Browsing Tag

tankekraft

”don’t settle for anything less than what makes you happy”

Publicerad 24 april, 2015

Citat som ”no pain no gain” rimmar illa med vad jag personligen anser att hälsa är. Den här bloggen, det jag dagligen vill inspirera till, är hälsa. Sedan är jag också medveten om att personer som läser här har helt olika mål och syfte med vad de gör; vissa vill gå ner något kilo, andra bygga muskler, en del ”vill bara må bra”. Det gör det givetvis inte bara svårt utan faktiskt helt omöjligt att ge råd, tips och rekommendationer som gäller alla. Det är därför jag hela tider återkommer till att vi-måste-börja-jobba-individuellt. Oavsett vad man vill förändra, så är nyckeln att ta sig tid att både testa och skaffa sig kunskap. Lär känna sig själv.

Med kunskap menar jag inte att man måste läsa på tränings- eller näringslära, utan kunskap om hur en själv mår bäst, hur en själv reagerar och agerar när man gör eventuella förändringar. Och så vill jag passa på att ställa frågan; måste något verkligen förändras? Det är okej att vara nöjd. Just precis nu, som det är. Och vill man ändå förändra, kan jag tala om att just det där att vara nöjd nu ändå, kommer ta dig dit du vill snabbare. Jag lovar. För det handlar om att djupt inifrån hitta känslan man vill ha mer av. Det handlar om att ta den känslan, för det lilla, och fylla sig själv. Fylla sig med den känsla man vill ha mer av.

Att hitta fel och fokusera på att förändra dem till det bättre kommer, hur knasigt det än låter, aldrig ta dig i mål. För det är omvänt. Det handlar om fokus. Fokusera inte på vad du inte vill, för det du väljer att se är vad du väljer att ge plats. Mer plats.

När jag ska motivera mig själv, använder jag istället för pressande och nedvärderande citat och formuleringar, formuleringar som rubriken ovan; ”Don’t settle for anything less than what makes you happy” – jag är nöjd och lycklig med vartenda steg jag tar i rätt riktning. Jag inser vikten av att vara medveten och inse storheten i det lilla. Jag vet att tillsammans, kommer allt det lilla ta mig dit jag vill och jag bli lycklig. Eftersom jag vet att jag kan, vet jag också att jag är värd det. Att det handlar om att fortsätta även när det inte alltid går bra på första försöket – eller andra eller tredje. Jag vet att eftersom jag kan bli lycklig är det bara att försöka igen, tills jag är där. Don’t settle.

Fotograf: Calle Lindgren

fötterna på jorden och huvudet i skyn

Publicerad 22 november, 2014

Vad tänker ni på när ni läser orden ”att leva ett aktivt liv” ?

Träna? Att röra på sig i vardagen, ta cykeln till jobbet istället för bilen? Att spendera många timmar varje vecka svettandes på gymmet eller i löpspåret? Att ha stå-bord på jobbet och aldrig sitta still i mer än en halvtimme i sträck?

Jag menar egentligen inget av ovanstående. När jag säger att man bör leva ett aktivt liv, så syftar jag på att aktivt välja. Varje dag. För saken är den -och det tog mig på tok för många år att förstå det här själv- att vi väljer hela tiden. Vi kan ha olika syn på huruvida saker ”händer oss” eller vi faktiskt drar dem till oss själva (ni vet vid det här laget var jag står i den frågan) men faktum kvarstår att oavsett vad eller hur saker sker, så har vi alltid ett val. Nämligen hur vi hanterar det. Hur vi reagerar. Hur vi går framåt från NU.

När jag tänker att jag vill leva aktivt, så kommer jag hela tiden tillbak till den där jämförelsen med bankkontot med 86 400 kronor som försvinner om vi inte använt dem vid dagens slut. Det är ju så det är med våra dagar och dess sekunder. Vi har dem allihop, exakt samma antal sekunder (86 400) och när klockan slår tolv är de slut. Oavsett vi valt att spendera dem, så är de slut vid midnatt och nästa dag laddas kontot upp igen. I början stressade denna insikt mig, det ska jag erkänna. Liksom gud vad jag slösat sekunder?! Men alltså. Snacka om onödig energi att lägga där, på dåtid. Istället tar jag alla tillfällen att aktivt göra val som gynnar mig inför morgondagen.

