturella nötter i snygg förpackning (riktigt snygg design! Sådant gillar jag töntigt mycket.) och även den i smidig storlek att ha med på språng. Jag mumsade dem på pendeln mellan jobb i helgen och smakade då även den sockerfria NOBE Aloe Vera i smaken grapefrukt. Fräsch! Jag gillar de där bitarna. Skeptisk till att det är riktig aloevera dock… vet någon av er?
Ett ovanligt inslag i denna månads box var ett träningsband och tips på hemmaövningar från World of Shape. Återstår att se om jag tar mig i kragen och gör lite rörlighetsövningar på vardagsrumsgolvet nu då. Men de fem övningarna man fick med här ska väl även en stel kloss som jag klara av. Jodå. Lovar att återkomma om mina revolutionerande framsteg på den fronten!
Slutligen, lite härliga Manukabär – ett bär jag inte riktigt lekt så mycket med tidigare, utan mest ätit rakt upp och ned som snacks och haft på yoghurten. Dags att skapa recept, tänkte jag nu alltså! Och så en favorit sedan länge : lovechock raw choklad. Liksom hallå. Choklad går alltid hem hos mig men finchoklad är såklart ännu mer kärlek och mmmm.
Vill du också fira in oktober månad med en THB? I så fall klickar du hem en låda godsaker som present till dig själv HÄR. Eller till någon annan. Fast, vem är viktigast i ditt liv? Mest värd din kärlek? Precis – du själv.
Den där goji/mango-ketchupen jag skrev om förra veckan alltså. Funkar till allt! Så galet god. Någon av er som testat ännu?
Jag åt den till exempel till ett gäng gröna falafels, gjord på rester från en lika grön och härlig juice. Tillsammans med bland annat fetaost, färsk ingefära, kikärtsmjöl och spiskummin blev det riktiga superbollar som passade fint med den lite sötsyrliga ketchupen.
Till falafeln, eller kanske främst till ketchupen, åt jag en påse Protein Bites från myprotein. Det är första gången jag provar någon typ av ”protein snacks” och måste säga att jag blev positivt överraskad. De var lätta, krispiga och smakade både mycket och gott! Lite små att dippa i kanske, men äh – äter man själv får man väl bli lite kladdig!?
Nu tillbaka till falafeln. Såhär gjorde jag den:
Mixa allt utom fetaosten, den smular du i på slutet (så att bitarna smälter härligt i ugnen…) och rulla till bollar. Ut på en plåt, in i ugnen (jag kollar inte riktigt när jag vrider på, men typ 200 grader) och det tills falafeln ser klar ut, vilket är runt 10 minuter kanske? (ha! Vilken fantastisk receptblogg det här är va – ”typ” och ”ungefär” och frågetecken på både det ena och andra…)
Ät med vad du vill men jag kan varmt rekommendera dessa gröna bollar serverade med just goji/mango-ketchup, en sallad innehållandes mango (såklart) och krispiga protein bites. För jag mmmm:ade mig igenom hela denna lunch, kan jag meddela!
Och hörrni – ni har väl inte missat tävlingen med finpris som avslutas på onsdag?!
Denna helg var det äntligen dags för Anna och Millas event Frisk & Stark Familj som hölls på Wenngarn. Jag åkte över imorse för att ha en workshop med några av barnen. Vid nio var jag på plats och intog det söta ”skafferiet” som lokalen kallas ; det kändes som en gammeldags gårdsbutik med massor av smålådor, söta handtag och bruna påsar – hur gulligt som helst! Längst fram dukade jag upp ingredienser, färgglada bunkar och la fram receptlappar för de baksugna tjejer och killar som skulle tillbringa timmen med mig.
Jag valde att använda eko råvaror och receptet var både nöt- och glutenfritt så att alla skulle kunna vara med och både baka och smaka!
Åldern på de 8 söta deltagarna var allt från 3 till 11 år – men det var inga problem alls utan jag satt med en underbar treåring i knät och rullade chokladbollar medan de lite äldre tjejerna hann göra både en och två laddningar till ; de fattade snabbt galoppen där jag sa att strunta i måtten och smaka istället – är det gott är det bra! Så det var kladdiga fingrar, bruna kakaofäckar på näsan och kokos lite överallt. Precis som det ska vara i gotte-köket, med andra ord! Efter baket städade jag undan och barnens bollar fick vila i kylen medan lunch serverades, till efterrätt fick sedan föräldrarna smaka på de chokladiga och hälsosamma bollarna.