Magkänslan, den är så himla viktig. Jag är känslomänniska och när något inte känns rätt så bara kan-jag-inte. Så istället försöker jag hitta nya sätt och vägar att själv skapa livet jag vill ha. Där valen är självklara, känns bra och ger mig glädje. För då presterar jag som allra bäst – på alla plan, personliga som yrkesmässiga.

Ett aktivt liv. För att summera alla mina tankar gällande ämnet, så har vi faktumet att vill man ha något annat än vad man har, så måste man göra något annat än vad man hittills gjort. Är man missnöjd – gör annorlunda. Är man nöjd – fortsätt precis likadant. Man måste inte se hela vägen i detalj. Varenda kurva, varenda gupp. Det är ju halva charmen, att inte riktigt veta. Istället vet man vad man vill, känslan man vill uppnå. Det är det enda viktiga. Sedan tar man ett steg i taget. Vi kan alltid göra de småsmå valen, för det är de som tillsammans tar oss fram till– genom – och förbi, de där krokarna längs vägen.

Egentligen är ett aktivt liv en närvaro. En medvetenhet. Om att vi är här, nu. Det här är livet. Nu. Och allt annat än att vara aktiv, uppmärksam och närvarande vore ju dumheter, eller hur? Det är ju ditt liv. Nu.

Skratta, älska, krama, uppskatta. Tillåt dig att känna, åt alla håll, acceptera känslor oavsett form. Tro på dig, din kapacitet och din framtid. Det finns en plats för alla, och alla måste inte vara bra på samma sak. Gör det du är bra på, värdera dina talanger och kunskaper. Sätt inga begränsningar, för de finns bara om du tillåter dem. Fötterna på jorden och huvudet i skyn – ödmjukhet väger alltid guld men missta inte hopp, mod och glädje för självgodhet. Det är vackert att växa in i sig själv och att tillåta sig själv bli den människa man vill vara.

Frågor och svar Inspiration och pepp Kost Resan Tankar om ting Träning Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

”Be grateful for what you already have and you will attract more good things”

Publicerad 14 november, 2014

Vi snackade ju om det där med kroppar och huruvida man kan/bör/får/ska/vill ”visa upp den”; i sociala medier – och i ”verkligheten”. Jag har tänkt en hel del på det, och insett att det som är kärnan i alla mina åsikter och tankar i ämnet, är att jag faktiskt inte tänker på just fysiken när jag tex lägger upp ”framstegsbilder”. När jag ser tillbaka och jämför då med nu, och noterar en skillnad, är den skillnaden jag ser främst den bakomliggande. Alla framsteg jag gjort mentalt, själsligt och för mig själv.

Det som syns för ögat är en sak; absolut jag har förändrat och förstärkt min fysik, men det hade inte varit möjligt utan det jag gjort för mig själv på insidan. Det senaste året har varit det mest omvälvande, omskakande, fantastiska och roligaste året jag kan tänka mig. Jag har fortsatt göra det jag gjort sedan den dagen jag bestämde mig för att ändra allt, ändra från roten och ut i resten av alla de små detaljerna i mitt liv. Det är nämligen så man måste göra, börja vid roten – och roten är tankarna, känslorna, själen.

Det låter helt omvänt, jag är medveten om det, men för att få den där ”drömkroppen” man önskar (och den ser olika ut för alla, det är ju halva charmen) måste man faktiskt känna glädjen att ha den redan NU. När jag började vägde jag 90 kilo, var deprimerad och isolerad, också mensen hade försvunnit pga obalansen min kropp var i. Ändå låg jag i sängen varje kväll och blundade, visualiserade det jag ville ha, tills jag kände tacksamheten och glädjen över att ha det. Där och då.

Själv satte jag varken en målvikt eller såg en specifik kroppsform framför mig när jag visualiserade min ”drömkropp”, utan jag fokuserade på känslan av att vara bekväm. Känslan av att känna mig fin (känna – inte få höra det från andra. Skillnad.) och känslan av att vara stark, full av energi och ha ett inre lugn. Det var känslan jag kände redan där och då, och visst det kändes skitkonstigt till en början. Jag tänkte sådär ”men om jag vill bort från den här kroppen, hur fan ska jag kunna ligga här och va nöjd med den?!” – och det var först när jag kom över den dumma tröskeln och fattade varför och hur jag skulle göra, som det lossnade.

Allt är magnetism. Allt. Du, dina känslor och alla omständigheter i ditt liv också. Känner du glädje och lycka – kommer mer saker komma in i ditt liv som ger dig mer av just de känslorna. Yes, det låter lite hippie och ”för bra för att vara sant”. Så länge du tänker att det är för bra för att vara sant… så är det just så. Vi sätter gränserna, vi får för oss att vissa saker är möjliga och andra inte. Vi väljer att säga vad som är ”realistiskt” och vad inte. Så ja… välj det du vill och inte bara hoppas att det ska gå – våga veta att det går.

För er som är inne på samma spår som mig är det väl rääätt uppenbart att The Secret är min filosofi. Jag har även ”The Secret-appen” Daily Teachings i min telefon som varje dag kl 09.00 påminner mig om att det är ett bra tillfälle att läsa några rader visdom. Så det gör jag, varje dag. Här en dag där just det där med hur vi känner för vår kropp betonades, och så vikten av tacksamhet. Nu.

Inspiration och pepp Kost Press & Event Resan Tävling Träning Uncategorized Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

Guldhjärtat 2014

Publicerad 27 augusti, 2014

Yes – det är dags att nominera till guldhjärtat 2014 ! Jag har redan lagt mina röster, både på årets hemsida/blogg och årets förebild. De andra kategorierna känner jag inte att jag har så mycket att tycka till om; jag tränar på ett litet kommunalägt gym, går inte på gruppass och har aldrig tränat med en PT. Det här är de olika kategorierna och dess kriterier;

Årets Gruppträningsinstruktör
Personen ska vara motiverande, kunnig och ha det där ”lilla extra”. Fulla klasser, egna idéer, god teknik och förmåga att få kunder att stanna är ett måste.

Årets PT
En vinnande Personlig Tränare ska vara drivande, välutbildad och ha förmåga att både träna den lilla individen och den stora mästaren. Ung som gammal. Vidare måste personen ifråga ha goda sociala egenskaper, samt gärna stå ut i mängden avseende både metodik och träningstaktik.

Årets hemsida/blogg
Ska påverka, beröra och ”andas träning”, samtidigt som den inte får bli en skolbok. Egna åsikter skall komma fram, men får inte blandas ihop med fakta på ett sätt som kan missuppfattas. Regelbundna uppdateringar, rörligt material och hög motivationsfaktor premieras.

Årets klubb/gym
Anläggningen ska i första hand vara innovativ. Dessutom stå ut och våga ta egna grepp. Ordet trendsättande är ett plus, samtidigt som det måste finnas ”Business as usual” för att överleva. Här tas inte lönsamhet, ytstorlek eller omsättning upp som grundkriterium.

Årets förebild
En person, eller grupp, som påverka många och står för en sund livsstil, med samtidigt sunt livsperspektiv. Personen/gruppen ska vara en förebild även utanför träningslokalen och vara innovativ, driven samt inneha stora kunskaper inom sitt gebit.

OM någon känner att jag och/eller www.roethlisberger.se är värd en nominering blir jag såklart överlycklig och glad. Jag hoppas inspirera och motivera er både här, på instagram och som person överlag. Jag hoppas att ni precis som jag uppskattar avsaknaden av pekpinnar och knasiga förbud, att ni blir peppade istället för deppade och att ni också bara vill få njuta av Träningsglädje och Matkärlek! Frågorna och problemen jag vill belysa kring psykisk ohälsa, och framför allt fördomarna om dem, når jag givietvis längre med om fler vet att jag finns. Men oavsett kommer jag fortsätta göra det jag gör – för att det är viktigt, för att jag tror på gemenskap, kärlek och positiv energi. Så ja, om ni uppskattar det jag gör värmer givetvis nomineringar 🙂

Annars tycker jag ni går in och nominerar era favoriter i de olika kategorierna, som sagt jag har gjort det – nu är det er tur!

Inspiration och pepp Resan Tankar om ting Uncategorized Vardagsuppdatering

MÅNDAG – thinking of a master plan?

Publicerad 25 augusti, 2014

Jag gillar måndagar. Varför? Mest för att måndagar kan vara lite vad som helst;

Måndag kan vara en nystart om man önskar en sådan. Måndag kan vara dagen att återkomma till kul, givande och utvecklande jobb. Eller kanske att starta dem? Måndag kan vara en dag exakt likadan som alla andra, om man inte känner för att vara dramatisk. Måndag kan vara dagen man sätter ribban för kommande dagar.