Jag ska inte ljuga – det var både en och två rynkad näsa när jag berättade att vi skulle använda ”äckliga dadlar” och kokosolja. Det var frågande ögon som läste receptet på bara 5 ingredienser; ska det här bli goda chokladbollar?! Men allihop satte igång och när fingrarna fick slickas och skålarna skrapas var det plötsligt helt andra miner och som jag skrev gjorde alla utom de allra minsta deltagarna flera laddningar bollar (de körde på tills ingredienserna jag tagit med -för 15 barn- tog slut!)
Tack tjejer och killar för att ni ville komma och baka med mig, och tack Anna och Milla för att jag blev tillfrågad att hålla en workshop på ert härliga event. Det var otroligt roligt och jag ser fram emot många kommande äventyr i liknande stil!
Och slutligen, här är det enkla, barnvänliga och väldigt goda receptet på Hälsosamma Chokladbollar! Gillar man kaffe rekommenderar jag att slänga ner en matsked starkt sådant också, det gör jag gärna hemma men under dagens workshop skippade vi det. Smaksak! (och ja, jag gillar att pyssla. Jag vill alltid göra saker med hjärta, känsla och genuin glädje – det kanske syns även på mina receptlappar…)
Den här veckan är lite väl crazy, de senaste dagarna har klockan ringt 06 och jag har inte varit hemma förrän tidigast 22 om kvällarna. Det är fantastiskt roligt, men jag är allt lite ovan. Jag är på språng nu igen efter en kort frukost-paus efter 3 timmar jobb hemifrån denna morgon (åh så skönt att kunna sitta ner och dricka kaffet vid ett köksbord istället för att inta den stressad i bilen på väg någonstans).
I torsdags var jag som sagt i Stockholm för en liten fotografering, och igår eftermiddag stod jag och bjöd på Renée Voltaires glassar och sorberter på Ica Kvantum i Sickla. Det gör jag även i eftermiddag några timmar, så ni Stockholmsbor som är sugna på ekologisk, vegansk glass (vem är inte?!) är varmt välkomna att svänga förbi och säga hej! Mellan 14.30 och 17 idag. Sedan susar jag hem för att fixa det sista inför morgondagens workshop på Wenngarn och eventet Frisk och Stark Familj. Tur att jag älskar precis allt jag gör just nu, för mina 4-timmars nätter hade inte funkat med en trist vardag! Ett leende på läpparna, pepp i steget och en känsla av att vara mitt i explosionen:karriär och lycka. Tänk vad livet kan vända om man bestämmer sig för att ta över ratten, slutar tro på ”tur” och raderar ordet ”orealistiskt” ur alla planer och drömmar man har.
Två instagram-updates från de senaste dagarna; behind the scenes i torsdags och glassdemo igår.
Alltså ni, om ni bara visste hur gärna jag skulle ge er tävlingar, priser och presenter mest hela tiden!
Jag kan inte säga det nog; att få era fina ord, er respons och ert stöd, betyder otroligt mycket för mig och ni är (på riktigt) en stor bidragande faktor till alla framsteg jag gjort och framgångar jag uppnått de senaste 6 månaderna. För första gången på väldigt länge känner jag det där fina igen, jag kommer på mig själv att le mitt i vardagsstressen, jag ser fram emot att bara leva imorgon, nästa vecka – resten av mitt liv. Det låter kanske dumt men det var länge sedan jag hade den genuina livsglädje och kände det hopp jag idag känner. Och ni har SÅ stor del i det, det vill jag verkligen att ni förstår. Så tack, verkligen tack.
Nu blev jag visst lite sentimental. Men som sagt, jag hade så gärna gett var och en av er massvis med fint. Jag har en del roliga saker på g som jag successivt kommer dela med mig av, tills dess hoppas jag ni uppskattar den här bloggen med mina recept och träningstankar – och mina små funderingar om ”det där andra i livet” som ibland poppar upp mellan sötsaker, middagstips och träningsrelaterat.
För att återgå till rubrikens antydningar så är det dags för både recept och tävling! En vinnare får ett fint 1:a pris och eftersom jag som sagt gärna vill ge er alla något är det precis vad jag kommer göra; när tävlingen är avslutad får även resten av er ett litet ”tröstpris” som tack för deltagande och ja – tack för att ni är ni, liksom!
Men först receptet, för det har med tävlingen att göra… Gojibär går åt lite fortare än jag kanske skulle vilja erkänna här hemma, jag bara älskar dem. Till allt – jag har dem på frukostyoghurten, i smoothies, i bakverk och rawgott, toppar kvällsmålet (proteinfluff eller glass för det mesta) och nu har jag hittat ännu ett sätt att använda de torkade små superbären. Ibland får man ju till det lite extra och det här var en sådan gång. Låt mig presentera Goji/Mango Ketchup:
Den blev till av en händelse och oj så glad jag är för det – fantastisk sås/röra/topping! Jag äter den gärna till falafel, brer på mackan eller med en riktigt stark ost, men jag kan tänka mig att den gör sig lika bra som dressing över en sallad. Bara att röra ut med lite olja och voilà!