Framför allt, är måndag en dag som alla andra – för att allt kan hända. Det kan vara idag, just denna måndag, som något extraordinärt och fantastiskt sker. Om du öppnar ögonen och ser det, alltså. Annars lär det gå dig obemärkt förbi…

Skippa måndagsångest, inled istället den nya veckan förväntansfull, ivrig och glad – se fram emot allt det där nya du ännu inte känner till men som kommer dyka upp om du bara är uppmärksam!

På min favoritplats, i hörnet, med en kopp kaffe och den tillhörande chokladen. Min obligatoriska pre-breakfast, varje dag. Ett block att skissa framtiden i – för den är ju min att skapa. Så börjar jag min måndag och nya vecka – hur gör du?

Före - efter Inspiration och pepp Kost Tankar om ting Träning Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

Gratitude is the best attitude

Publicerad 12 augusti, 2014

Jag vill klargöra en sak. Att ha mål och drömmar är inte bara fantastiskt bra, och rent utav nödvändigt för att komma framåt. Men att vilja MER, att vilja framåt och uppåt, oavsett plan i livet ; vare sig det gäller karriär, hälsa eller relationer med andra eller sig själv, betyder INTE att man ska vara missnöjd med NU. Tvärtom, så är det faktiskt avgörande, huruvida vi kan se det fina nu.

Låt mig förklara. Även när jag mådde som absolut sämst – när jag inte hade ett hem, inte en ägodel. När jag kunde packa ihop mitt liv och vad som var mitt i ett par väskor (och även levde just så, i väskor). När jag aldrig visste var nästa natt skulle spenderas; vems soffa som var ledig eller vem som kanske till och med erbjöd en sängplats. När jag hade minus hundra kronor på kontot – eftersom det var så mycket jag kunde dra över på mitt enkla ungdomskort. När jag bar runt på kilon som fastnat på min kropp efter överdosen och depressionsåterfallet. När jag hatade tjejen som med avsky i ögonen mötte min blick i spegeln. När jag inte hade några kläder som passade – allt var antingen för litet, från min anorexi-tid, eller för stort, efter att några vattenkilon lämnat mig när medicinerna gått ur kroppen – och jag använde bälten, skärp, hårspännen och till och med tejp för att justera passformen. När jag kände mig som världens ensammaste när jämnåriga tog studenten, vänner flyttade från staden eller fick jobb och slutade ha tid. När jag saknade en varm och trygg famn och tänkte varför finns jag alls?

Även då, la jag mina sista vakna minuter på att rabbla saker jag var tacksam för. Först saker jag hade, för de fanns, jag bara fick anstränga mig för att se de små sakerna. Att mitt hjärta slog – trots allt jag utsatt det för. Att min kropp var hel, efter alla år av misshandel. Att jag var intelligent. Att jag var godhjärtad, en bra vän, dotter och en dag även flickvän. Att jag hade en säng att sova i även denna natt, och en dusch att bli ren i nästa morgon. Att jag hade vänner, även om de kände sig otillräckliga och jag mig som en börda. Att jag bestämt mig för att överleva.

Sedan övergick jag till att rabbla allt jag ville ha, som jag önskade mig ha, att vara tacksam för. Ett tag skrev jag dessa saker, gjorde varje kväll en likadan lista. Men efter ett tag sa jag det högt till mig själv istället. Jag sa ”jag är så tacksam för att…” och så rabblade jag; …för att jag har en stark och frisk kropp igen. För att jag är glad, på riktigt. För att jag har ett hem, som är mitt. För att jag har vänner som tycker om mig för att jag är just precis jag. För att jag är nöjd med min kropp, både funktionen och hur den ser ut. För att jag har mens igen. För att jag har en pojkvän som älskar mig för just precis det där som gör mig till mig. För att jag har pengar att leva för. För att jag har en framtid, en lycka och ett liv.

Det viktiga, var att jag helt stängde av all tvivel. Jag bestämde mig för att känna all glädje, lycka och tacksamhet dessa saker skulle ge mig – redan då. Redan där innan jag somnade, i ett liv som inte alls var vad jag önskade, skulle jag känna tacksamhet för allt jag ville ha, för allt jag en dag skulle ha. Jag skulle våga lita på att det-kommer-bli-så. Jag skulle våga säga att jag var värd det; allt jag önskar är jag värd!

Idag har jag allt, som jag önskade mig då. Allt. Jag är lika tacksam för det idag, som jag var redan då. Helt ärligt – jag vet knappt hur jag tog mig hit. Hur jag gick ner alla kilon, hur jag byggde upp allt inuti som var så hemskt trasigt. Men jag bestämde mig, för att testa. Jag tänkte nog lite; vad har jag att förlora? Inget. Vad har jag att vinna? Allt. Att jag vågade prova, på riktigt och fullt ut, är jag så oändligt glad för idag, och tacksam.

Jag vill fortfarande MER. Men det betyder inte alls att jag är missnöjd nu – tvärtom! Jag är oändligt tacksam och lycklig över varenda liten detalj som är fint i mitt liv. Det är tack vare den tacksamheten jag vet att jag både kan, och också kommer, få ännu MER.

Gratitude is the best attitude. Börja idag! Rabbla allt du har i ditt liv, stort som litet, som du är tacksam för. Verkligen känn tacksamheten. Glädj dig åt att få känna så över mer! Det var vad jag gjorde; jag somnade pirrig av iver inför allt det fina jag snart skulle ha. HUR det skulle komma in i mitt liv hade jag ingen aning om, men det var ju inte mitt jobb? Mitt jobb var att känna tacksamhet och på så vis bli en magnet för mer saker att vara tacksam för. Och den magneten blev jag. Allt jag rabblade då, finns idag i mitt liv. Allt.

Inspiration och pepp Resan Träning Uncategorized Vardagsuppdatering

flyttkartonger och löprundor

Publicerad 26 juli, 2014

Jag är mitt i flytt och spenderade därför gårdagen susande mellan olika butiker för att inhandla skojigheter som tvättmedel, dammsugare, köksprylar mm. Planen var att åka och träna på kvällen då det är enda tiden på dygnet man i alla fall nästan kan andas normalt på gymmet, men såhär under semestern flyter veckodagarna ju som ihop och att det var fredag (=tidig stängning på gymmet) insåg jag för sent. Det valde jag då att se som ett tecken : dags för löpning igen. Jag har varit riktigt slapp de senaste veckorna och inte kommit ut en endaste gång, så det tog emot att snöra på sig skorna klockan 9 efter en lång dag.. men med en ny härlig träningslista i öronen, en gyllene sol i horisonten och glada känslor i hjärtat, så kom jag ut och iväg.

Sen ville jag såklart vända efter ungefär tjugo meter. Och igen efter femtio. Och efter hundra. Och så vidare alla de 6 km jag sprang. Men när de där 6 kilometrarna var löpta och klara, svetten rann, hjärtat bultade och jag dessutom insåg att jag kommit ner på under 5 min/km (4.54 var genomsnittet, woho) ja då kändes det med ens väldigt bra igen. Några till flyttkartonger packades innan jag slocknade för sista gången i sängen hos min mamma där jag mellanlandat nu några veckor. Ikväll sover jag i mitt nya hem och just nu känns livet sådär lite extra lovande. Jag njuter, är tacksam och ser fram emot allt fint som komma skall. Ready, set, go!

Fannys Favvo Inspiration och pepp Kost LUNCH & MIDDAG Lunch/Middag Recept Vardagsuppdatering

God mat avnjuts bäst med en lite extra fin vän

Publicerad 20 juli, 2014

Något av det bästa jag vet är att laga mat till människor jag tycker om. Framför allt människor som uppskattar samma saker som jag i matväg; smakrik, vacker, hälsosam och givetvis god mat. Så igår tillbringade jag kvällen med en av mina bästa vänner Madelene och jag bjöd henne på en ljummen japan-inspirerad middag med smaker som wasabi och soja, och fint piff som sesamfrön och sjögräs. Hon gav stora tummen upp och vi slickade tallrikarna rent (fast nä, vi slickade inte. Sådant gör jag bara när jag är själv). Vi firade livet, sommaren, kärleken och att jag har en lägenhet att flytta in i den första augusti. Alltså det där med att saker löser sig om man vågar lita på attraktionskraften – jag fortsätter vara övertygad.

På tallriken låg svarvad zucchini, toppad med tamari-frästa sockerärtor, sojabönor och lax kryddat med lite wasabi/sesam-krydda. Jag skar också en aubergine i skivor, bredde över storfavoriten Umami Shoyo och lät dem få yta i ugnen på 200 grader. Gurka, tomat och rödlök rörde jag ihop med världens bästa miso-sås och det hela stod och drog sig ett tag innan servering.

Som fint tillbehör åt vi Nutri Nick’s sjögräs-snacks med wasabismak (så himla himla goda!)