För en burk, ca 2-3 dl:
Lägg gojibären i en liten skål eller ett glas och häll över balsamvinäger, apelsinjuice och olja – bären ska vara helt täckta så använda inte en för ”platt” eller stor skål; jag tog ett litet dricksglas. Låt bären mjuka upp sig ett tag och släng sedan ner både bär och vätska i en mixer tillsammans med resterande ingredienser. Mixa tills du är nöjd med konsistensen, tillsätt eventuellt någon matsked olja till, och smaka av med salt och peppar. Förvara i kyl, och efter några timmar där är denna ketchup mer som en… sylt, då den blir lite fastare. Lika god, men vill du ha en rinnigare variant så är det alltså bara att tillsätta lite mer olja.
Som jag också nämnt tidigare så är jag ett fan av nu3’s gojibär, de är mjuka och smakar mycket. Det var de jag använde i detta recept och det är också tillsammans med Nu3 jag håller denna tävling. För att tävla gör du följande:
Vinnaren får en rabattkod på 500:- att handla för, det räcker nog till samtliga tre valda produkter – och lite extra gottgott på det! Tävlingen avslutas på onsdag nästa vecka (1:a oktober) klockan 22.00
Eftersom konditionsträning av olika desslag lockar mig ungefär ingenting, men jag ändå gärna vill träna hjärtat lite, så kör jag ibland pass med riktigt kort vila, lätta vikter och många repetitioner. Superset är överlag en favorit hos mig (när man varvar två olika övningar utan vila mellan) och när jag använder tyngre vikter supersetar jag ofta olika kroppsdelar – till exempel biceps curls och dips, på så vis får musklerna ”vila” samtidigt som man ändå håller hjärtat igång. Samt – väldigt tidseffektivt om man har ont om tid. När jag använder lättare vikter kör jag gärna samma muskelgrupp för att verkligen känna den där ”brännande” känslan.
Igår kom jag till gymmet nio på kvällen och då efter en helgalen dag där jag mest flängt runt och inte suttit still mer än under en kvarts biltur mellan to-do’s och jobb. Trött i huvudet men sugen att få svettas och riktigt krama ur musklerna – jag kände för ett lätt, segt och högintensivt pass, helt enkelt! Så det var precis vad det blev, jag inledde med crossen för att få igång både puls och svett. Jag upplever ofta att jag efter 20 minuter på den kommer in i ett ”bra flow” vad gäller tempo och det var ju var jag önskade hålla igårkväll. Under bilden kan ni se hur jag körde ; få övningar, desto fler repetitioner och set, och en trött, glad och lycklig Fanny.
20 minuter på crossen
Superset 1:
Hang Power Clean // 20st – fokus explosivitet, lätt vikt men de sista repetitionerna ska bränna
i superset med
Hantellyft åt sidan // 20st – lätt lätt lätt; bränna bränna bränna
Fem varv, så det blir 100 av var. Kort vila, jag tog en klunk vatten och skakade armarna typ. Sen påt igen!
Superset 2:
Liggande Dumbell Rear Lateral Raise // 12 st
i superset med
Front dumbell Raise // 20st (varannan arm, 10 på var sida)
Fyra varv av den kombon. Kort vila, i princip bara förflyttning och omstart.
Axelrotationer;
Baksida 5 set à 20 rep (på var arm givetvis) utan vila.
…följt av 3 set à 15 rep framsida (självklart 3 set på var arm även här)
Yepp. That’s that. Mer än så krävdes inte igår för att jag skulle ha ett par trötta axlar, ett svettigt linne och ett leende på läpparna.
Hur tränar du hjärtat? Timmar på konditionsmaskiner? Löpturer i skogen? Hopprep? Intervaller av något slag? Jag tycker här, precis som när det gäller så mycket annat, att man ska försöka hitta ett sätt som passar en själv. Inte tänka ”vad är bäst?” för då är risken större att man väljer ett sätt som ”ska vara bra” fast att man kanske tycker det är hemskt och helvete – och hur många gånger blir det av då? En gång? Kanske står man ut i två veckor? Kör någon gång i månaden? Risken finns att det rinner ut i sanden och känslan av misslyckande uppstår – så onödigt. Så mitt tips är att prova olika sätt, googla och läs böcker, fråga bekanta och kunniga och bara känn efter. HUR man får hjärtat att slå lite snabbare spelar mindre roll, det viktiga är ATT man får upp pulsen ibland. Hjärtat är ju trots allt en muskel den också.