Kvällen fortsatte i samma fina anda och denna söndag ägnas åt återhämtning. Imorgon börjar en ny vecka och jag är SÅ laddad. Livet känns väldigt lovande just nu. Önskar er ett fint avslut på helgen, och lika go start på nästa vecka!

Inspiration och pepp Resan Tankar om ting Vad vi borde prata om Vardagsuppdatering

Det där livet – något som händer dig, eller skapas AV dig?

Publicerad 19 juli, 2014

I den fantastiska boken MORE jag köpte för några veckor sedan hittade jag ett stycke som fastnade lite extra. Det var egentligen bara några ord man läser och så liksom trillar polletten ner och man tänker att ”ja, precis så är det ju. Skitenkelt. Så självklart.”

Om vi föreställer oss; man fick på sitt bankkonto in 86 400 kr varje dag, med fria händer att göra precis vad som helst med pengarna… och eventuellt överblivna pengar försvann vid midnatt. Oavsett om man hade femtio tusen kronor eller femtio öre kvar, så försvann de när klockan slog tolv. Nästa dag kom 86 400 nya kronor in på kontot och samma regler igen – det man inte använt försvinner vid midnatt. Hade du använt pengarna? Hade du tagit alla chanser att ha roligt, investera i framtiden och göra saker som gör dig lycklig? Förmodligen, va?

Varje dag vaknar du till 86 400 sekunder att leva upp. De sekunder du inte lever, får du inte åter. Nästa dag laddas kontot upp igen, med 86 400 sekunder för dig att spendera. Sätta sprätt på, uppleva, njuta av – eller bara låta försvinna för alltid.

Vi är alla med om saker, bär på bagage och historia, och tro mig när jag säger att jag många gånger gråtit över den överväldigande och kvävande känslan av total uppgivenhet. Känslan av att jag är redan körd, att jag har redan förstört mitt liv. Men sedan jag medvetet och aktivt började välja mina tankar, när jag insåg att varje sekund är ett tillfälle att skapa min morgondag. Min framtid. Personen jag vill vara. För mig själv, för mina vänner, för dem jag älskar och alla de jag ännu inte känner men kommer vilja finnas för framöver.

Så många sekunder har jag låtit raderas från kontot vid midnatt. För att jag trodde att de som redan tickat var mer avgörande än alla de hundratusentals som komma skall! När jag förstod det här, verkligen förstod, att jag har alla möjligheter att bli precis den jag vill, så fylldes jag av hopp. Jag fylldes av iver, framtidstro och glädje.

Hur ser ni på det där med att aktivt göra val? Jag skriver så mycket om hur jag tänker och ser på det – men vad tänker ni? Försöker ni göra något av varje sekund, eller tycker ni livet är något som ”bara händer” och det mest gäller att hänga med i svängarna? Jag vill prata med er, kompisar! 🙂

Sommaren -13 och sommaren -14. Samma spegel, samma tjej, 16kg mer kött på benen och nästan lika mycket starkare både i kropp och knopp, men finast av allt så mycket lugnare i själen.

Kroppen är EN del. Jag älskar att jag äntligen hittat mitt sätt att jobba MED min kropp – för tillsammans är vi så mycket starkare än när jag jobbar MOT den hela jäkla tiden. När jag blir starkare på gymmet, växer den där muskeln som kallas självförtroende. För mig är muskler så mycket mer än snygga assessorer, för mig är de ett tydligt kvitto på min kamp och att jag faktiskt besegrar motståndaren gång på gång. Varje dag. Om och om igen. Motståndare i form av livets fulheter, människor som sviker och inte är vad jag kanske trodde eller önskade, och i många fall är det motståndare i form av små demoner inom mig. Som säger att jag inte kan, inte duger, inte får eller bara inte ska tro att jag är något. Det är motståndarna jag kämpar mot, och för mig har resan hit handlat om aktiva val. Resan till att kunna se framåt men samtidigt uppskatta nuet. Resan till att tillåta mig uppskatta och njuta av vad jag gjort hittills, samtidigt som jag aldrig säger att nu kan jag nog inte göra mer – för huruvida jag kan och klarar något eller ej, är det faktiskt bara jag som bestämmer. Och det gör jag med val. Valet att aktivt utnyttja min tid, mina kapaciteter och det där fina som är jag.

Så igen – hur tänker NI?

tankekraft

Instagram